Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Ämneslärarexamen, bild i grundskolans årskurs 7-9
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, bild i grundskolans årskurs 7-9

Hög kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Malmö universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätets personal inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) har tillfredsställande vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Lärarna erbjuds kompetensutveckling inom pedagogisk, ämnesmässig och professionsrelaterad utbildning, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att omsätta sina planer med rekryteringar inom området för att säkerställa kompetens på lång sikt. För inriktningen bild motsvarar det totala antalet verksamma lärare kravet på vetenskaplig kompetens och samtliga bildlärare har tillsvidareanställning, vilket skapar stabilitet i lärargruppen. Olika slags strategiska, kompetenshöjande fortbildningssatsningar förekommer också. Det har upprättats en kompetensförsörjningsplan men det finns inte någon professor eller docent knuten till bildämnet, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Tillgången till lärare med aktuell yrkeserfarenhet är däremot god, delvis beroende på att yrkesskickliga VFU-lärare knyts till lärosätet genom den pågående försöksverksamheten med övningsskolor.

Inom UVK finns det en vetenskaplig miljö som forskar inom olika forskningsnätverk och forskningsprogram. Lärosätet har även ett pågående utvecklingsarbete för att förstärka forskningsanknytningen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att tydliggöra UVK som huvudområde inom den vetenskapliga forskningen. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms som tillfredsställande, vilket stöds av ett upparbetat samarbete med partnerskolorna. Sambandet mellan forskning och utbildning finns i dag, men bör inom UVK stärkas ytterligare. För inriktningen bild är forskningsanknytningen inom utbildningsmiljön framträdande, samtidigt som denna även är utpräglat yrkesrelaterad. Lokalerna är lämpligt utrustade för bildundervisning och lärarnas konstnärliga kompetens är bred och adekvat. Bedömargruppens intryck är emellertid att det vetenskapliga, ämnesdidaktiska inslaget i utbildningsmiljön skulle behöva stärkas. Ett tillsättande av en professor i bildpedagogik och bilddidaktik vore därför ett välkommet tillskott till utbildningsmiljön, vilken i dagsläget verkar vara något mer estetiskt präglad än vetenskaplig. Fastän bildämnet vid lärosätet således framstår som snarare ett estetiskt ämne än ett samtida språk- och kommunikationsämne, kan bedömargruppen konstatera att olika fortbildnings- och samverkanssatsningar likväl medför att ämnet innehållsligt hanteras på ett i hög grad samtidsrelevant sätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Utbildningen har en utpräglat kulturteoretisk profil och studierna inom bildämnet är upplagda i form av fem kurser, inom vilka det finns en tydlig progression med avseende på ämneskunskaperna. Exempelvis ingår bildanalys som ett integrerat moment i samtliga ämneskurser. Studenterna har även goda möjligheter att utveckla insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Genom egna val i de olika kurserna har studenterna också goda möjligheter till fördjupade studier inom delar av huvudområdet.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Det finns en progression genom utbildningen vad gäller vetenskapsteoretiska kunskaper och studenterna ges goda möjligheter att tillägna sig fördjupade kunskaper inom kvalitativ forskningsmetod som till exempel diskursanalys. Målet berörs inom UVK-kurserna med lärandemål, läraktiviteter och examination, vilket utvecklar studenternas kunskap för måluppfyllelse. Bedömargruppen kan emellertid konstatera att för inriktningen bild är kvantitativ metod ett utvecklingsområde. Inslag av forskningsmetod förekommer inte desto mindre i alla ämneskurserna, vilket bidrar till studenternas kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns en progression inom UVK, där studenterna ska systematisera och reflektera, och kravet ökar under följande UVK-kurser. Lärosätet har som ambition att det självständiga arbetet ska bidra till måluppfyllelse, men i nuläget är det övriga examinationsuppgifter som skriftliga analyser och seminarier som ligger till grund för säkerställandet av måluppfyllelsen inom UVK. Studenterna tillägnar sig en bred ämnesdidaktisk kompetens genom bland annat undersökningar av ungdomars bildvanor och lektionsplaneringar vilka delvis genomförs i samverkan med skolor och lokala kulturinstitutioner. I många olika sammanhang under utbildningens gång blandas systematiska reflektioner med fokus på utvecklingen av den framtida yrkesverksamheten med kritiska värderingar av bland annat tidigare forskning och eget insamlat material.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Det sker under utbildningen en fortlöpande progression beträffande ämnesdidaktik och metoder. Didaktiska moment är integrerade i alla de fem ämneskurserna. VFU-kurserna utformas individuellt för att studenten ska nå måluppfyllelse genom kurserna, vilket bedömargruppen ser positivt på. Studenterna utformar bland annat lektionsplaneringar inför kommande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utifrån givna teman och analyserar egna och andras bedömningspraktiker, delvis med underlag i form av autentiska elevarbeten som de själva dokumenterat under sin VFU. Lärosätet pekar på trepartssamtalet som en viktig del i säkerställandet av måluppfyllelse men bedömargruppen menar att en stor variation av examinationsformer också bidrar till måluppfyllelse vad avser detta examensmål. Bedömargruppen menar samtidigt att lärosätet behöver säkerställa att studenterna examineras i samtliga ämnen under sin VFU. Lärosätet behöver också undersöka möjligheten att förlägga VFU vid en tidpunkt som gynnar studenternas tillämpning av sina ämneskunskaper. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Vid bedömning av studenternas lektionsplaneringar medverkar vid vissa tillfällen externa konstpedagoger och tidigt i utbildningen får studenterna i uppgift att ta fram förslag på läranderum för inkluderande bildundervisning. Inom UVK-kurserna finns lärandemål där studenterna bland annat ska kunna visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra bland annat utveckla undervisning genom till exempel analys av en utvärdering. Måluppfyllelsen säkerställs till stor del genom muntliga redovisningar, men även här spelar trepartssamtalet en stor roll. I en specialpedagogisk kurs sker en koppling till studentens ämne, för att på bästa sätt kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling. I olika kurser längre fram i utbildningen ingår också flera fördjupande inslag med fokus på elevers behov, identitet och flerspråkighet. Elevernas perspektiv står återkommande under utbildningen i fokus och det finns en tydlig progression vad gäller såväl lektionsplaneringar som samhällsorientering, också utöver vad som aktualiseras i samband med VFU.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen finner utformningen och arbetssätten för att säkerställa examensmålet som väl organiserat. Arbetet med att uppnå målet inriktas enligt självvärderingen till stor del mot att studenternas förmåga att göra bedömningar fördjupas, utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Utifrån studier av skolans uppdrag, styrning och organisation ges exemplet där studenten problematiserar ett etiskt dilemma inom ramen för ett grupparbete.

Jämställdhetsfrågor framstår för bedömargruppen som väl integrerade i utbildningen. Beträffande såväl kurslitteratur som utformningen av lärandemål och inför nyrekryteringar beaktas jämställdhet. Likaså synliggörs jämställdhetsaspekter i kompetensförsörjningsplanen, att lärosätet har en plan för att verka för att perspektivet behandlas systematiskt ser bedömargruppen positivt på. Jämställdhetsperspektivet ingår i flera av kurserna inom UVK. Perspektivet examineras muntligt och skriftligt. I ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna behandlas vid olika tillfällen bland annat könsstereotypier, maktordningar och moraliska dilemman med bäring på jämställdhetsfrågor. Det är bedömargruppens uppfattning att olika inslag i utbildningen som helhet förbereder studenterna att kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Det finns ett kvalitetssäkringssystem på fakultetsnivå som inbegriper principer om utformning, genomförande och examination, studentinflytande och samverkan med externa partner samt jämställdhet. Både programutvärderingar och kursvärderingar genomförs regelbundet och uppföljning sker kontinuerligt i programnämnden, där även studenter är representerade. Det framgår att kursvärderingar görs i anslutning till varje kurs och information om värderingen kommer upp på webbplatsen för programmet. Vid intervjuerna framkommer att kursutvärderingarna är levande dokument som används i kvalitetsförbättrande syfte. Utifrån resultat från kursvärderingar sammanställer kursansvarig lärare kursrapporter, vars innehåll senare kommuniceras till de nya studenterna nästa gång kursen i fråga ges. Såväl fakultets- som lärosätesgemensamma dialogmöten anordnas även årligen, varvid utbildningen diskuteras och eventuella åtgärder föreslås.

Genomströmning och prestationsgrad behandlas återkommande i programnämnden och studenterna ges stöd för att genomföra utbildningen i planerad studietid. Lärosätet har genomfört telefonintervjuer med studenter som avbrutit utbildningen. I kurser som uppfattas som särskilt svåra organiseras stöd enligt en särskilt utarbetad stödmodell och studenter som inte har klarat studierna i de inledande kurserna följs upp. Tillgång till skrivverkstad och matematikverkstad finns vid behov för studenter, och studenter som fångas upp genom Early Alert hänvisas dit.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har enligt självvärderingen en policy för studentinflytande som vägleder arbetet inom ämneslärarprogrammet. Studenter är representerade i beredande och beslutande organ. En nyinrättad programsamordnare anordnar dialogmöten med studenterna, samt ansvarar bland annat för att formativa och summativa kursvärderingar genomförs. Ett utvecklingsområde vad gäller studentinflytandet är svarsfrekvensen vid de enkätbaserade program- och kursvärderingarna, vilken är låg. Ett samarbete med studentkåren bedrivs för att informera och engagera studenter samt sprida kunskap om vilka möjligheter till inflytande över utbildningen som finns. Lärosätet tar också enligt självvärderingen ett aktivt ansvar för att få fler studenter att engagera sig, eftersom det har visat sig att många studenter inte vetat om hur de kan utöva inflytande över sin utbildning. Denna brist på information framkommer också vid intervjuerna med lärosätets representanter, och därför rekommenderar bedömargruppen starkt en ökad information om hur studenter faktiskt kan påverka sin utbildning inom organisationen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Aktuella utvecklingsprojekt som redovisas i självvärderingen är medverkan av skickliga yrkeslärare i högskoleförlagda kurser samt att knyta studenternas självständiga arbeten till skolornas verksamhet. Det anordnas regelbundet arbetsmarknads- och inspirationsdagar, där studenterna kan möta framtida arbetsgivare. Enligt bedömarna är det i första hand utbildningens samverkan med yrkeslivet inom partnerskolor som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. Förutom VFU-skolorna sker relevant samverkan även inom ramen för ämneskurser genom medverkan av olika kulturinstitutioner, yrkesgrupper och verksamheter som bidrar till studenternas insyn i olika kulturrelaterade yrkesområden. Lärosätet organiserar även en internationell vecka, då studenterna ges möjlighet att lyssna till internationella gästföreläsare.

Ansvarig utredare:
Emma Wimmerstedt