Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Konst, teknik och design - licentiat- och doktorsexamen
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Konst, teknik och design - licentiat- och doktorsexamen

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-29
Lärosäte: Kungl. Tekniska högskolan
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Design
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Samlat omdöme: Ifrågasatt kvalitet

Bedömning med motivering: Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömarna finner förutsättningarna för att bedriva en god forskarutbildning som ett tydligt utvecklingsområde. Sett till personalresurser finns vissa förutsättningar med docentkompetenta handledare, men dessa utnyttjas inte fullt ut, vilket medför att bedömarna identifierar brister i forskarutbildningsmiljön. Tillräckligt ansvar har inte tagits av KTH och Konstfack för att skapa en livaktig forskarutbildningsmiljö baserat på de förutsättningar som finns. Både lärosätena och de seniora forskarna som anges vara en del av miljön, behöver ta ett större helhetsansvar för utbildningen, och forskarutbildningsmiljön. Bedömarna uppfattar det i nuläget som att alltför stort ansvar och alltför stor förväntan läggs på doktoranderna att forma forskarutbildningen och ämnet. Att doktorander är en del av den gemenskap som formar ett ämne är självklart och något positivt, och att seniora forskare med egen forskning tar eget aktivt ansvar i en sådan gemenskap är också det som förväntas. Bedömargruppen anser att lärosätena hittills inte förmått bygga en sådan forskningsmiljö, och inte heller en forskarutbildningsmiljö.

Forskarutbildningens utformning och genomförande kan inte anses uppfylla de kvalitetskrav som ställs på en forskarutbildning. Utifrån den allmänna studieplanen och övriga underlag framstår det för bedömargruppen ännu som oklart om ämnet är "hållbar samhällsutveckling" eller "konst, teknik, design", och utformningen och genomförandet fokuserar på en liten del av detta. Detta är ett tydligt och angeläget utvecklingsområde för utbildningen. Bedömarna finner det tydligt uttalat i de sammantagna underlagen att doktoranderna inte bara förväntas genomgå en forskarutbildning. Många av forskarutbildningens moment vilar i dag till stor del på doktoranderna och de projekt de för närvarande arbetar med och vilka behov som finns knutna till dessa, vilket är både olyckligt och olämpligt. På så sätt förväntas doktoranderna ta ansvar för att forma forskarutbildningen, vilket motiveras med att det tvärvetenskapliga angreppssättet tidigare är oprövat, och det kritiska förhållningssättet är innovativt. För de två lärosätena kan detta vara korrekt, men bedömarna ser inte detta gälla generellt inom forskarutbildning.

När det gäller resultatuppföljning sker den genom examination av kurser och genom seminarier, vilka båda två anges som de tillfällen när de seniora forskarna och forskarutbildarna möter doktoranderna. Detta är ett av flera exempel som bedömarna anser visa på hur svag och sårbar forskarutbildningsmiljön blir med avsaknad av en livaktig forskarmiljö som bas. Den otydlighet som finns i den allmänna studieplanen underlättar inte en systematisk planering och uppföljning i en forskarutbildning som i dagsläget uppfattas ske i obalanserat samarbete mellan två lärosäten. Den infrastruktur som skapats av individuella studieplaner, kurser, seminarier, etappseminarier har inte varit tillräcklig för att motsvara de krav som ställs på en forskarutbildning, och identifieras därför också av bedömargruppen som ett centralt utvecklingsområde. Således kan ingen av de tre kunskapsformerna anses som tillräckligt uppfylld.

Vid ett betraktande av KTH:s och Konstfacks respektive personalgrupp som en sammanhållen miljö uppvisas en god jämställdhet. Bedömargruppen identifierar ändå tydliga strukturella jämställdhetsutmaningar, där skillnader mellan de båda lärosätena förstärker dessa. Bland annat understöds den strukturella ojämställdheten på ett olyckligt sätt genom KTH:s undantag för huvudhandledare från Konstfack från kravet på docentkompetens för att kunna vara huvudhandledare. I utbildningen är vissa typer av jämställdhetsaspekter närvarande, genom enskilda forskares och doktoranders intressen. Däremot har det inte tydligt framgått att jämställdhet som kvalitetsaspekt finns integrerat sårbart t i utbildningen på ett mer övergripande sätt, vilket gör att bedömningsområdet inte kan anses som tillfredsställande uppfylld.

Under den relativt korta tid som forskarutbildningen funnits har lärosätena hunnit göra ett antal radikala åtgärder i relation till den allmänna studieplanen. Dels har obligatoriska kurser för en doktorandkull ersatts med kurser från en annan forskarutbildning, dels har ett antal handledarbyten genomförts, och dels har en kurs från forskarutbildningen som lockat studenter från andra forskarutbildningar gjorts till en kurs som inte ger tvärvetenskapliga inspel. Bedömarna anser att det är mycket positivt att utbildningsföreträdarna lyssnar in doktoranderna, men det är också viktigt att poängtera att det är de seniora forskarna som ska stå för en långsiktigt hållbar infrastruktur och riktning för forskarutbildningen. Sammantaget kan därför bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling inte anses vara tillfredsställande.

Doktorandernas perspektiv har stort inflytande på forskarutbildningens innehåll och utformning, och de har stor frihet att forma egna projekt. Bedömningsområdet Doktorandperspektiv bedöms i huvudsak som tillfredsställande. Det som saknas är en daglig forskningsmiljö som bärs upp av seniora forskare och som denna frihet kan förhålla sig till, och som samtidigt utgör en levande dialog om ämnet och dess särarter.

Många doktorandprojekt sker i samverkan med andra miljöer utanför lärosätena. Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Detta ger doktoranderna goda möjligheter att självständigt utveckla sin förmåga att utveckla karriärförståelse bortanför akademin, vilket bedömarna finner vara ett gott exempel.

Ansvarig utredare:
Yvonne Fors