Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Ämneslärarexamen, bild i grundskolans årskurs 7-9
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, bild i grundskolans årskurs 7-9

Hög kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Umeå universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) finns tillfredsställande vetenskaplig kompetens och de flesta lärare är tillsvidareanställda. De flesta av de undervisande lärarna inom utbildningen har genomgått högskolepedagogiska kurser och har ämneslärarexamen. För lärare inom UVK finner bedömargruppen att ett viktigt utvecklingsområde är att skaffa rutiner för hur alla lärare mer långsiktigt kan garanteras forskning inom sina tjänster för att säkerställa fortsatt kvalitet. Motsvarande gäller inte för inriktningen bild eftersom lärarnas tid för kompetensutveckling och forskning skapar mycket goda förhållanden för forskning och utveckling och förankring av dessa i utbildningen. Lärosätet gör också olika strategiska satsningar med olika typer av forskningsmedel, gästprofessur i estetiska ämnen, medel för doktorander i bild vartannat år. Bedömargruppens rekommendation är dock att stärka kompetensen med att en professur i bildpedagogik/bilddidaktik samt att en konstnärlig lektor med bildinriktning bör rekryteras för att kvalitetssäkra arbetet med den konstbaserade undervisningen. Sammantaget är antalet lärare och deras kompetens är i stort tillfredsställande på både kort och lång sikt.

Även utbildningsmiljön bedöms vara tillfredställande men den skulle stärkas till följd av de ovan nämnda rekryteringarna. Många forskningsprojekt inom miljön anknyter innehållsmässigt till relevanta delar av UVK. Av betydelse för lärarutbildning bedrivs forskning inom flera områden och inom flera fält som rör till exempel professionen, ledarskap, betyg och bedömning. En vetenskaplig förankring till bildläraryrket sker genom en variation av undervisningsformer, VFU, yrkesverksamma lärare och praxisnära forskning, men också genom de mycket goda förhållanden för kompetensutveckling och forskning som lärarna erhåller. De tre doktoranderna i bildämnet, liksom skolnära forskningsprojekt, stärker ytterligare forskningsanknytningen i utbildningen. I syfte att samla de konstnärliga verksamheterna gör lärosätet framöver en samordning av lokaler, resurser, kompetensområden på ett flertal högskolor i en sammanhållande struktur under humanistisk fakultet. Bedömargruppen rekommenderar att bildämnets behov bevakas i denna process, för att inte kvalitet och förutsättningar för området bild ska försämras utan istället stärkas, då miljön även har ett nationellt värde.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Ämnesstudierna karaktäriseras av bredd och djup, och täcker innehållsmässigt såväl teoretiskt som praktiskt fältet visuell kultur. Lärosätets upplägg av utbildningen med grundläggande, befästande och fördjupande nivå borgar för att en progression skapas genom utbildningen, ger överblick och binder samman utbildningarnas vetenskapliga, konstnärliga och professionsinriktade delar på ett föredömligt sätt som säkerställer en progression. Bedömargruppen uppfattar dock en motsättning där förhållandet mellan teoristudier och ämnesdidaktik inte framstår som lika tydlig. Därför rekommenderas lärosätet att på ett tydligare och mer lyhört sätt skapa strukturer för studentdeltagande i dessa processer.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Lärosätet uppvisar en målmedveten, sammanhållen utbildning i vetenskaplig metod och ett vetenskapligt förhållningssätt genom hur kunskaps- och vetenskapsteori introduceras. Bedömargruppen finner att systematiken med ”grundläggande”, ”befästande” och ”fördjupande” är ett gott sätt att organisera utbildningen och garantera progression. Både kvalitativa och kvantitativa metoder behandlas och examineras. Fördjupning ska framförallt ske i det självständiga arbetet som skrivs inom ämnet vilka bedömts hålla mycket tillfredsställande kvalitet. Bildkurserna genomsyras av att utveckla kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån upplägget kring progression, vilket bedömargruppen noterar som gott. Studenterna har mycket goda förutsättningar gällande lokaler och verkstäder, och får en gedigen grund att utveckla olika bild- och hantverkstekniker. En variation av undervisningsformer länkar samman praktiska och teoretiska delar på ett tillfredsställande sätt. Ett särskilt styrkeområde är samverkan med Bildmuseet. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde är att ge studenterna möjlighet att ytterligare fördjupa kunskaperna i metoder tidigare under utbildningen och att tydliggöra kopplingen mellan kvantitativa metoder inom UVK och inom bild.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Genomgående krävs att studenterna gör kopplingar till relevant litteratur och forskning och måluppfyllelse säkerställs med examinationer såsom skriftlig hemtentamen, salstentamen, dagbok för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU-dagbok) och en skriftlig inlämningsuppgift. Det finns en tydlighet i hur lärosätet beskriver studentens gradvisa utveckling av reflektion över forskningsresultat och professions- och ämnesutveckling. Förhållandet mellan ämneskurser, UVK-kurser och VFU-kurser framkommer dock inte och bedöms vara ett angeläget utvecklingsområde för lärosätet. Eftersom samtliga självständiga arbeten har bedömts hålla hög kvalitet anser bedömargruppen att studenterna genom utbildningen utvecklar sin färdighet och förmåga att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet på ett mycket tillfredsställande sätt.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls eftersom lärosätet ger flera goda exempel på hur målet vävs in i kurser och examineras på flera olika sätt. Det ges under utbildningen övningar innan och mellan VFU-kurserna, där bland annat rollspel möjliggör för studenterna att öva och visa sin förmåga till didaktiska val och analyser. Det är berömvärt att måluppfyllelse säkerställs på det sättet, eftersom det tränar studenterna i kunskaper som är för professionen relevanta. Utifrån de studier i material och teknik som ingår i kurser skall studenten tillämpa och planera för undervisning gentemot en tänkt målgrupp elever. Studenterna genomför också konstpedagogiska workshops med externa grupper från förskola till gymnasieskola, vilket tränar förmågan att leda barn och elever i olika åldrar. Befästningen av ämnesdidaktiska kunskaper sker också i VFU-kurser. Kopplingarna till yrkesliv tillhandahålls av lärosätet med trepartssamtal inom VFU, besök vid varje VFU-period, professionsförankring genom yrkesverksamma lärare, nätverkande, samverkan med Bildmuseet. Sammantaget skapar detta goda möjligheter för studenterna att förbereda sig för ett kommande yrkesliv och bildprofessionen. Dock kvarstår bedömargruppens rekommendation om att ämnesdidaktiken i utbildningen bör stärkas.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls eftersom studenterna tränas i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin undervisning, så att varje elev stimuleras och utvecklas. Det sker genom olika kurser med tillhörande examination. Bedömargruppen hade önskat en tydligare bild av hur progressionen sker inom UVK och VFU relaterat till kurser i ämne- och ämnesdidaktisk. Dock är progressionen tydlig inom bild. I en senare kurs planerar studenten ett helt undervisningsprojekt med utgångspunkt i planerade lektioner i samverkan med konstpedagogisk verksamhet vid Bildmuseet. Här höjs kraven på vetenskaplig förankring i mer avancerad vetenskaplig litteratur och på nivån av reflektion. Det framgår dock att kopplingen till internationell forskning behöver stärkas liksom kopplingen till flerspråkiga skolmiljöer, vilket enligt bedömargruppen är ett utvecklingsområde.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. På en grundläggande nivå beskriver självvärderingen tydligt hur studenterna får möjlighet att utveckla de förmågor som målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling anger. Studenterna får i form av gruppövningar och i skrift resonera om ett case. Bedömargruppen anser att detta sätt att arbeta i viss mån kompenserar för vissa av de svårigheter som det innebär att ha den långa VFU:n så sent i utbildningen, men också att det rustar studenterna väl inför olika undervisningssituationer. Bedömargruppen ser dock relationen mellan UVK och ämneskurser i bild som ett utvecklingsområde för att en helhet ska skapas mellan i utbildningens olika delar. Moment relaterat kring hållbar utveckling behöver enligt bedömarna stärkas, så att studenter får större del av dessa kunskaper. I utvecklingsarbetet rekommenderas att hållbar utveckling förankras i bildlärarutbildningen inte minst som didaktisk resurs.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Det sker på många olika sätt och är ett styrkeområde framför allt inom bildkurserna. Inom UVK behöver lärosätet utveckla hur jämställdhet examineras. Studentbarometern som genomfördes 2016 visade att lärosätet utmärkte sig då studenterna till över 80 procent var nöjda med inslagen kring jämställdhet. I kurslitteratur beaktas att minst en titel per kurs skall ha ett uttalat genusperspektiv eller annat kritiskt perspektiv, och att könsfördelningen mellan författarna skall vara jämn (60/40). Även i arbetslaget och i uppgifter strävas en jämn könsfördelning så att inte traditionellt manliga och kvinnliga arbetsuppgifter reproduceras, vilket lärosätet beskriver som en utmaning, men där bedömargruppen anser att lärosätet arbetar fortlöpande med detta.

Utifrån lärosätets kvalitetssystem genomförs en rad uppföljningar på programnivå i form av nybörjarenkät och studiebarometer, säkring av examensmål i matris för program/examina samt programutvärderingar, såväl i mitten som i slutet på utbildningen. Bedömargruppen ser detta som en adekvat kvalitetssäkring. Studenterna genomför en digital skriftlig anonym kursutvärdering som publiceras på institutionens hemsida. Dessa synpunkter följs upp med efterkommande studentårskurs. I mitten av kurserna genomförs också muntliga utvärderingar och analoga skriftliga utvärderingar för att fortlöpande kunna förbättra kurserna. Bildlärararbetslaget ansvarar gemensamt för uppföljningen. Ett utvecklingsområde är att metoder och enhetliga rutiner behöver stärkas inom samtliga kurser för hur studenterna ska få större inflytande över sin utbildning.

En avhoppsanalys genomförs systematiskt två gånger per år via intervjuer med studenter som avslutat sin utbildning i förtid, vilket analyseras av Lärarhögskolans ledning och programråd. Kontinuerlig uppföljning av studierna, avhopp och genomströmning bidrar till att studenterna kan genomföra sina studier på utsatt tid. För att stödja studenterna att genomföra studierna inom planerad tid genomfördes under hösten 2018 ett pilotprojekt för att stärka deras skrivande. Projektet fördjupades under 2019. Men bedömargruppen ser oklarheter i systematiken i de förebyggande insatserna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentrepresentanter finns i alla beredande och beslutande organ, och där lärarstudenterna har en egen sektion inom studentkåren som tillvaratar studenternas intressen. Även på programnivå finns studentrepresentation, och dialog förs mellan ansvariga för lärarutbildningen och studentkåren. Informationsmöten hålls och på lärarutbildningens webbplats finns utbildningssidor med information och kontaktvägar. Flera av kontakterna mellan de kursansvariga och studenterna sker genom informella möten. Som ett led i detta är det särskilt viktigt att lärosätet arbetar med lärarnas tillgänglighet och snabb återkoppling till studenterna. Kvalitetsarbetet i ämneslärarprogrammet kan också följas av studenterna via lärplattformen Cambro. Det har skett förändringar utifrån synpunkter och initiativ från studenterna när det gäller utbildningsgången och progression. Bedömargruppen anser därmed att studenterna ges möjlighet att både uttrycka åsikter och delta i beslut gällande lärarutbildningen på ett tillfredsställande sätt på övergripande nivå. Däremot är studentdeltagandet på bildlärarutbildningen ett fortsatt utvecklingsområde, varför lärosätet uppmanas av bedömargruppen att fortsätta ett dialogiskt förhållningssätt till studenterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Samverkan med skolor är en viktig del i studenternas anknytning till arbetsliv och det sker via VFU, lärare som är yrkeslivsverksamma i skolan och praxisnära forskning. Detta anser bedömargruppen vara en viktig förberedelse inför professionen. Lärosätet framhåller den långa VFU:n som viktig i förberedelsen för det kommande yrkeslivet. Även bedömargruppen menar att kurserna inom VFU är viktiga för att förbereda studenterna för arbetslivet. Men gruppen ser det som problematiskt om en student befinner sig på samma skola med en handledare som studenten inte kan utvecklas tillsammans med. Målsättningen är att studenterna ska få stifta bekantskap med flera skolor med olika strukturella förutsättningar, men skriver inget om hur detta görs. Detta är därför att betrakta som ett utvecklingsområde. En styrka i utbildningen är enligt bedömargruppen att yrkesverksamma lärare och skolledare medverkar i seminarier. Studenterna ges även möjlighet att samverka med kulturinstitutioner och möta barn och elever i olika åldersgrupper, där ett särskilt styrkeområde är samverkan med Bildmuseet. Bildlärarutbildningen är aktiv i nationell och nordisk forskningssamverkan och nätverkande. Dock bedöms internationalisering, flerspråkighet och tillhandahållandet av interkulturella perspektiv som utvecklingsområden för lärosätet.

Ansvarig utredare:
Emma Wimmerstedt