Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Teknisk psykologi - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-09
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Utbildningen på forskarnivå i teknisk psykologi omfattar vid doktorsexamen 240 hp, varav kursdelen utgör 80-120 hp. Vid licentiatexamen utgör kurspoängen 40-60 hp av de sammanlagt 120 hp. Av intervjuerna framkommer att en praxis utvecklats som innebär att kursdelen vid doktorsexamen är 80 hp. Denna praxis bör enligt bedömargruppen förtydligas i den allmänna studieplanen. Tre obligatoriska kurser, som inte är poängangivna i den allmänna studieplanen men som enligt självvärderingen uppgår till 7,5 högskolepoäng, ingår: Teknisk psykologi, Kvantitativ metod samt Kvalitativ metod. Övriga kurser bestäms av doktorand och handledare i samråd och läses på lärosätet eller vid andra lärosäten. De tre obligatoriska kurserna ger förutsättningar för breda kunskaper inom ämnet och i metodologi men bedömargruppen noterar att det inte är obligatoriskt med kurser i vetenskapsteori och etik, vilket får ses som angelägna utvecklingsområden. Övriga aktiviteter för att uppnå målen inom detta område anges vara att bekanta sig med relevanta tidskrifter och andra källor och göra litteraturstudier.

Det förefaller finnas få teoretiskt inriktade forskarutbildningskurser, utöver den obligatoriska i teknisk psykologi och möjliga individuella läskurser, som definierar och ger bred kunskap och förståelse av forskarutbildningsämnet. Progression i studierna dokumenteras i doktorandernas individuella studieplaner men säkerställandet av måluppfyllelsen kan enligt bedömargruppens uppfattning försvåras, eftersom antalet kurser är få och den gemensamma vetenskapliga basen för forskningsmiljön är otillräcklig.

Formell handledning som är en del i arbetet med måluppfyllelsen anges enligt underlaget ges en till två gånger i månaden med så kallad informell handledning däremellan, vilket är tillfredsställande.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera för och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen anger att avhandlingsarbetet är den viktigaste aktiviteten för att nå examensmålen för färdighet och förmåga. Färdigheter i vetenskapliga metoder och skrivande ingår i avhandlingsarbetet, men även i kurser och examination. Förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar tränas framför allt under avhandlingsarbetets gång, när doktoranden successivt får alltmer ansvar att själv planera och genomföra forskningsarbetet. Avhandlingarna skrivs vanligtvis som sammanläggningsavhandlingar med tre till sex artiklar samt en kappa. Målet är att det vid disputation ska finnas minst tre publiceringsbara artiklar, varav minst en publicerad. Bedömargruppen rekommenderar att antalet publicerade artiklar ökas till två för att genom peer-review säkerställa en ökad grad av kvalitet på avhandlingarna. Det skulle samtidigt främja doktorandernas dialog med forskarsamhället liksom deras skriftliga färdighet och förmåga.

När det gäller att presentera och diskutera forskning och forskningsresultat redovisas relativt få exempel på internationell publicering och deltagande på forskningskonferenser för de aktuella doktoranderna, men även för vissa forskare. Av självvärderingen framgår att doktoranderna vanligtvis deltar i undervisning och på så sätt tränar förmåga och färdigheter att i kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. I intervjuerna tydliggörs att externa industridoktorander bör inkluderas tydligare i forskningsmiljön, till exempel genom medverkan i undervisningen. Att delta i undervisningen bidrar på ett naturligt sätt till måluppfyllelse för förmågan att bidra till andras lärande, men medför samtidigt behövlig träning i att koppla samman teori och praktik. Även exempel på samarbete med industripartner anges. Bedömargruppen menar att det finns utrymme för utveckling av konkreta aktiviteter, som deltagande på internationella forskningskonferenser för att doktoranderna ska nå målen inom kunskapsformen. Sammantaget ger självvärderingen och intervjuerna bedömargruppen underlag för bedömningen att utbildningen säkerställer måluppfyllelse för färdighet och förmåga.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har inte nått en fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen är aktiviteter som stärker doktorandernas värderingsförmåga och förhållningssätt integrerade i kurser, projekt, handledning och kontakter med forskarsamhället i stort. Vetenskaplig redlighet och forskningsetiska bedömningar uppges ingå naturligt i ämnet, eftersom projekten vanligtvis inkluderar försökspersoner eller motsvarande, vilket kräver etikprövning. Av självvärderingen och intervjuerna framkommer att frågor om etik, vetenskaplig redlighet och vetenskapsteori hanteras osystematiskt. Doktoranderna uppmanas att gå den etikkurs för doktorander som ges vid lärosätet. Bedömargruppen menar att detta är steg i rätt riktning, men att lärosätet allvarligt bör överväga att göra etikkursen obligatorisk eller säkerställa att doktoranderna kan visa motsvarande kunskaper för att säkerställa måluppfyllelsen av examensmålet. Detta gäller även kursen i vetenskapsteori. Ett nära samarbete med externa partner och att under inledningen av sin forskarutbildning vara delaktig i etikansökningar innebär inte automatiskt att vetenskapens ansvar, möjligheter och begränsningar tydliggörs tillräckligt.

De examinationsformer som redovisas (individuella arbetsprover, redovisningar och inlämningar) styrker inte att doktoranderna får förutsättningar för nå målen, på grund av otydlighet om hur kraven på intellektuell självständighet och etiska bedömningar utformas. Beskrivningen i självvärderingen är allmänt hållen, varför bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över hur examinationerna i kombination med andra aktiviteter säkerställer måluppfyllelsen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Könsfördelningen inom teknisk psykologi är för närvarande jämn men på sikt förväntas en övervikt av kvinnor. Lärosätet har policydokument, checklistor, mål, organ och aktiviteter för att stärka jämställdhetsarbetet på lärosätesnivå, som teknisk psykologi enligt självvärderingen följer och deltar i. Självvärderingen och intervjuerna visar däremot inte på en genusteoretisk medvetenhet i kurser och seminarier, eller i val av litteratur, gästföreläsare eller forskningspersoner. Beaktande av jämställdhetsaspekter vid rekrytering och chefsutbildning redovisas dock.

Varken av självvärderingen eller intervjuerna framgår det för bedömargruppen på ett tillfredsställande sätt hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Självvärderingen är kortfattad och relativt allmänt hållen. Det redogörs inte heller i intervjuerna enligt bedömargruppen för konkreta exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande på ett sätt så att bedömningsgrunden kan anses vara uppfylld. Bedömargruppen anser att det hade varit värdefullt om lärosätet mer konkret visat på hur jämställdhetsperspektivet förankras och återkopplas, samt hur doktorander och handledare gemensamt arbetar med dessa frågor. Bedömargruppen ser ett behov för utbildningen att ytterligare beakta, kommunicera och förankra samt systematiskt behandla jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Samtliga doktorander har en individuell studieplan som uppdateras och revideras minst en, men vanligtvis, två gånger per år. Mallen för den individuella studieplanen är gemensam för fakulteten och bedömargruppen ser positivt på halvårsuppföljningarna, men efterlyser en klarare struktur i den individuella studieplanen där exempelvis avhandlingsämne och forskningsfrågor tydligt framgår. De insända individuella studieplanerna antyder att uppföljning av måluppfyllelse i praktiken inte alltid sker. Uppföljning av doktorandernas progression sker däremot även via de obligatoriska mitt- och slutseminarierna, där en extern granskare medverkar. Hur dessa seminarier och de individuella studieplanernas måluppfyllelseavsnitt systematiskt följs upp menar bedömargruppen är ett utvecklingsområde för forskarutbildningen.

Den ordinarie handledningen anges i självvärderingen som det viktigaste instrumentet för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Tillsammans med den regelmässiga uppdateringen av den individuella studieplanen och obligatoriska seminarier säkras uppföljningen på individuell nivå. Självvärderingen anger att handledare uppmanas att gå handledarutbildning, men bedömargruppen uppfattar inte detta som obligatoriskt. Bedömargruppen menar att lärosätet bör överväga obligatorisk handledarutbildning för de som ska handleda inom forskarutbildning.

Av självvärderingen framgår att handledaren också kan vara examinator för sin doktorands licentiatuppsats, något som bekräftades vid intervjuerna. Detta menar bedömargruppen är problematiskt ur ett kvalitets- och uppföljningsperspektiv och bör därför ses över.

Avdelningschefen för Människa & Teknik har personalansvar för anställda doktorander, vilket gör det möjligt för doktoranderna att vid behov samtala med någon med relation till och kunskap om forskarutbildningen men som ändå kan betraktas som utomstående. En central forskarutbildningsgrupp vid lärosätet ansvarar för det kontinuerliga kvalitetsarbetet och svarar för det gemensamma doktorandkursutbudet. Alla ämnen blir varje år utvärderade av fakultetsnämnden när det gäller ekonomi, prestationer vid forskarutbildningen med mera, och dialog sker mellan forskarutbildningsämnet och fakultetsnämnden. Hur resultaten av dessa utvärderingar överförs i åtgärder och återkopplas på gruppnivå är något oklart för bedömargruppen. Bedömargruppen efterlyser också en systematik för hur information om alumners erfarenheter av forskarutbildningen kan tas till vara.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Sammantaget bedöms Utformning, genomförande och resultat som inte tillfredsställande. Kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms som tillfredsställande. De tre obligatoriska kurserna ger goda förutsättningar för bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet och metodkunskaper. Säkerställandet av måluppfyllelsen kan dock enligt bedömargruppens uppfattning försvåras, eftersom antalet kurser är få och den gemensamma vetenskapliga basen för forskningsmiljön är otillräcklig.

Kunskapsformen färdighet och förmåga är tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar dock att antalet publicerade artiklar vid disputation ska ökas till två för att genom peer-review säkerställa en ökad grad av kvalitet på avhandlingarna. Det skulle samtidigt främja doktorandernas dialog med forskarsamhället liksom deras skriftliga färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser även att industridoktoranderna behöver inkluderas tydligare i forskningsmiljön. Bedömningen är även att det finns utrymme för utveckling av konkreta aktiviteter, som deltagande på internationella konferenser för att doktoranderna ska nå målen inom kunskapsformen.

Kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms inte vara tillfredsställande. Det begränsade utbudet av teoretiska kurser och att kurser i vetenskapsteori respektive etik inte är obligatoriska borde enligt bedömargruppen utgöra problem när det gäller att säkerställa doktorandernas måluppfyllelse, i kombination med forskarutbildningens begränsade omfattning. Bedömargruppen menar att lärosätet bör överväga att göra etikkursen obligatorisk och se över hur examinationer och andra aktiviteter säkerställer doktorandernas måluppfyllelse inom kunskapsformen.

Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Varken självvärderingen och intervjuerna visar på en genusteoretisk medvetenhet i kurser och seminarier, eller i val av litteratur, gästföreläsare eller forskningspersoner. Här finns utrymme för betydande förbättringar i hur ett jämställdhetsperspektiv medvetet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Av självvärderingen är det inte övertygande för bedömargruppen att jämställdhetsarbete i tillräcklig utsträckning genomsyrar utbildningens olika delar.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms vara tillfredsställande. Genom systematisk uppdatering av individuella studieplaner och regelbunden handledning samt mitt- och slutseminarier följs enskilda doktorander och deras progression upp. Bedömargruppen ser positivt på detta, men rekommenderar lärosätet att se över hur erfarenheter sammantaget överförs i åtgärder och följs upp.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)