Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2019-10-21
Lärosäte: Röda Korsets högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Bedömningsområde 2: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet beskriver flera processer för systematisk utvärdering och utveckling av lärosätets förutsättningar för verksamheten som också fungerar väl, och följs upp regelbundet. Samtidigt finns det andra processer som behöver vidareutvecklas. Processer som är väl beskrivna med systematisk uppföljning är t.ex. arbetsmiljöarbetet, kursvärderingarna och det pågående arbetet med säkerställande av infrastruktur för it-stöd.

Systematiken för processerna inom strategisk kompetensförsörjning är otillräckligt beskrivna, framför allt för kompetensutveckling för befintlig personal. Det är enligt bedömargruppen oklart i vilken omfattning kompetensutveckling sker utifrån den enskilda medarbetarens önskemål, eller hur utvecklingen avser stödja lärosätets strategiska plan och behov. Bedömargruppen menar att ett systematiskt arbete med att säkerställa den undervisande personalens samlade kompetens är grundläggande för att långsiktigt kunna upprätthålla god kvalitet i utbildningarna. Lärosätet har en systematik beskriven för säkerställandet av kvaliteten vid nyrekrytering av personal. För att säkerställa infrastrukturen för it sätter lärosätet stort fokus på en IKT-pedagog som ska anslutas till lärosätets verksamhet, samtidigt som det saknas en översyn över personalens befintliga kompetens och användande av digital teknik och pedagogik. Lärosätet arbetar aktivt och systematiskt med att främja en god arbetsmiljö för studenter och medarbetare, vilket underlättar möjligheterna att bedriva arbete och studier på ett effektivt sätt. Den undervisande personalens deltagande i programråd, där pedagogisk utveckling diskuteras, är ett exempel på den främjande miljön. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets kvalitetssäkringsarbete inom kursvärderingar har lett till tydliga förbättringar av förutsättningar och effektivitet i utbildningen. Bedömargruppens uppfattning är att det kan behövas ytterligare beskrivning av systematiken för säkerställandet av infrastruktur och studentstöd både för studenter på grund- och avancerad nivå. Sammantaget lyfter bedömargruppen fram följande styrkor inom bedömningsområdet förutsättningar:

  • Lärosätet beskriver pedagogisk utveckling inom program och kurser, och en pedagogisk meriteringsmodell är under utveckling.
  • Systematiken för processer för uppföljning av kursvärderingar, säkerställande av infrastruktur för it-stöd och utveckling av arbetsmiljön är tydligt beskrivna.
  • Lärosätet har en väl genomtänkt och fungerande plan för att säkra att lärosätet har en främjande miljö som ger den undervisande personalen möjlighet att utveckla sin kompetens och bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.
  • Lärosätet arbetar för att på olika sätt stärka vetenskapligheten i verksamheten.
Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet förutsättningar:
  • Systematiken i säkerställandet av tillräckliga lärarresurser och att de är de rätta lärarresurserna är oklar. Systematiken för att nå de mål som har satts upp i den strategiska kompetensförsörjningsplanen behöver förtydligas.
  • Beskrivningen av kravet om högskolepedagogisk kompetens för lärare behöver förtydligas.
  • Systematiken för personalens kompetensutveckling som helhet bör utvecklas.
  • Lärosätet rekommenderas att ytterligare analysera möjligheter till synergieffekter inom campus.
  • Lärosätet rekommenderas att förtydliga hur man systematiskt följer upp studenthälsans verksamhet.
Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Inte uppfylld

Lärosätet beskriver i Strategisk kompetensförsörjningsplan 2017–2020 hur man genom ett systematiskt arbete strävar till kompetensförsörjning i linje med lärosätes strategi. Arbetet fokuserar på rekrytering, men även arbete med att på ett ekonomiskt hållbart sätt hitta nya arbetsmetoder och utveckla interna och externa arbetsinsatser. Lärosätet vill vara en attraktiv arbetsplats med möjligheter till utveckling och till att rätt kompetens ska finnas för varje verksamhetsmål. Lärosätets ledning beslutar varje år vilka områden som prioriteras i kompetensförsörjningsplanen. Planen interagerar med övriga styrdokument, bland annat Färdplanen med strategi 2017–2020, Anställningsordningen, Utbildningsstrategin och de årliga medarbetarsamtalen. En utgångspunkt i arbetet ska vara att lärosätet i en situation där flera lärosäten erbjuder utbildningar inom samma utbildningsområde ska behålla sin attraktivitet som utbildningsanordnare.

För att säkerställa att optimalt stöd och service kan ges för verksamheten har lärosätet inlett en kartläggning av vilken kompetens som krävs. För att utveckla den akademiska miljön är ett mål att alla nyanställda lärare ska vara disputerade. För att förtydliga rekryteringsprocessen har lärosätet inrättat ett rekryteringsråd och tydliga rekryteringsprocesser ska tas fram. I självvärderingen uppger lärosätet att det strävar efter att lärarna ska ha minst 15 högskolepoäng högskolepedagogisk utbildning och i intervjuerna framkom att lärosätet för närvarande arbetar med att ta fram en pedagogisk meriteringsmodell. Lärosätet vill dessutom möjliggöra den undervisande personalens karriärutveckling, till exempel genom deltagande i olika uppdrag eller i forskningsprojekt. Uppföljningen ska ske varje år tillsammans med rektorn. Arbetet för att nå kompetensmålen beskrivs i Handlingsplan för kvalitetsarbete 2017–2022. Arbetet har, av vad som framgår av underlagen, gett resultat i form av att andelen disputerade lärare har ökat väsentligt sedan 2015.

Strategisk kompetensförsörjningsplan 2017–2020 beskriver mål och innehåll, men det är inte helt tydligt för bedömargruppen hur målen ska nås. Det är inte beskrivet i centrala styrdokument eller protokoll hur det systematiska arbetet med strategisk högskolepedagogisk kompetensförsörjning ser ut och på vilket sätt den följer lärosätets strategiska plan. I intervjuerna i framstår det som att kompetenshöjningsinsatserna i hög grad sker utifrån den enskilda lärarens önskemål. Bedömargruppen konstaterar att de individuella önskemålen inte alltid behöver vara desamma som utbildningens behov. Precis som när det gäller diskussionen om otydlig ansvarsfördelning i bedömningsområde 1.3 så ser bedömarna en fara i att personalens kompetensutveckling blir en fråga som hanteras på individnivå och inte strukturerat ur verksamhetens behov. Systematiken i kompetensutveckling för befintlig personal framstår som mindre utvecklad än vid nyrekrytering av personal. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över systematiken för personalens kompetensutveckling som helhet.

Bedömargruppen anser att processerna för att nå de mål som har satts upp i den strategiska kompetensförsörjningsplanen behöver klarläggas, för att bli tydlig för alla inom organisationen. Beskrivningen av arbetet med att följa den strategiska kompetensförsörjningsplanen bör vara transparent för såväl planering, genomförande som uppföljning. Bedömargruppen anser till exempel att processen behöver konkretiseras för hur prefekten säkerställer att det finns tillräckliga lärarresurser och att dessa är de rätta lärarresurserna i förhållande till utbildningens behov utifrån underlag från de programansvariga.

Bedömargruppen instämmer i att den pedagogiska meriteringsmodellen är viktig, för att lärosätet ska kunna säkerställa att den undervisande personalens samlade kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Bedömargruppen anser att det även är positivt att lärosätet nu arbetar med att ta fram en sådan modell, men att beskrivningen av kravet om högskolepedagogisk kompetens för lärare behöver förtydligas. Bedömargruppen rekommenderar även att lärosätet i detta sammanhang även uppmärksammar faktorer som hög arbetsbelastning. Avslutningsvis menar bedömargruppen att ett systematiskt arbete med att säkerställa den undervisande personalens kompetens är grundläggande för att långsiktigt kunna upprätthålla hög kvalitet i utbildningarna. Detta innebär att lärosätet måste ha en tydlig bild av vilken kompetens man behöver, såväl i närtid som på längre sikt, samt en strategi för hur man ska kunna nå dit. Det handlar både om vilka man rekryterar och hur man utvecklar kompetensen hos befintlig personal.

2.2 Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I dokumentet Arbetsmiljöpolicy med handlingsplan 2019–2021 beskriver högskolan sitt arbete för att kvalitetssäkra sitt arbete med arbetsmiljö, vilket inkluderar goda arbetsförutsättningar för personal och studerande. Lärosätet vill arbeta för en god arbetsmiljö där det finns arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter, god hälsa, säkerhet och trygghet. Lärosätet strävar också till att motverka ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden för både medarbetare och studenter. Alla ska kunna delta på lika villkor. Lärosätet värdesätter kvaliteter som jämn könsfördelning och mångfald, och arbetar för att både arbetstagare och studenter ska känna sig delaktiga och för att det ska finnas en balans mellan arbetsliv/studentliv och privatliv. Röda Korsets högskolas arbetsmiljöpolicy med handlingsplan ska vara känd i organisationen. I Strategisk kompetensförsörjningsplan 2017–2020 beskriver lärosätet kompetensförsörjningens områden och mål. I Arbetsmiljöpolicy med handlingsplan 2019–2021 har ett årshjul tagits fram som beskriver hur lärosätet arbetar med undersökningar, riskbedömning, åtgärder och kontroll under året. HR ansvarar för att aktiviteterna genomförs. Skyddsombudet övervakar att arbetsgivaren uppfyller de krav som finns. En arbetsmiljökommitté träffas en gång i månaden för genomgång och uppföljning av genomförda aktiviteter. Lärosätet beskriver i Forskningsstrategi vid Röda Korsets högskola 2015–2019 hur man vill utveckla forskningsmiljön, och hur man allt mer fokuserar på personalens forskningsmöjligheter för att stärka både personalens personliga ämnesmässiga kompetens och lärosätets forskningsbaserade undervisning och den akademiska miljön.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur man systematiskt arbetar med att skapa en god arbetsmiljö, som ger effekter på trivsel och arbetsglädje och därmed leder till goda resultat i arbete och studier. Sammanställningarna av kurs- och programvärderingarna lyfter fram brister och utvecklingsområden. Sammanställningarna ska belysa både studenternas förutsättningar att lyckas genomföra sina studier och personalens förutsättningar att genomföra sina arbetsuppgifter. Att utvecklingsarbetet fungerar bekräftades i samband med intervjuerna. Ett resultat av utvärderingarna är t.ex. utvecklingen av personalens kompetens för att skapa bättre förutsättningar att ge studieinformation och kommunicera med studenterna genom den nya lärplattformen Canvas.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en väl genomtänkt och fungerande plan för att säkra en främjande miljö som ger den undervisande personalen möjlighet att utveckla sin kompetens och bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Vid intervjuerna bekräftades bilden av personalens möjligheter att höja sin individuella kompetens. Ett exempel på detta är utvecklingen av jämställdhetsperspektivet i kurslitteratur och pedagogisk kompetensutveckling i programråd och team. Bedömargruppen anser att den stora satsningen på personalens forskningsmöjligheter är god, eftersom den stärker både personalens individuella ämnesmässiga kompetens och därmed förutsättningarna för lärosätets vetenskapliga förankring och forskningsintegrerad undervisning. Bedömargruppen anser att diskussionen om tid för forskning vid medarbetarsamtalet visar på att uppföljningen av målen fungerar.

I bedömningsgrund 2.1 konstaterar bedömargruppen att det är positivt att lärosätet nu arbetar fram en pedagogisk meriteringsmodell.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld

Lärosätets verksamhet har under de senare åren förändrats i och med förändringar i både det fysiska rummet och i verksamheten. I självvärderingen uppger lärosätet på vilket sätt de har kunnat påverka lokalernas utformning. En grupp med representanter från högskoleförvaltningen vid lärosätet och från samlokaliserade lärosäten samt studentkårerna samverkar om och följer upp frågor om lärosätets utrymmen. Rapportering ska ske till förvaltningschefen och vidare till ledningsgruppen och rektorn. Några av lärosätena på campus har ett gemensamt högskolebibliotek och ger studentstöd vid biblioteket i språkfrågor, referenshantering, akribi, fusk och plagiat. Vid lärosätet finns en heltidsanställd studievägledare med uppgift att erbjuda studenter stöd genom personliga samtal om problem i studiesituationen och förutsättningar att fullfölja studierna.

En servicedesk finns tillgängligt både digitalt och fysiskt. Desken sköter olika ärenden som lokalsamordning, reception, fastighet- och säkerhetsfrågor, inköp, it-support och drift samt utbildningsadministration. Utvecklingsbehov inom infrastruktur och studentstöd fångas upp via servicedesken. För att säkerställa att teknisk infrastruktur och stöd till studenter och personal fungerar och är av god kvalitet följs verksamheten upp regelbundet av en it-ansvarig, som ska rapportera till förvaltningschefen som ansvarar för att genomföra de åtgärder som krävs. Förvaltningschefen ska återkoppla utvecklingsarbetet till studentkåren. I dokumentet Högskoleförvaltningen vid Röda Korsets högskola beskriver lärosätet högskoleförvaltningens administrativa stöd till lärosätets kärnverksamhet. Högskoleförvaltningen erbjuder även studenthälsa, och genom Studentbarometern säkerställer lärosätet att det känner till de studerandes välmående.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur effektivitet och kvalitet säkerställs i administrativa stödprocesser. Genom kvalitetssäkringsprocesserna har man bl.a. kunnat utveckla de administrativa stödfunktioner som ges till studenter och personal. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur infrastrukturbehov och studentstöd utvecklas genom de synpunkter som hämtas in genom verktyget Canvas, som infördes under hösten 2018. Bedömargruppens intervjuer med personal och studenter styrker en systematik i hur lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är utformade för att främja studenternas lärande.

Bedömargruppen konstaterar att det utifrån självvärderingen och intervjuerna vid platsbesöket inte blir helt klarlagt hur lärosätet kan påverka infrastruktur och lärandemiljö i det gemensamma huset, exempelvis bibliotekets studentstöd som också delas med ett annat lärosäte. Till exempel gäller detta hur frågor och utvecklingsområden systematiskt fångas upp och förs fram till biblioteksrådet. Intervjuerna visade däremot att möjligheterna med hur man kan påverka infrastrukturen och de gemensamma stödfunktionerna är goda. Därför rekommenderar bedömargruppen att lärosätet skriver fram processerna för att undanröja frågan. Även det systematiska kvalitetsarbetet med teknisk infrastruktur, utrustning och support för hur ny teknik ska användas, nya metoder ska fungera och avvikelser i systemen hanteras kan enligt bedömargruppen beskrivas ännu tydligare. Bedömargruppen konstaterar vidare att studievägledare med sina arbetsuppdrag och som deltagare i bl.a. programråd framstår som en central resurs för uppföljning av lärosätets kvalitetsarbete. Med studievägledarens breda uppdrag ser bedömargruppen att det kan tydliggöras i processbeskrivningarna hur studievägledaren systematiskt bidrar i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen har genom intervjuerna uppfattat att lärosätet löpande säkerställer att studenthälsans verksamhet är ändamålsenlig, men lärosätet kan tjäna på att förtydliga hur man följer upp denna verksamhet. Det saknas även en beskrivning av hur lärosätet systematiskt samlar in information för infrastruktur och studentstöd, och därefter tar ärenden vidare i handlingsplanen för kvalitetsarbetet för att kunna resurssätta den typen av förändringar. Bedömargruppen ser att en sådan beskrivning skulle öka transparensen. Men lärosätet beskriver vid platsbesöken kvalitetsarbetet på ett förtroendeingivande och informativt sätt, vilket förtydligar hur lärosätet arbetar med dessa frågor och detta styrks även i intervjuer. Även de åtgärder som vidtagits som resultat av uppföljningen styrker enligt bedömargruppen att kvalitetssystemet fungerar tillräckligt avseende infrastruktur och studentstöd.

2.4 Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I självvärderingen beskriver lärosätet hur tillräckliga lärarresurser säkerställs och att de används på ett effektivt sätt, så att studenternas lärande främjas. Andra områden som lyfts fram som centrala läranderesurser är internationaliseringsarbetet, som ska vara ett verktyg för att ge studenterna förutsättningar att utveckla och tillämpa globala och humanitära perspektiv inom utbildningarna. Lärosätets har tagit fram en internationaliseringsstrategi, med syfte att bland annat säkerställa och öka mobiliteten för studenter och lärare. Som framgår av handlingsplanen för kvalitetsarbete har lärosätet en internationell strateg som har uppdraget att tillsammans med internationaliseringsrådet följa upp och återkoppla arbetet till rektorn. Det framkommer i dokument och i samband med platsbesök flera exempel som bekräftar att detta arbete fungerar, till exempel utveckling av virtuella klassrum och kurser på engelska, där svenska och internationella studenter får möjlighet att samarbeta. Eftersom utbildning ges både på svenska och på engelska finns internationell personal och internationella studenter på campus.

En mycket central förutsättning för utbildningsverksamheten är VIL och VFU som ingår i alla utbildningar. Dekanen har enligt rektorns delegationsordning det övergripande ansvaret för den delen. Uppföljningen av dessa delar ska ske en gång om året och ett underlag är bland annat programutvärdering. Den här processen har påbörjats enligt plan. Två VFU-samordnare har i uppdrag att dels administrera placeringarna, dels planera mer långsiktigt tillsammans med programansvariga. Kvaliteten på placeringarna följs upp kontinuerligt och med studentutvärderingar och platsbesök, vilket bekräftas av dokumentation och intervjuer. Det finns också flera externa samverkansgrupper där frågor om VFU diskuteras.

Lärosätet lyfter också fram vikten av att säkra att studenterna kan använda bibliotekets e-resurser, vilket också bekräftas att det görs. Enligt självvärderingen har IKT identifierats som ett prioriterat utvecklingsområde utifrån cykeln för kvalitetssäkringsarbetet. Bland annat ska utvecklingen av olika pedagogiska metoder säkerställa användningen av modern IKT i undervisningen. Utveckling av digital pedagogik och ökad digitalisering betonas i utvecklingen av utbildningarna. Digital pedagogik och digitalisering är samtidigt det område som lärosätet menar behöver kompetensutveckling. För närvarande görs olika satsningar för att utveckla högskolans digitala lärmiljöer, exempelvis rekrytering av en IKT-pedagog som ska stödja den undervisande personalen. Ett annat exempel är granskningen av lärosätets it-funktion under hösten 2018. Den här granskningen genomfördes av en extern part och i samarbete med Svenska Röda Korset. Dessutom pågår åtgärder för att motverka bristen på personella resurser. Lärosätet konstaterar i Kvalitetsrapporten för 2018 att kvalitetsarbetet visat att det finns behov av att utveckla stöd för kommunikation. Behovet lyfts även fram under platsbesöken. Detta behov strävar lärosätet till att uppfylla under 2019. Högskoleförvaltningen ansvarar för uppföljningen.

Lärosätet har nyligen flyttat till nya moderna utrymmen i ett campus med flera lärosäten och verksamheten vid lärosätet har utvecklats genom mer undervisning, mer samarbete och fler studerande. Lärosätet har stärkt sin forskningsverksamhet och de externa forskningsanslagen har ökat. I intervjuerna vid platsbesöken uppger lärosätet hur flytten har stärkt lärosätets verksamhet och bidrar till lärandemiljön. Särskilt nöjd är lärosätets ledning över att flytten inneburit ett internt förbättringsarbete, en ny och bättre synlighet samt tydligare profil.

Bedömargruppen ser möjligheter till vidare utveckling av samarbetet mellan lärosätena på campus. Detta borde enligt bedömargruppen kunna utnyttjas i kvalitetssystemet på ett tydligare sätt än vad som nu beskrivs i självvärderingen, exempelvis genom peer review-liknande uppföljningar av program, användning av gemensamma läranderesurser för att säkerställa tillgången på forskningsmeriterad personal och erbjudande av lärosätesöverskridande kursutbud för att säkerställa bredd i utbildningarna. Lärosätet rekommenderas att ytterligare analysera möjligheter till synergieffekter inom campus och akta sig för att lita på att flytten i sig även fortsättningsvis utvecklar verksamheten.

Bedömargruppen konstaterar att kvalitetsarbetet för att säkerställa att det finns ändamålsenliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt är tillräckliga, men kan skrivas fram tydligare i de olika styrdokumenten. Som även framgår av bedömningsområdet arbetsliv och samverkan ser bedömargruppen att uppdragen för olika grupperingar kan behöva förtydligas.

Ansvarig utredare:
Charlotte Elam