Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Ämneslärarexamen, svenska i grundskolans årskurs 7-9
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, svenska i grundskolans årskurs 7-9

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Högskolan Dalarna
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Underlagen visar att det finns en tillfredsställande lärarkompetens inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). Många lärare är involverade om än på låg procent av heltid. Samtliga undervisande lärare är tillsvidare anställda och har genomgått högskolepedagogisk utbildning. De flesta av lärarna har många års erfarenhet av att undervisa inom högre utbildning, många har lärarexamen och flera av de disputerade lärarna har sin examen inom ett utbildningsvetenskapligt område. För inriktningen svenska är antalet disputerad personal i minsta laget med tanke på utbildningens volym. Likaså råder obalans mellan språkvetare och litteraturvetare respektive mellan språkdidaktiker och litteraturdidaktiker, vilket medför att personalsituationen på kort sikt inte är tillfredställande enligt bedömargruppen. Lärosätet visar dock att man är medvetna om personalsituationen och arbetar systematiskt med att rekrytera lärare och att stärka och behålla lärarkompetens. Bedömargruppen ser det som en styrka att en stor andel av lärarna har lärarexamen och egen erfarenhet av undervisning i ungdomsskolan. Genom nyrekryteringar och skolverksuppdrag stärks också den professionsinriktade kompetensen kontinuerligt. När kompetensen från utbildningens olika delar vägs samman så bedöms helheten som svagt men tillfredställande. Det med förutsättningen att ovan nämnda rekryteringar för att stärka kompetensen inom svenska fullföljs.

Det finns en tillfredsställande utbildningsmiljö. Lärosätet beskriver en omfattande forskningsmiljö för ”utbildning och lärande” och intresserar sig särskilt för förskola, skola och utbildning. Exempel på professionsinriktning är Pedagogiskt utvecklingscentrum, forskarskolan för verksamma lärare, lärarutbildningsdagar och samverkan med handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Bedömargruppen uppfattar att det finns ett tillfredsställande nära samband mellan forskning och utbildning. Att lärarkollektivet till stora delar finns i en miljö där forskning pågår ser bedömarna som positivt. Till exempel har olika former av mötesplatser inrättats för att koppla forskning och utbildning närmare varandra. För inriktningen svenska finns en tillfredsställande vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Lärarna är forskningsaktiva och deltar i den forskningsmiljö som byggts upp vid lärosätet i form av ”mötesplatser”, liksom i nationella ämnesdidaktiska nätverk, konfenser och olika samarbetsprojekt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande att studenterna får breda ämneskunskaper, men det framgår inte vilka kunskaper som fördjupas eller om studenterna får insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns flera utmaningar såsom stoffträngsel, studieovana studenter med svaga förkunskaper och skiftande kravnivåer under utbildningen. Det framgår också att lärosätet inte säkerställer att studenterna har nått sådana kunskaper och färdigheter i slutet av sin utbildning.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, behandlas enligt bedömargruppen främst inom VFU. Kvalitativ och kvantitativ metod är något som studenterna möter genom kurser, exempelvis i form av en observationsuppgift i den inledande UVK-kursen. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierar är behovet av förstärkning av kompetens bland de undervisande lärarna i kvantitativ teori och metod. För inritningen svenska är det otydligt för bedömargruppen vilka ämnesspecifika metoder som studenterna tränas i. Det även om lärosätet väljer litteratur med hänsyn till metoder i ämnes- och ämnesdidaktiska kurser. De självständiga arbetena visar också på brister i måluppfyllelsen eftersom de saknar vetenskapliga resonemang om metodval, eller så har studenten missuppfattat den beskrivna metoden alternativt inte tillämpat den. Genomgående är empirin grund och analyserna enkla. Bedömargruppen anser därför att lärosätet inte säkerställer att studenterna når denna del av målet. Däremot uppnår lärosätet den del av målet som rör relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK med det säkerställs inte inom inriktningen svenska. Måluppfyllelsen ska framför allt ske inom de ämnesdidaktiska kurserna som läses i termin 1 – 3. Ämneskurserna vid lärosätet ger studenterna flera möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera, men bedömargruppen menar att progressionen behöver bli tydligare. Det framgår inte hur lärosätet säkerställer att studenterna har utvecklat en sådan förmåga. Man kopplar målet starkt till det självständiga arbetet vilka visar på tydliga brister. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. Den senare hälften av UVK är integrerad med den verksamhetsförlagda delen (VFU) och avgör studentens utveckling av den didaktiska kompetensens vilket bidrar till måluppfyllelse. De kurser som beskrivs ska bygga vidare på och förena elev- respektive lärar- och ledarskapsperspektivet som sätts in i ett större socialt sammanhang. Till följd av den betydelse som läggs på VFU-kurserna vill bedömargruppen poängtera vikten av att se över hur alla studenters VFU-placeringar hanteras så att alla studenter får det stöd de behöver när VFU-platser ska anordnas. Bedömargruppen anser att utbildningen inte säkerställer studenternas färdighet och förmåga eftersom examinatorerna för VFU inte själva bedömer hur studenterna fungerar i undervisningssituationer. Sammantaget gör utbildningens utformning och genomförande det möjligt för studenterna att få både breda och djupa ämnesdidaktiska kunskaper men de säkerställs inte.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. UVK bidrar till måluppfyllelse genom utarbetandet av nyckelkompetenser och erbjuder en god systematik för progression. De avslutande kurserna inom UVK bidrar till att säkerställa studenternas förmåga att utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt. Ämneskursernas utformning och upplägg ger möjlighet för studenterna att utveckla förmågan att planera och utveckla svenskundervisning och anpassa svenskundervisningen till olika elevers behov. Inom UVK förtjänar organiserandet av VFU med dess fokus på trepartssamtal och analyser av praktiska moment att lyftas som en styrka för att uppnå examensmålet. Tyvärr är inte examinationen av VFU tillfredställande för inriktningen svenska. Eftersom examinatorerna för VFU inte gör någon egen bedömning av studenterna i undervisningssituationer anser bedömargruppen att måluppfyllelse inte säkerställs. Sammantaget anser därmed bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls bland annat genom att en viktig utgångspunkt för målet är det som lärosätet kallar dubbelt normperspektiv. Det betyder att läraryrkets värderelaterade dimensioner ska vila på normativ grund, till exempel mänskliga rättigheter och barnkonventionen. I självvärderingen beskrivs detta som ett förhållningssätt på två nivåer – en normativ nivå och en normkritisk metanivå. Detta betraktar bedömargruppen som en styrka och kvalitetssäkring av målet. Även om de värderelaterade dimensionerna ska finnas närvarande under hela utbildningen är det framför allt under UVK-kurserna och VFU som studenterna förväntas utveckla den här nyckelkompetensen och nå examensmålet. Ett utvecklingsområde som bedömarna identifierar i relation till målet är att på ett tydligare sätt säkerställa hur momenten bedöms och dokumenteras.

Lärosätet beskriver hur utbildningen kopplar begreppet jämställdhet till maktbegreppet och hur dessa begrepp tas upp och behandlas i flera olika UVK-kurser såsom exempelvis i kursen Skolväsendets historia och samhällsuppdrag där det bland annat sker en introduktion av vetenskapliga begrepp som genus, etnicitet och klass till frågan om genusperspektiv i skolan. I självvärderingen betonas att lärosätet har ett bredare perspektiv på jämställdhet än bara jämställdhet mellan kvinnor och män. Bedömarna uppfattar således att lärosätet behöver förtydliga jämställdhetsaspekter med avseende på kön i utbildningen. Det framgår inte heller om jämställdhetsperspektivet beaktas under de verksamhetsförlagda kurserna. Det är viktigt för att studenterna ska kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den egna pedagogiska verksamheten. Sammantaget beaktas jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, men det finns utvecklingsmöjligheter.

Lärosätet bedriver ett stort och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, både för utbildningen i sin helhet och på kursnivå. Huvuddelen av ämneslärarutbildningens arbete med uppföljning, åtgärder och återkoppling sker inom det som i benämns som operativt kvalitetsarbete på flera nivåer. Kvalitetsarbetet utgör i många fall grund för diskussioner inom arbetslag. Det fungerar i sin tur som ett underlag för att förbättra undervisningen och på ett bättre sätt synliggöra utbildningens olika delar för studenterna. Bedömargruppen tycker att det är ett bra sätt att omsätta lärosätets kvalitetsarbete till praktiska åtgärder. Åtgärder som gjorts för att motverka andelen avhopp är att redan från början förtydliga att utbildningen förutsätter heltidsstudier. Detta anser bedömargruppen är en viktig åtgärd för att ge studenterna tillräcklig information om vad högre studier ställer för krav. Under hösten 2018 pågår en uppföljning och genomlysning av programmets avhopp med hjälp från utbildnings- och forskningskansliet vid lärosätet, vilket bedömargruppen ser som ett prioriterat arbete. Studenterna bedöms ha goda möjligheter att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

I kurserna finns ”kurslag”, vilket innebär att studentrepresentanter träffar den kursansvariga läraren i mitten av kursen. Undervisande lärare finns tillgängliga i samband med undervisningen via nätet. Bedömargruppen finner det som särskilt viktigt att så sker eftersom distansutbildning ställer särskilda krav på tillgänglighet och synlighet av undervisande lärare. Lärosätet bör komplettera det studentinflytande som finns i programmets kurser med något på programnivå, eftersom programmet har saknat ett etablerat forum för detta. Ett viktigt utvecklingsområde är därför att lärosätet noga följer om studentrepresentationen i de olika organen säkerställs. För svensklärarutbildningen har studenterna har olika möjligheter, både formella och informella, att påverka sina studier, men utvecklingsmöjligheter finns således på programnivå. Bedömargruppen anser därmed att studenterna har inflytande över utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap för att arbeta i en skola och i ett samhälle i förändring. Det finns en väl utvecklad samverkan med arbetslivet och med Skolverket, och ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan utbildningens lärare och verksamma lärare i ungdomsskolan. Allt samarbete med det omkringliggande samhället bygger på idén att utveckla ny kunskap genom att knyta samman verksamheterna i skola och akademi samt arbetsliv och utbildning under hela yrkeslivet. Bedömargruppen finner det samarbete som lärosätet har byggt upp som såväl relevant som kvalitetshöjande för utbildningen. Det finns en nära samverkan med skolhuvudmännen i Dalaregionen. Det anordnas även forskningscirklar där lärare från en eller flera skolor samarbetar med en forskare vid lärosätet under en sammanhängande period utifrån en verksamhetsinitierad problemställning.

Ansvarig utredare:
Emma Wimmerstedt