Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Förutsättningar

Godkänt med förbehåll
Publicerad: 2019-10-28
Lärosäte: Ersta Sköndal Bräcke högskola
Typ av examen: Lärosätesgranskning
Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Styrkor:

  • Modellen för hantering av kompetensförsörjning visar att lärosätet har rutiner och arbetssätt för att identifiera befintliga kompetenser, utvecklingsbehov och relatera båda dessa till utbildningens nuvarande behov.
  • Modellen för hantering av kompetensförsörjning visar att lärosätet har rutiner och arbetssätt för att hantera lärarnas arbetstider och arbetsuppgifter.
  • Lärosätet har klart uttalade system för hur man ska avsätta resurser för kompetensutveckling och forskning.
  • Lärosätet har utvecklat ett tydligt system för att bedöma om det finns tillräckliga läranderesurser för doktorander.
Utvecklingsområden:
  • Utveckling av informations- och datasystem, inklusive digitalisering av verksamheten (ofta förkortad ICT), bör ses som ett utvecklingsområde vid lärosätet. Lärosätets har korrekt identifierat behoven, men arbetets planering, uppdatering och uppföljning bör framöver mera systematiskt knytas till kvalitetsarbetet.
  • Bibliotekets roll betonas som serviceknutpunkt för de studerande. Kopplingar till kvalitetsarbetets systematiska behandling och uppföljning kan utvecklas.
Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem när det gäller att säkerställa både personalens befintliga kompetenser, identifiera utvecklingsbehov och relaterade båda dessa till utbildningens behov. Behoven bedöms separat på grundnivå, avancerad nivå, i uppdragsutbildning och forskarutbildning. Det finns också årliga medarbetar- och bemanningssamtal med syfte att inventera behov av kompetensutveckling. Pedagogiskt kollegium ansvarar för att på lärosätesnivå inventera, identifiera och agera utifrån upptäckta behov. Processen för hur återkoppling och utveckling sker är trovärdig. Processen möjliggör kvalitetssäkring av kompetensförsörjningen på lärosätet. Processen är väl förankrad bland de anställda. Denna bild bekräftades vid båda platsbesöken.

Lärosätet har infört en pedagogisk meriteringsmodell som klart anger syftet med ökad pedagogisk meritering och uppvisar en systematik i hur modellen tillämpas. Intervjuerna vid platsbesöken visade att lärarna känner till modellen. Detta anser bedömargruppen är positivt.

Lärosätet har också infört en modell för hur nyrekryteringar ska göras och vilka behov av kompetenser som säkerställs i den processen. Den process där återkoppling sker mellan institution, prefekt och högskoleledning möjliggör ett samarbete med HR-enheten så att den enheten kan hantera det behov av specifik kompetens som behövs för respektive utbildning. Intervjuerna med både prefekter och lärosätesledningen gav bedömargruppen ett samfällt intryck av trovärdighet och systematik.

Lärosätet har också infört en kompetensutvecklingsmodell. Trots att den infördes nyligen blev det tydligt vid platsbesöken att den är bekant för personalen. Ett väl fungerande exempel som beskrivs i självvärderingen, och som bekräftades vid platsbesöken, var hur identifiering av pedagogisk kompetens sker utifrån denna modell. Själva modellen har element, där vissa behov kan identifieras. Ett sådant behov är exempelvis ökad högskolepedagogisk kompetens. Vid de årliga uppföljningarna kartläggs lärares vetenskapliga, ämnesrelevanta och högskolepedagogiska kompetens. Efter att behovet identifierats har lärosätet inlett arbetet med att utveckla förutsättningar för den specifika kompetensen som har identifierats. Modellen fungerar därför trovärdigt.

En mindre avvikelse från lärosätets praxis finns däremot i psykoterapeututbildningen, som är annorlunda i det avseendet att många externa lärare anlitas. Vid platsbesöken fick bedömarna information om att externa lärare inte kommer i kontakt med kompetensutvecklingsmodellen.

Bedömargruppen ser – trots en annorlunda verklighet inom psykoterapeututbildningen – en genomtänkt systematik i de processer som är knutna till kompetensförsörjning vid lärosätet.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Det ovan beskrivna modellen för hantering av kompetensförsörjning är också av stor betydelse för den här bedömningsgrunden. Modellen för utvecklingssamtal visar att lärosätet har bra rutiner och arbetssätt för att hantera lärarnas arbetstider och arbetsuppgifter. Genom regelbundna utvecklingssamtal kan institutionsledningen fånga in behov för kompetensutveckling och annan kompetenshöjning, samt omsätta dessa behov i anslutning till lärarnas tidsplanering. När det gäller utveckling av pedagogisk kompetens visar underlagen att ansvaret på ett trovärdigt sätt är fördelat till Pedagogiskt kollegium som ansvarar för inventering och utveckling på lärosätesnivå.

Utveckling av specifik ämneskompetens är både fortbildning och förutsättningar för egen forskning. Lärosätet har klart uttalade system för hur mycket tid som ska användas till kompetensutveckling och forskning. Arbetstidsavtalet anger klart ramarna för den här delen av verksamheten. Samverkan med Akademiskt kollegiums lärosätesövergripande ansvar är också trovärdig. Akademiskt kollegium tillhandhåller resurser för kompetensutveckling och forskningsanslag, och som helhet är modellen väl genomtänkt och rimlig enligt bedömargruppen. I Forskningsstrategin 2018–2022 står att lärosätet ska utveckla ett meriteringsprogram för medarbetarna, både för docentur och professur. Docentprogrammet är explicit till för att underlätta för lektorer att bli docenter och i det avseendet stärka lärarnas ämneskompetens.

I och med införandet av doktorandutbildningen har lärosätet identifierat ett behov av kompetens för handledning av doktorander. Detta behov har institutionellt förankrats i Akademiskt kollegium och i handledarkollegiet. Ansvarsfördelningen mellan Akademiskt kollegium och handledarkollegiet att hantera det behov man uppmärksammat är rimlig, men saknar trovärdig systematik. Det dokumenterade, systematiska samspelet mellan dessa två organ skulle med fördel kunna utvecklas enligt bedömargruppen. Det sistnämnda organet förefaller dessutom ha en tämligen informell roll.

I självvärderingen slår lärosätet fast att det finns rutiner för att personal inom ramen för sina anställningar på ett tydligt och förutsägbart sätt kan planera sin arbetstid i relation till möten, undervisning, forskning, kompetensutveckling och administration. Intervjuerna med både lärare och lärosätets ledning visade däremot att detta är en idealbild och att det i praktiken ser annorlunda ut. Bedömargruppen noterar ändå att lärosätet har ett trovärdigt system som identifierar behov och fluktuationer, vilket ändå möjliggör effektiv arbetsplanering.

När det gäller den strategiska och strukturella utbildningsplaneringen, visar underlagen att lärosätet har fungerande modeller för hur utbildningsplaneringen genomförs, så att lärarnas insatser kan effektivt riktas till undervisning och handledning. I självvärderingen beskrivs flera olika forum för pedagogiskt utvecklingsarbete på institutionsnivå i utbildningsnära kontexter. Den här bilden bekräftades även vid platsbesöken.

Sammanfattningsvis visar de samlade underlagen att lärosätet överlag har en medveten hållning och trovärdiga processer, men att det också finns utvecklingsområden.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld

Självvärderingen beskriver att biblioteket har många viktiga funktioner för student- och doktorandstöd. Platsbesöken gav däremot en splittrad bild av detta stöd, eftersom det bland annat framkom att biblioteket inte hade tillräckliga resurser i form av kurslitteratur över hela lärosätets utbildningar. Stödet för studerande med inlärningssvårigheter är däremot väl dokumenterat. Självvärderingen visar att den organisation som är konstruerad för att hantera dessa specifika frågor både är väldimensionerad och förankrad i tillräckligt utbildningsnära sammanhang för att fånga in de behov som kan tänkas uppstå. Kvalitetsarbetets handlingsplan visar även att uppföljning av denna verksamhet är beaktad i återkommande utvärderingar. För doktoranderna är bibliotekets stöd både väl fungerande och tillräckligt.

Studievägledning och karriärvägledning beskrivs i självvärderingen både som funktioner och utvecklingsområden. Här finns i princip ingen motsättning. Vid platsbesöken framgick det vissa skillnader i hur olika intervjugrupper uppfattade student- och karriärvägledningen. Lärosätet har uppmärksammat ett ökat behov av framför allt studievägledning. Med större studentantal och allt fler studerande med olika förutsättningar är denna funktion viktig, något som lärosätet också har identifierat.

Självvärdering och platsbesöken visar att lärosätet, när det gäller infrastruktur som berör den fysiska miljön och ICT-stöd som förutsättningar för lärande, både har identifierat ett utvecklingsbehov och inlett ett utvecklingsarbete. Detta anser bedömargruppen vara positivt. Behov identifierades i samband med student- och medarbetarenkäterna 2017. Beslut om ett nytt samlat campus är taget och man utvecklar nya ICT-program och ICT-stöd samt rekryterar en it-pedagog.

Bedömargruppen anser att det ur ett kvalitetssäkringsperspektiv blir viktigt att uppmärksamma hur dessa ICT-behov och liknande behov snabbt och effektivt kan identifieras också framöver. Den digitalisering som pågår i både samhället och utbildningarna ökar fokus på ett lärosätes ICT-avdelning. Där bör det finnas resurser avsatta både för att identifiera nya behov och kommunicera dessa behov till lärosätets strategiska arbete. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta fokusera på ICT-system, eftersom detta är ett viktigt utvecklingsområde.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Självvärderingen slår fast att lärosätet har ett system för att bedöma om det finns tillräckliga läranderesurser i utbildningen på grundnivå och på avancerad nivå. Det är i institutionernas och i den verksamhetsförlagda utbildningens verksamheter som de pedagogiska frågorna och utvecklingsbehovet diskuteras.

Detta är även bibliotekets uppgift som multifunktionell funktion vid högskolan. Bibliotekets roll som serviceknutpunkt för de studerande betonas särskilt. Kvalitetsarbetets handlingsplan beskriver att uppföljningen av användning av läranderesurser tillkommer bibliotekschefen med återkoppling till respektive verksamhet. För att kunna bedöma hur systematisk och trovärdig den här delen av verksamheten är, bör bibliotekets utvecklande betydelse och bibliotekschefens roll i verksamheten direkt kunna knytas till årscyklerna för kvalitetsarbetet. Den här kopplingen finns inte, och därför menar bedömargruppen att detta är ett utvecklingsområde för systematisk kvalitetssäkring.

I självvärderingen beskriver lärosätet sitt system för att bedöma om det finns tillräckliga läranderesurser för doktorander. Systemet är knuten den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner (ISP). Självvärderingen beskriver även möten med doktorandgruppen och samtal mellan doktorander, handledare, studierektor och ämnesansvariga som viktiga. Uppföljningen av tillräckliga läranderesurser och dess effektiva användning av doktorandutbildningen är enligt bedömargruppen både systematisk och trovärdig. Den visar även att det finns förutsättningar för att slutföra utbildningen inom utsatt tid.

Sammanfattningsvis visar de samlade underlagen på att även detta område är uppfylld, men att det också finns utvecklingsområden som lyfts fram ovan.

Ansvarig utredare:
Susanna Lindenskoug