Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2019-10-28
Lärosäte: Ersta Sköndal Bräcke högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Styrkor:

  • Utbildningarna genomförs och utformas så att studenterna uppmuntras till, och har verkliga möjligheter att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna (inlärning, utformning och examination).
  • Lärosätet säkerställer (på flera sätt) ett samband mellan forskning och utbildning.
  • Studenterna får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
Utvecklingsområden:
  • Lärosätet ska systematisera utvärdering av kurser och program samt göra dem möjliga att jämföra.
  • Lärosätet ska utveckla metoder för att öka svarsfrekvens och delaktighet i utvärderingar.
  • Lärosätet ska ge bättre återkoppling av resultaten av utvärderingarna till berörda intressenter (både informanter och kommande studenter).
  • Lärosätet ska göra en genomgående dokumentation av utvärderingsarbetet.
  • Lärosätet ska besluta om rutiner för nedläggning av utbildningar.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

För utbildning på grund- och avancerad nivå har rektorn delegerat ansvaret för utbildningsplaner till Pedagogiskt kollegium och ansvaret för kursplaner till respektive institution (arbetet utförs huvudsakligen i ämnes- och programgrupper). Bedömargruppen anser att detta är en rimlig ansvarsfördelning. Det finns rutiner för att identifiera behov och lämpligt innehåll, och i självvärderingen illustreras även processen för beredning av utbildningsplaner som innebär omfattande revideringar av innehåll. Vidare finns det en systematik i uppföljning, utvärdering och utveckling av både utbildningar och kurser. Bedömargruppen anser dock att de mycket öppna formuleringarna i Policy för programvärdering och i Policy för kursvärdering riskerar att underminera systematiken och försvåra jämförelser över tid samt mellan kurser och utbildningar. Studentrepresentanter, som väljs av studentkåren, finns representerade i alla institutionsstyrelser, det vill säga de organ där beslut om kursplaner fattas. Representationen är i sig positiv, men omfattningen av deras egentliga inflytande är svårbedömd.

Rektorn har delegerat ansvaret för forskarutbildningen till Akademiskt kollegium, som i sin tur inrättat en beredningsgrupp med representanter på olika nivåer i organisationen. Gruppen tar fram förslag på styrdokument samt bereder förslag på nya forskarutbildningskurser som sedan presenteras för Akademiskt kollegium. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen är rimlig, samt att processer och rutiner är ändamålsenliga på ett övergripande plan.

I rutinen för inrättande och nedläggning av utbildningar, som den beskrivs i självvärderingen, är det rektorn som fattar beslut. Vid inrättandet ger rektorn den berörda institutionen i uppgift att bereda ett underlag och att utforma ett förslag till utbildningsplan. Arbetet leds sedan av institutionens prefekt. I självvärderingen skriver lärosätet att beslut om nya rutiner för inrättande och nedläggning av utbildningar ska fattas av rektorn under hösten 2018. Vi det andra platsbesöket framkom det att så inte skett. Därmed anser bedömargruppen att detta är ett utvecklingsområde.

Vid de båda platsbesöken ställde bedömargruppen frågor till ledningsgruppen och prefekterna om rutiner och processer för nedläggning av utbildningar. Det bekräftades att det saknas tillfredställande rutiner för detta. Det framkom däremot att till exempel prefekterna hade en relativt tydlig uppfattning om hur en sådan process skulle kunna se ut i praktiken, trots avsaknad av formalisering, vilket bedömargruppen anser är positivt. Med detta sagt är det bedömargruppens uppfattning att det ska finnas en rutin på plats för nedläggning av utbildning, även om det i praktiken är något som förekommer mycket sällan.

Vid det första platsbesöket fick bedömargruppen information från styrelsen om planerna för att inrätta kurser och utbildningar som är avsedda att locka utländska studenter till lärosätet. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen för det arbetet är ändamålsenlig.

Sammantaget anser bedömargruppen att det, med avseende på utformning och utveckling av utbildningar, finns en tydlig struktur och fördelning av ansvar. När det gäller rutiner för inrättande och än mer för nedläggning av utbildning är det av vikt att ett beslut fattas och att en lärosätesövergripande rutin införs.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

I Pedagogisk plattform och Strategisk plan slås det fast att lärosätet ska stödja studentaktiva lärandeprocesser. I självvärderingen beskriver lärosätet ett antal processer och rutiner som syftar till att säkerställa att studenterna tar en aktiv del i undervisningen, till exempel genom att medverka i kurs- och programvärderingar och i kursvärderingsrapporter. Det sitter också studentrepresentanter i både ämnesråd och i institutionsstyrelser. Indelningen i ett Pedagogiskt kollegium och ett Akademiskt kollegium ger också bra förutsättningar för att diskutera pedagogiska aspekter av undervisningen, som hur man planerar, genomför, analyserar och följer upp olika modeller för studentaktivt lärande. Ett konkret exempel är den kurs i högskolepedagogik som erbjuds undervisande personal. Kursen i högskolepedagogik ger dels personalen viktig pedagogisk kompetens, dels visar den att lärosätet tar de pedagogiska verktygen på allvar, vilket bedömargruppen anser vara positivt.

För att främja ett studentaktivt lärande på grund- och avancerad nivå använder lärosätet ett antal undervisningsformer som syftar till att få studenterna att ta en aktiv del i sitt eget lärande. Exempel på sådana undervisningsformer är problembaserat lärande (PBL), träning i etisk reflektion och självkännedom (PPU) och samtalsmetodik. Studenterna tränas även i kritiskt tänkande och teologistudenterna tränas dessutom i att problematisera teologiska frågor genom bland annat analys av originaltexter både i undervisningen och examinationsuppgifter.

Lärosätet skriver i självvärderingen att alla studenter har en examination som innebär studentaktivitet samt att det finns en koppling mellan de förmågor och kunskaper som tränas i utbildningen och det som examineras med avseende på studentaktivt lärande. Den dokumentation som lärosätet kommit in med innehåller flera goda exempel på studentaktivt lärande. Bedömargruppen anser att kombinationen av dokumenterade examinationsformer och den muntliga informationen som gavs vid platsbesöken visar att lärosätet säkerställer studentaktivitet vid examination i stor utsträckning.

Aktivt lärande innebär även en möjlighet för studenterna att vara med att utforma och utveckla utbildningen. Bedömargruppen ser det som en utmaning för lärosätet att engagera ett tillräckligt stort antal studenter på grundnivå, och menar att det är ett område i behov av vidareutveckling. Med detta sagt anser bedömargruppen att det också finns goda exempel på när lärosätet gjort ansträngningar för att öka representativiteten och lyckats med det.

När det gäller doktoranderna anser bedömargruppen att det finns rutiner som syftar till att säkerställa att doktoranderna tar en aktiv roll i sin lärandeprocess samt att det finns tydliga, formella rutiner för återkoppling mellan olika parter. Ett exempel på rutin är att sammanställningarna av kursvärderingarna (kursvärderingsrapporterna) återkopplas till doktoranderna, studierektorn och Akademiskt kollegium. Ett annat exempel är att doktoranderna bjuds in till utvärderingsmöten som anordnas av studierektorn och ämnesföreträdarna. Det står klart att doktoranderna har goda möjligheter att vara aktiva i utformningen av utbildningen och att det finns en öppen dialog mellan lärare och doktorander. Självvärderingen beskriver till exempel att doktoranderna har tagit egna initiativ till utvärderande möten med ansvariga för forskarutbildningen. Under platsbesöken gavs andra konkreta exempel på hur doktorander haft inflytande på utbildningens utformning och innehåll (kurser omarbetades, ordningen på kurser ändrades, gemensamma forum för synpunkter etablerades). Enligt bedömargruppen är detta positivt. Det bör ändå noteras att doktorandutbildningen är så pass ny att ingen student ännu kunnat ge återkoppling på programmet i sin helhet.

Med avseende på examination så ska doktoranderna presentera sitt arbete vid interna seminarier minst fyra gånger under studietiden. De uppmuntras även starkt att delta i internationella konferenser och workshoppar för att presentera och diskutera sin egen forskning. Bedömargruppen anser att rutinen för studentaktiv examination borde stärkas om det var obligatoriskt för doktorander att delta i det forskningsspecifika seminariet som hålls vid lärosätet.

Bedömargruppen har däremot, utifrån de samlade underlagen, identifierat ett glapp mellan formella processer och praktik när det gäller återkoppling till studenter på samtliga nivåer. Bedömargruppen anser att återkopplingen bör bli mer systematisk och att det behöver finnas en tydligare redovisning av hur studenter och doktoranders feedback tas emot och processas.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning är att lärosätet överlag säkerställer att utbildningarna genomförs och utformas så att studenterna uppmuntras till och har verkliga möjligheter att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna (inlärning, utformning och examination). Samtidigt instämmer bedömargruppen i de utvecklingsområden som underlagen visar att lärosätet själv har identifierat, det vill säga kontinuerlig vidareutveckling av lärarnas pedagogiska kompetens samt skapandet av plattformar för studentaktivt lärande i form av digital teknik, som e-learning. Bedömargruppen efterlyser också konkreta planer för hur lärosätet avser utveckla dessa aspekter.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Det är positivt att disputerade och forskande lärare undervisar även på grundnivå samt att aktuell forskning finns i litteratur, kursplaner, kursinnehåll och examinationer Ämnesföreträdare och ämnesgrupper följer regelbundet upp och reviderar till exempel kursinnehåll och litteratur när det gäller ny forskning.

Det finns praxis för uppföljning av forskningsanknytning i bland annat lärarlag, ämnesråd, Akademiskt kollegium och Pedagogiskt kollegium. En god praxis för att säkerställa forskningsanknytningen på ett systematiskt sätt finns på institutionen för socialvetenskap (ISV), där det tas upp i kursutvärderingarna. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att den här rutinen för uppföljning blir praxis även på lärosätets andra institutioner.

Det finns gott om exempel på rutiner som borgar för forskningsanknytning på forskarutbildningen, exempelvis Rutiner för uppföljning av individuella studieplaner (ISP) och i den allmänna studieplanen för forskarutbildning (ASP) samt i Forskningsstrategi 2018–2022. Självvärderingen beskriver adekvata processer och rutiner för kollegial granskning, till exempel forskningsseminarier, projektplans-, mitt- och slutseminarier samt disputation.

Ersta Sköndal Bräcke högskola (ESH) är ett aktiebolag med Ersta diakoni, Stiftelsen Stora Sköndal och Bräcke diakoni som delägare. Bedömargruppen uppfattar kopplingen mellan ägarnas verksamheter och forskning som i huvudsak positiv. Upplägget kan exempelvis bidra till förbättrad vård och ökad samverkan med samhället. Men bedömargruppen har även reservationer för upplägget och menar att det krävs mycket strikta rutiner för att slå vakt om forskarnas oberoende. Vid platsbesöken gavs det positiva exempel på hur både forskare och aktuell kunskap välkomnas och efterfrågas inom ägarnas verksamheter, men det framkom även att det har funnits tillfällen när forskningen lett till konflikter.

I syfte att stärka forskningsmiljöerna och kvaliteten på forskningen har lärosätet inrättat ytterligare ett forskningscentrum, Centrum för civilsamhällesforskning (CCF). Bedömargrupper ser detta som en positiv utveckling, eftersom det bedöms mycket troligt att detta kommer att stärka forskningskvaliteten på sikt. Vidare är det sannolikt att etableringen ökar forskningsanknytningen inom utbildningen på avancerad- och doktorandnivå samt bidrar positivt till samverkan med det omgivande samhället och ökar genomslagskraften.

Bedömargruppen anser att lärosätet i tillräckligt stor utsträckning säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Enligt Rektors besluts- och delegationsordning ansvarar Pedagogiskt kollegium för att granska och fastställa nya utbildningsplaner och säkra att de uppfyller de nationella och lokala lärandemålen för utbildningarna. Ett viktigt instrument i detta arbete är resultaten från programutvärderingarna. I arbetet med utformning av ny utbildning och revidering av existerande utbildning är lärarkollegiet aktivt och bildar ämnesgrupper och programråd som särskilt granskar just måluppfyllelsen. Detta beskrivs i självvärderingen.

I arbete med att säkerställa kopplingen mellan nationella mål och lärandemål på en kurs samt progression används målmatriser. Arbetet med kursplaner (att koppla innehåll, lärandemål, examination till de nationella målen) sker på institutionsnivå, i de berörda lärarlagen. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur arbetet följs upp och kvalitetssäkras genom bland annat kursvärderingar och analyser samt diskussioner i lärarlag, pedagogiskt forum, ämnesråd och institutionsstyrelser. Bedömargruppen anser att detta är en adekvat praxis och en rimlig fördelning av ansvar. Vidare anser bedömargruppen att det finns många goda exempel på medvetet och kompetent arbete med målkoppling och progression. Något som också bekräftades vid platsbesöken. Lärosätet har kommit in med exempel på gott och systematiskt arbete från både ISV och institutionen för vårdvetenskap (IVV) till exempel genom införande av det nya nationella examensmålet, Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt arbetet med målkoppling på specialistsjuksköterskeprogram i psykiatrisk vård. Bedömargruppen anser däremot att det finns relativt stora variationer i rutinerna för arbetet med målmatriser mellan olika institutioner. Detta visar att systemet i nuläget är inte är fullt utvecklat och att det behöver vidareutvecklas, för att uppnå en lärosätesövergripande systematik.

När det gäller forskarutbildningen anser bedömargruppen att det finns en tillfredsställande rutin med avseende på målkoppling. Detta görs genom ASP, fastställda kursplaner och studieguider samt att resultaten från kursutvärderingarna diskuteras med doktoranderna, studierektorn och ämnesföreträdarna. Det underlag som lärosätet inkommit med indikerar att problem och svagheter identifieras, analyseras och adresseras inför kommande kursomgångar. Bedömargruppen välkomnar lärosätets avsikt att arbeta vidare med att tydliggöra progression och aktiviteter för måluppfyllelse inom forskarutbildningen.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns lokal variation i det praktiska arbetet med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med högskolegemensamma rutiner och processer för arbetet.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

De samlade underlagen visar att studenterna på grundutbildningen får en introduktion både till högre utbildning i allmänhet och till deras ämne i synnerhet samt information om lärosätets stödfunktioner. Introduktionen ges av lärare och äldre studenter och den utvärderas sedan genom en enkät. Bedömargruppen anser att introduktionen är innehållsrik och att det är positivt att den ges av både elever och lärare tillsammans.

Lärosätet konstaterar i självvärderingen att den alltmer differentierade studentpopulationen innebär utmaningar, eftersom det är ett ökat antal studenter som behöver olika former av stöd och individuellt anpassad studieplanering. Bedömargruppen instämmer i att detta är en utmaning och samtidigt ett viktigt utvecklingsområde.

Studentenkäten 2017 visade att studenterna mår sämre psykiskt och upplever mer studierelaterad stress än tidigare. Som svar på detta har en utbildning i stresshantering införts på bland annat sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Detta menar bedömargruppen är ett bra exempel på problemidentifiering och inrättande av en adekvat rutin.

Ur självvärderingen framgår att nya Ladok ska användas till analysarbete av kopplingar mellan studieresultat och genomströmning och förväntas stödja kursansvariga i deras arbete med kursutveckling. Ett bra incitament enligt bedömargruppen. Till det kommer att ASP och ISP tillsammans utgör viktiga verktyg för att ge doktoranden en struktur både med avseende på den övergripande planeringen av forskarutbildningen och på detaljnivå för just den individen.

Vid platsbesöken framkom det att det pågår en diskussion på temat "forskarutbildningens pedagogik" och hur undervisningen bäst bör utformas för att hjälpa doktoranderna att ta ansvar för sitt eget lärande. Den här typen av reflektioner är viktiga och bedömargruppen efterlyser att sådana formaliseras och integreras i det systematiska kvalitetsarbetet.

Att doktoranderna ska presentera sin forskning vid början, mitten och slutet av avhandlingsarbetet är en bra struktur som skapar tydliga hållpunkter under arbetet. Ur ett bredare kvalitetsperspektiv är det vällovligt att doktoranderna även uppmuntras till att presentera och försvara sitt arbete på externa konferenser, workshoppar och seminarieserier.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete 2017–2022 beskriver ESH vilka rutiner och processer som finns för uppföljning och åtgärder av utbildning. Handlingsplanen är allmänt hållen men självvärderingen ger konkreta exempel på upplägg och arbete, och under platsbesöken framkom ytterligare exempel. Bedömargruppen anser att det samlade bedömningsunderlaget bekräftar att det finns rutiner och processer för att genomföra förbättrande och utvecklande åtgärder på ett övergripande plan. En substantiell utmaning för lärosätet är däremot att det inte fullt utvecklade systemet i kombination med decentraliseringen resulterar i stor variation, framför allt i uppföljning och dokumentation.

Det är positivt att Pedagogiskt kollegium har fastställt en policy för programutvärderingar och en policy för kursutvärdering. Däremot är båda genomförda på miniminivå, vilket bedömargruppen anser innebär utmaningar för jämförelser och systematik i utvärderingsarbetet. Lärosätet har valt att ge lärarna och prefekterna stor frihet i både utvärderingsformat (muntlig, skriftlig, summativ, formativ) och i formuleringen av frågor. Bedömargruppen instämmer i att det kan finnas skäl att ha en miniminivå, särskilt när det vid platsbesöket framkom att det ska förstås som ett steg på vägen mot en mer enhetlig utvärderingspolicy. Samtidigt medför förhållningssättet utmaningar med avseende på jämförelser, både över tid och mellan kurser och utbildningar. Bedömargruppen anser att policyerna för både kurs- och programutvärderingar kan utvecklas och göras mer stringenta.

Bortsett från utmaningarna med formatet så visar de samlade underlagen att lärosätet genomför regelbundna kurs- och (med en del undantag) programvärderingar. Resultaten av dessa används i utvecklings- och förbättringsarbete. Ett konkret exempel på hur resultat från programvärderingarna har utmynnat i åtgärder är en förändring på IVV, där man har introducerat en betygskommitté som läser och diskuterar studenternas uppsatser, något som bland annat har resulterat i rättvisare bedömningar. Ytterligare ett exempel är att socionomprogrammet har omarbetats utifrån de synpunkter som kom in.

En utmaning i utvärderingsarbetet består i att få in ett tillräckligt antal svar från studenterna. Detta gäller framför allt, men inte enbart, vid de skriftliga utvärderingarna på grundnivå och de muntliga programvärderingarna. Det framkom vid platsbesöken att det pågår flera lokala diskussioner på institutionsnivå om hur detta kan hanteras, något som även har dokumenterats. Här anser bedömargruppen att initiativet bör tas på en lärosätesövergripande nivå, eftersom variationen nu blir alldeles för stor för att garantera systematik.

Vidare har bedömargruppen funnit att det råder variation i hur resultaten av kursvärderingar dokumenteras och återkopplas till studenterna, både till respondenterna och till de nya studenter som ska ta kursen. Vid platsbesöken reflekterade de flesta intervjugrupper över tydligare återkoppling och mer transparens kring hur studenterna får feedback som viktiga verktyg för att öka engagemanget hos studenterna. Bedömargruppen anser att det bör finnas en lärosätesövergripande rutin för hur detta sker på alla kurser och utbildningar, så att systemet blir transparent för alla inblandade.

En utmaning på forskarnivån och på vissa av de mindre utbildningarna på grund- och avanceradnivå är att möjliggöra för studenterna att ge återkoppling anonymt. Här vill bedömargruppen gärna lyfta fram kyrkomusik som ett gott exempel. Trots det lilla antalet studenter har här etablerats en adekvat rutin som kombinerar muntliga och skriftliga utvärderingar. Dessa sammanställs och kommuniceras och leder till förbättrande åtgärder. Även på andra institutioner finns goda exempel på hur åtgärder vidtagits för att doktoranderna ska kunna ge återkoppling utan att bli omedelbart identifierade.

De samlade underlagen visar att det finns flera exempel på utvecklingsarbete till följd av externa granskningar (både från UKÄ och egeninitierades) av ESH:s utbildningar. I vissa fall har utvecklingsarbetet varit mer eller mindre framtvingat, som till exempel av socionomprogrammet efter Högskoleverkets granskning 2009. I andra fall har åtgärder satts in trots att de externa granskarna till stor del varit positiva, som till exempel efter UKÄ:s utvärderingar av sjuksköterske- och specialistsjukskötersketutbildningarna. Vidare planeras egeninitierade externa granskningar i samarbete med andra lärosäten, bland annat Sophiahemmet högskola (SHH) och Röda Korsets högskola (RKH). Vid det andra platsbesöket framkom det dock att detta samarbete ännu inte kommit igång.

Sammantaget finns det gott om exempel på kurs- och programvärderingar som har lett till åtgärder och förbättringar. Utmaningen ligger i att lärosätet måste införa mer enhetliga rutiner och processer för formatet så väl som dokumentation och återkoppling av resultaten. Bedömargruppen uppfattar att mycket arbete pågår kring detta och att utvecklingspotentialen är positiv, något som också beläggs av det kompletterande underlag som bedömargruppen har erhållit.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

I självvärderingen beskriver ESH att de i Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete 2017–2022 beskriver rutiner och processer för åtgärder och uppföljning av utbildning samt hur dessa kommuniceras. Det står att resultat från programvärderingar kommuniceras till lärarlag och studenter och att ansvarig lärare ska sköta återkoppling till såväl studenter som institutionsledningen. Kursvärderingar kommuniceras till studenterna via den digitala plattformen It’s learning och muntligen vid nästkommande kursintroduktion. I självvärderingen beskrivs även att prefekt och studentkår ska ha regelbundna möten för att kommunicera eventuella förändringar. Vid platsbesöken framkom det att kommunikationen ser mycket olika ut vid olika institutioner och olika program. Bedömargruppen menar att det kan behövas en viss flexibilitet med avseende på hur man kommunicerar och återkopplar, men detta betyder inte att lärosätet inte kan eller bör ha en övergripande systematik.

Inom forskarutbildningen fungerar kommunikationen bättre än den generellt gör på grundutbildningen, enligt bedömargruppen. Förändringar i doktorandernas kurser som görs i ljuset av kursvärderingar kommuniceras till kommande doktorander. Men en brist är att det även här saknas en systematiserad rutin för återkoppling till de doktorander som deltog i utvärderingen. Förfarandet i kombination med de dokument som reglerar doktorandstudier sammantaget bedöms däremot som tillfredsställande.

Bedömargruppen anser vidare att kommunikation för att anses välfungerade bör ha inslag av dialog mellan de två parterna. Vidare måste informationen nå fram till den avsedda mottagaren. Det är inte tydligt att dessa två kriterier uppfylls vid samtliga institutioner när det gäller kommunikationen med studenter. Trots att det finns mekanismer för redovisning och tillgängliggörande, det vill säga It’s Learning, läggs inte alltid informationen ut.

Som lärosätet själva påpekar är utvärdering av kurser och program en process som upprepas. Bedömargruppen anser däremot att det, för att förbättringsloopen ska fungera, måste finnas en tydlig systematik. Detta gäller till exempel vilka frågor som ställs, hur de analyseras, hur förbättringarna införs och kommuniceras samt hur resultaten följs upp. Bedömargruppen anser att Policy för kursvärderingar och Policy för programvärderingar är alltför allmänt hållna för att skapa den nödvändiga strukturen på en högskoleövergripande nivå. Det står utom tvivel att det finns många exempel på både gott utvärderingsarbete och kommunikation på de enskilda institutionerna, men bedömargruppen saknar en kvalitetssäkrande lärosätesgemensam systematik i det arbetet.

Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätets rutiner för antagning utgår från antagningsregler som regleras i högskoleförordningen (HF) och i Universitet- och högskolerådets (UHR) föreskrifter. I kombination med detta har lärosätet valt att ha ett utökat alternativt urval, till exempel färdighetsprov och intervjuer, på några av utbildningarna, vilket bedömargruppen anser vara en god rutin. Vidare använder lärosätet de föreskrifter om tillgodoräknande som beskrivs i 6 kap. HF. Lärosätet har enligt bedömargruppen tillfredställande rutiner för att ta ut examen och det följer även föreskrifter för statliga lärosäten om utfärdande av examensbevis, med stöd i nya Ladok.

Det finns en rutin för omprövning av beslut i antagningsfrågor. Ärendet bereds av en ansvarig handläggare och rektorn fattar beslutet. Lärosätet beskriver i självvärderingen att de använder avgöranden i överklagandenämnden för högskolan som vägledning vid den här typen av beslut. Studenterna får omprövningsmöjligheter av betyg och examinationsresultat enligt HF och förvaltningslagen (FL). Lärosätet har själva identifierat ett behov av att vidareutveckla rutiner för omprövning av antagning som de dokumenterat i Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet tillämpar goda rutiner med avseende på antagning, tillgodoräknande och omprövning.

Ansvarig utredare:
Susanna Lindenskoug