Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Ämneslärarexamen, svenska i grundskolans årskurs 7-9
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, svenska i grundskolans årskurs 7-9

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Lunds universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet startade i egen regi 2016 efter att i flera år inom lärarutbildning ha samverkat med Högskolan i Kristianstad. Knappat hälften av utbildningen har genomförts när självvärderingen skrevs.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

När det gäller personal och vetenskaplig samt professionsinriktad och pedagogisk miljö är idag allt för stor andel av lärarna i UVK-kurserna tidsbegränsat anställda. Bedömargruppen utgår ifrån att lärosätet kommer att åtgärda det nu när utbildningens sista två år genomförs av den första studentkullen. Många av lärarna har ämneslärarexamen vilket stärker den professionsinriktade kompetensen inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). Bedömargruppen anser att antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga kompetens i litteraturvetenskap och språkvetenskap är adekvat, den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara svagare och den svenskämnesdidaktiska kompetensen bedöms vara inte tillfredställande. Detta är lärosätet medvetet om och man arbetar på olika sätt för att tillgodose kraven. Exempelvis håller lärosätet på att bygga upp en ämnesdidaktisk forskningsmiljö med bland annat en planerad anställning av en professor i ämnesdidaktik.

Lärosätet har inom UVK byggt upp forskningsmiljöer som lärarna ingår i. Många av dem har också ämneslärarexamen vilket bedömargruppen ser som ett steg mot en professionsinriktad miljö. För inriktningen svenska finns en vetenskaplig miljö med ett nära samband mellan forskning och utbildning, men den professionsinriktade miljön är svagare. Organisationen kring samverkan mellan utbildningens olika delar, ämne, ämnesdidaktik, UVK och VFU, framstår som oklar. Bedömargruppen rekommenderar att forskningen inom Språk- och litteraturcentrum stärker den ämnesdidaktiska kompetensen och att lärosätet rekryterar disputerade ämnesdidaktiker. Därtill föreslås att ett forum för samarbete skapas för att säkra att utbildningen uppfattas som en helhet av studenterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Samtliga kurser i ämneslärarutbildningen i svenska är utformade specifikt för lärarstudenter, vilket gör att de kan anpassas till yrkesutövandet och till didaktiska frågor. Programmets kurser fokuserar på de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, och fördjupning sker genomgående genom att disputerade lärare som är aktiva forskare, ofta med professorskompetens, undervisar och fördjupar olika frågor. Bedömargruppen anser att studenterna med stor sannolikhet kommer att kunna nå ”fördjupade kunskaper” i slutet av utbildningen. Innehållet i flera kurser i svenska språket och litteraturvetenskap är tydligt, medan lärandemål, läraktiviteter och examination av kurserna behöver tydliggöras ytterligare av lärosätet.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Vetenskapsteori och metodval berörs i princip i alla kurserna inom UVK. Bedömargruppen anser att detta är tillfredställande men vill peka på att det finns behov att också explicit inkludera undervisning om välkända analysmetoder. Eftersom UVK-kurs 8 ännu inte genomförts uppfattar bedömargruppen det som att självvärderingens beskrivningar utgår från den kurs som genomförts i samarbete med Högskolan i Kristianstad, och att Lunds universitets planerade kurser har liknande innehåll och genomförande. Relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet ingår i kursen Utvärdering och utvecklingsarbete (UVK 7). Inte heller denna kurs är genomförd men lärosätet ska enligt självvärderingen utveckla kursen som gavs i samarbete med Högskolan i Kristianstad vilken framstår som rimlig för ändamålet enligt bedömargruppen. För inriktningen svenska framgår dock inte hur relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen kommer att beaktas. Det beskrivs dock att samordningen mellan UVK och ämnesföreträdarna ska stärkas, och bedömargruppen ser här ett viktigt utvecklingsområde eftersom det ämnesspecifika avseende området teori och metod måste beaktas och behandlas av ämnesspecialister. Studenterna förbereds inför det självständiga arbetet genom olika svenskkurser, och lärosätet planerar för utformningen av handledning och examination, som genomförs av disputerade ämnesspecialister. Bedömargruppen ser positivt på dessa förberedelser självständiga arbetet. Trots vissa svagheter anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. UVK bidrar till måluppfyllelse genom att lärosätet har visat på en progressionsplan med början i UVK 1 och framåt om hur detta mål ska uppfyllas och examineras. Detta framstår som rimligt för bedömargruppen men gruppen anser att lärosätet snarast behöver utveckla mer konkreta planer för hur denna fokusering ska realiseras. En ambition är att kursinnehåll generellt relateras till egna och andras erfarenheter av VFU och yrkesverksamhet, något som lärosätet vill utveckla ytterligare. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet säkerställer att dessa planer och ambitioner blir verklighet när kurserna ges. Bedömargruppen gör bedömningen att UVK genom sin utformning och sitt genomförande kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse, men kopplingen till svenskämnet framgår inte. I UVK ingår ämnesdidaktiska inslag som inte svenskämnesdidaktiker ansvarar för. Detta kan leda till att ämnesdidaktiken i svenska får ett otydligt innehåll för studenterna eftersom flera parter är involverade utan att ha kontakt eller samarbete med varandra. Dessutom äventyras i vissa delar anknytningen till den svenskämnesdidaktiska forskningen, liksom kopplingen mellan ämnet och ämnesdidaktiken. I andra delar av självvärderingen redogör man dock för hur teoretiska studier i svenska genomgående kopplas till konkreta undervisningssituationer där planering, genomförande och utvärdering ingår. Inga självständiga arbeten har ännu skrivits, men i planerna ingår moment som rör detta mål. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen har flera olika lärandeaktiviteter och examinationer som möjliggör måluppfyllelse. Dock blir progressionen otydlig till följd av svenskämnesdidaktikens relation till UVK. Det finns flera svagheter i utbildningen som tillsammans tyder på att måluppfyllelsen inte säkerställs och bedömargruppen understryker vikten av att lärosätet säkerställer att den specialiserade kompetensen också står för undervisningen i ämneslärarprogrammets respektive del.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet behandlar och planerar att behandla didaktik i kursen UVK 3, Undervisningsämnen; mål, innehåll och arbetssätt, i UVK-kurs 5, Bedömning av kunskaper och betygsättning, och i de kommande kurserna UVK 7 och UVK 8 där studenterna ska planera och utvärdera ett didaktiskt utvecklingsprojekt. När det gäller metodik ser lärosätet att det med fördel hanteras av personer med ämneskompetens inom ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Examination sker genom seminarier kopplade till uppgifter inom VFU där studenten ska koppla didaktiken till sin praktik. Bedömargruppen ser det som en svaghet att inte studentens praktiska förmåga att tillämpa didaktiken ingår som en del i examinationen för detta mål. I underlagen framträdde en bild av att det är liten samordning mellan UVK-kurserna och ämnesdidaktikkurserna när det till exempel gäller didaktik- och metodikinslagen i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över samordningen mellan UVK, ämnes- samt ämnesdidaktiska studier och VFU. Lärosätet gör varje termin en avvägning mellan ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Svenskkurserna utformas för att studenterna ska möta situationer som kan överföras, med lämplig anpassning, till en tänkt undervisningssituation och bli underlag för didaktisk reflektion. Bedömargruppen ser positivt på detta sätt hålla både ämnesdidaktik och metodik levande under utbildningen.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls så till vida att utbildningen möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte. Lärosätet pekar i självvärderingen ut flera kurser inom UVK som behandlar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. De beskrivningar som ges av utbildningens inslag saknar dock konkretion och det ges inga exempel på vad man gör eller ska göra. Förklaring till detta är att samtliga UVK-kurserna ännu inte genomförts vid skrivandet av självvärderingen. Examensmålet behandlas huvudsakligen inom UVK men för inriktningen svenska ges ämnesrelaterade exempel som bidrar till måluppfyllelse när utbildningen är fullt utbyggd. Frågor av betydelse för varje elevs lärande berörs i olika kurser, till exempel i sociolingvistik. Bedömargruppen menar att de utvecklingsområden som lärosätet identifierar är viktiga för ämneslärarutbildningen i svenska. Bedömargruppen anser dock att lärosätet brister när det gäller att genom examination säkerställa studenternas förmåga att utveckla och genomföra undervisning, och anser att det är anmärkningsvärt att lärosätet inte inkluderar VFU i större omfattning för att säkerställa måluppfyllelse av detta mål. Bedömargruppens bedömning är att lärosätet behöver åtgärda detta, och att de planer som beskrivits inte är tillräckliga för att utbildningen ska kunna anses säkerställa måluppfyllelse.

Målet om att bedöma utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet har visat att det finns planer för hur studenten ska utveckla förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta målbeskrivningen. Hållbar utveckling finns ännu inte inskrivet i kursplanen och flera andra delar ingår i kurser som ännu inte givits inom utbildningen. Bedömargruppen utgår ifrån att lärosätet uppfyller de ambitioner som angivits.

Inom UVK beskrivs hur fler olika kurser kommer att beröra jämställdhetsperspektiv och bedömargruppen utgår återigen från att detta realiseras. Lärosätet anger vidare att kurslitteratur och examination granskas ur jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet ingår i olika svenskkurser, men det framgår inte hur det behandlas eftersom inga lärandemål, läraktiviteter eller former för examination anges. Inte heller är det synligt i tydliga kursmål. Bedömargruppen vill här betona vikten av att jämställdhetsperspektivet synliggörs i kursmålen för att det inte ska bli beroende av vilken lärare som har kursen. Bedömargruppens bedömning är att lärosätet att beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen men lärosätet rekommenderas att behandla perspektivet tydligare i de olika svenskkurserna.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp, men åtgärder och återkoppling är inte tillfredsställande. Att kvalitetsarbete sker i utbildningen säkerställs genom ett programråd. Det finns fungerande processer på programnivå för kursutvärdering och återkoppling till programråd, institutioner och lärare. Men för bedömargruppen är det oklart hur lärosätet genomför åtgärder och återkopplar resultat av genomförda åtgärder till studenterna och relevanta intressenter för svensklärarutbildningen. Lärosätet gör helkursutvärderingar i enlighet med lärosätets riktlinjer, men på grund av en låg svarsfrekvens ger de inte den förväntade informationen. Kommande kursvärderingar kommer därför att inledas med en diskussion om kursmomenten, följd av en skriftlig utvärdering. Utvärderingar på delkursnivå ger mer omfattande information, och leder till att man identifierar fler utvecklingsområden. Man har idag stort fokus på att utveckla nya UVK-kurser och ger exempel på utvecklingsarbete som pågår. Utifrån självvärderingen och intervjuerna är bedömargruppens slutsats att det idag finns brist på samverkan mellan UVK, ämnesdidaktik och VFU som behöver uppmärksamhet så fort som det akuta utvecklingsarbetet inom UVK är avslutat.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Examinationsresultat följs upp och för de studenter som är i behov av det sätts olika stödjande åtgärder in. En del studenter avbryter sin utbildning tidigt, ofta efter de två första delkurserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att undersöka orsakerna till dessa avbrott.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara inte tillfredsställande.

Lärosätet uppfyller inte studentperspektivet på ett tillfredsställande sätt. Studenterna finns som väntat representerade i råd och styrelser. Det finns studeranderepresentation när det gäller att fastställa kursplaner/litteraturlistor och lärosätet genomföra olika typer av kursvärderingar, både inom och efter kurser. Dock anser bedömargruppen att lärosätet bör arbeta säkerställa studenternas engagemang och höja svarsfrekvensen kursenkäterna. Bedömargruppen har inte genom underlagen kunnat fastslå att återkoppling sker till studenterna eller att de får medverka i kursutveckling. Studenterna har formella möjligheter att påverka men ett forum där studenterna kan påverka svensklärarutbildningen specifikt vore önskvärt. Lärosätet beaktar dock de synpunkter på framtida kurser som studenterna framför i kursutvärderingar. Bedömargruppen anser att det vore rimligt att studentperspektivet beaktades mer speciellt i uppbyggnadsskedet av svensklärarutbildningen, och att man i högre grad beaktar studentperspektivet i de svenskkurser som redan ges. Processerna för hur studenternas medverkan i kursutveckling säkerställs överlag, bör utvecklas.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

När det gäller arbetsliv och samverkan har lärosätet idag samverkansytor som ger förutsättningar för att utveckla aktiviteter och strategier för att säkerställa att utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och relevant för yrkeslivet. Samverkan sker med övriga lärarutbildningar, Lärosäten Syd och i internationella nätverk, liksom med yrkesverksamma lärare genom föreläsningar för studenter, gemensamma seminarieserier och workshoppar. Ämnesstudierna kopplas till skolans verksamhet och till läroplaner, och exempelvis kurser i sociolingvistik behandlar frågor om etnicitet, genus och klass, vilket är viktigt med tanke på de heterogena klassrum som studenterna kommer att möta. Dessutom samarbetar man med bibliotek. Bedömargruppen vill dock betona att perspektivet är viktigt att hålla levande både i utbildningen i stort och i ämnena.

Ansvarig utredare:
Emma Wimmerstedt