Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Maskinkonstruktion - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-09
Lärosäte: Lunds universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

Av självvärderingen framgår att forskarutbildningen är utformad så att kunskapsmålet uppnås genom kursdelen för forskarutbildningen. Kursdelen är indelad i fyra block som ger breda kunskaper i forskarutbildningsämnet och i dess vetenskapliga metoder. För både licentiat- och doktorsexamen krävs, enligt den allmänna studieplanen, att kurser om minst 15 hp ska vara inom forskningsmetodik och vetenskapsteori samt att kurser om minst 30 hp ska vara inom blocket Fördjupning inom konstruktionsteknik. För licentiatexamen krävs kurser om minst 50 hp och för doktorsexamen minst 80 hp. Dessutom finns utrymme om 5 hp för licentiatexamen och 35 hp för doktorsexamen att kunna förläggas inom blocken Fördjupning inom del av ämnet och Breddning. Kurserna inom dessa block ska enligt den allmänna studieplanen väljas så att examensmålen uppnås. Bedömargruppen ser positivt på upplägget och menar att det är tydligt och ger förutsättningar för att måluppfyllelsen kan nås.

Av självvärderingen framgår att institutionen erbjuder ett antal kurser som doktorander kan välja mellan, vilket bekräftas vid intervjun. Dessutom erbjuds ett antal lärosätesgemensamma kurser och möjligheten att delta i sommarskolor och kurser som anordnas av forskarskolor, som Forskarskolan Produktion 2030.

Enligt självvärderingen och intervjuerna får doktorander möjlighet att delta i konferenser även om de inte presenterar någon artikel, för att därigenom få möjlighet att bredda sig inom ämnet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt självvärderingen får doktorander förutsättningar att nå målet att planera och bedriva forskning med adekvata metoder genom diskussion och planering av forskningsstudierna vid handledningsträffarna. Detta dokumenteras i de individuella studieplanerna som varje år följs upp, vilket antas säkra måluppfyllelsen. Vidare erbjuder lärosätet kurser inom projektledning i forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka kan ingå i kursdelen enligt den allmänna studieplanen. Det är däremot inte tydligt utifrån självvärderingen eller intervjuerna hur upplägget säkrar att alla doktorander uppnår förmågan att bedriva forskning och genomföra uppgifter inom givna tidsramar, bland annat med tanke på den långa genomströmningstiden. Detta anser bedömargruppen vara ett förbättringsområde.

Av självvärderingen framgår att lärosätet erbjuder ett antal kurser inom vetenskaplig kommunikation, som kan ingå i kursdelen enligt den allmänna studieplanen. Av den allmänna studieplanen framgår att för licentiat- och doktorsexamen ska doktoranden ha presenterat minst två respektive fyra forskningsarbeten, som ger förutsättningar för att målet kan nås både för licentiat- och doktorsexamen. Enligt självvärderingen tränas doktorander i skriftlig kommunikation genom stöd från erfarna handledare genom att skriva publikationer, vilket bekräftas vid intervjuerna. Självvärderingen visar att det finns en brist när det gäller att skriva journalartiklar inom ämnesområdet, och anger som mål att andelen journalartiklar i förhållande till konferensartiklar ska öka för doktorander.

Av självvärderingen framgår att delmålet att kommunicera med samhället i övrigt kan nås genom att det erbjuds en kurs, där populärvetenskaplig kommunikation ingår. Av självvärderingen och intervjuerna framgår också att forskningsgruppen är aktiv i samarbeten med företag under forskningsprojekten, vilket ger goda möjligheter för doktorander till träning att uttrycka sig förståeligt för personer som inte är direkt aktiva i forskning. Självvärderingen presenterar också flera exempel på när doktorander får möjlighet att presentera sig populärvetenskapligt vid olika evenemang, som öppet hus-dagar samt i tidningar och tv.

Självvärderingen framhåller att delmålet förmåga att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande nås dels genom att ämnet maskinkonstruktion är starkt kopplat till produktutveckling och innovation och därmed bidrar till industriell utveckling, dels genom att doktorander har möjlighet att delta i undervisning inom grundutbildningen vid institutionen. Doktorander kan delta som övningsassistenter, handledare av examensarbeten och föreläsare vid enstaka tillfällen i grundutbildningen, och enligt självvärderingen finns ett krav vid lärosätet att doktorander måste delta i en högskolepedagogisk introduktionskurs innan de får undervisa. Vid intervjun framhöll lärosätet även att kravet på att doktorander har presenterat sina forskningsresultat vid internationella konferenser bidrar till att säkra måluppfyllelsen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har inte nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen uppger att målet att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar är inbyggt i själva forskarutbildningsprocessen, och vid intervjuerna framhålls att detta säkras av kontakterna med handledaren. Självvärderingen hänvisar till att doktorander är ansvariga för sitt projekt och publicerar sig enligt ämnets egen etik, men det framgår inte hur doktorander får de grundläggande kunskaperna. Av självvärderingen framgår också att handledaren följer doktoranden närmare under början av forskarutbildningen och då bland annat stöttar vid publicering. Under senare delen av utbildningen får doktoranden komma med egna idéer, planera och arbeta mer självständigt, specifikt efter licentiatexamen, vilket det även hänvisas till under intervjuerna.

Självvärderingen visar att intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet tränas under utbildningen. Den beskriver också hur handledarna försöker förmedla att forskning skiljer sig från konsultarbete/teknikutveckling och att utbildningen därigenom hoppas att doktorander efter doktorsexamen självständigt ska kunna strategiskt planera framtida forskningsprojekt. Bedömargruppen anser att ett sådant angreppssätt inte är tillräckligt för att säkra måluppfyllelse, utan behöver systematiseras.

Den allmänna studieplanen innehåller inga kurser i etik, och inga ytterligare moment som ger möjligheter för doktorander att träna sin förmåga att göra forskningsetiska bedömningar framkommer av självvärderingen eller intervjuerna. I självvärderingen och vid intervjuerna hänvisas till att det finns planer på en obligatorisk kurs i etik, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Uppfyllelse av delmålet att nå fördjupad insikt i vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används berörs i självvärderingen genom att det hänvisas till att ämnet är tillämpat och att frågorna också diskuteras på grundutbildningsnivå. Eftersom behörigheten till forskarutbildningen inte särskilt innehåller kurser med de lärandemål som hänvisas till kan inte genomgången grundutbildning säkra lärandemålet, enligt bedömargruppen. Dessutom framgår det inte heller av självvärderingen eller intervjuerna hur doktorander får möjlighet till en fördjupad insikt och därmed måluppfyllelse.

Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för denna kunskapsform som bristande.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har policyer och riktlinjer för att beakta jämställdhetsfrågor, och självvärdering och intervjuer visar att det på institutionsnivå pågår ett aktivt arbete med jämställdhetsfrågor för alla anställda. Forskningsgruppen inom maskinkonstruktion består enbart av män, och av självvärderingen framgår att under hela ämnets livstid har det bara funnits en kvinnlig doktorand och för de utlysta doktorandtjänsterna har det inte funnits någon kvinnlig sökande sedan 1990-talet. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att ett antal olika initiativ har tagits och är planerade för att ändra på situationen, men dessa har hittills inte lyckats. Det framgår inte att någon analys gjorts av varför situationen ser ut som den gör, utan man hänvisar till ämnets historia och det låga antalet kvinnliga studerande på grundutbildningen vid lärosätet. Självvärderingen menar att fler kvinnliga grundutbildningsstudenter de två senaste åren genomför sina examensarbeten inom ämnet, men ämnet har inte tagit vara på möjligheten att därigenom försöka ändra på situationen i forskningsgruppen vilket är en brist. Bedömargruppen menar att eftersom rekryteringsunderlaget till forskarutbildningen är större än grundutbildningen inom ämnet vid lärosätet, så kan könsfördelningen inom grundutbildningen inte vara ett skäl till att situationen ser ut som den gör.

I självvärderingen och intervjuerna pekas kurser ut som finns tillgängliga för doktorander och som introducerar jämställdhetsaspekter, men dessa kurser är inte obligatoriska. Vid intervjuerna hänvisas även till möjligheten att doktorander utifrån egna initiativ kan läsa kurser som behandlar jämställdhet, men det är inget som är formaliserat och därmed inte förankrat i utbildningen.

Av självvärderingen framgår inte tydligt hur handledningen fungerar oberoende av doktorand. Intervjuerna bekräftar att det inte finns ett strukturerat arbetssätt för hur handledningen ska fungera eftersom ett stort ansvar vilar på doktoranden. Bedömargruppen menar att detta får negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppen menar att jämställdhetsperspektivet beaktas och kommuniceras i viss utsträckning, men att det inte är förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att det vid lärosätet finns en övergripande struktur med riktlinjer för antagning av nya doktorander, forskarutbildningsstudierna och examination. Det framkommer däremot en otydlighet i vad som avses med de särskilda behörighetskraven enligt allmänna studieplanen och också i hur de efterlevs.

Lärandemålen finns i den allmänna studieplanen, och i den individuella studieplanen framgår dessa tydligt. Det centrala dokumentet är den individuella studieplanen som uppdateras en gång per år. Av självvärderingen framgår att den individuella studieplanen uppdateras under ett handledningsmöte mellan doktoranden och handledaren. Sedan presenteras och diskuteras den vid ett formellt möte mellan doktoranden, huvudhandledaren och prefekten.

Av självvärderingen framgår att man har identifierat en brist i att utlandsvistelser och karriärplanering inte finns med i den individuella studieplanen. Vidare har lärosätet identifierat en svaghet i hanteringen av den individuella studieplanen. I och med att denna inte behöver vara uppdaterad i den slutliga formen vid disputationen, saknas en slutdokumentation på att alla mål är uppfyllda. Av intervjuerna framkommer även att det råder en otydlighet i vilka examensmål som dokumenteras i den individuella studieplanen för licentiatexamen.

Av självvärderingen framgår att disputationen kan föregås av ett slutseminarium med en opponent för att kontrollera mindre brister och träna på försvarandet av avhandlingen. Intervjuerna bekräftar att ett sådant slutseminarium är praxis men inte regel. Något ytterligare kontrollseminarium används inte under utbildningen. Licentiatuppsatsen diskuteras vid ett seminarium och examineras av en disputerad forskare med ämneskunskap utanför den egna forskargruppen.

Av självvärderingen framgår att den allmänna studieplanen har justerats ett antal gånger för att utveckla utbildningen, och diskussioner pågår om ytterligare justeringar. Självvärderingen menar att de kurser som erbjuds doktorander genomgår justeringar, men det framgår inte på vilka grunder som förändringarna genomförs. Vid intervjuerna framkommer att kursvärderingar förekommer i vissa kurser, men inte alla. Det framkommer också att institutionen har en process med årliga uppföljningar av de individuella studieplanerna med ansvariga för forskarutbildningen där identifierade problem tas upp för omhändertagande. Bedömargruppen menar att forskarutbildningen i maskinkonstruktion har ett system där utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp och att åtgärder omhändertas.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Av självvärderingen framgår att det finns en självinsikt i att utbildningen historiskt har haft långa genomströmningstider. I intervjun hänvisas till att det införts årliga möten för individuella studieplaner sedan 2012 för att förbättra situationen. I självvärderingen hävdas att vid nästa revidering av den allmänna studieplanen ska man öka kravet på publikationer, vilket lärosätet vid intervjun menar kommer att bidra till ett ökat fokus på forskningen utan att det påverkar studietiden i negativ riktning. Bedömargruppen bedömer att vissa initiativ har tagits från lärosätet för att verka för att doktorander genomför sin utbildning inom avsatt tid.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att forskarutbildningen i maskinkonstruktion genom sin utformning, genomförande och examination säkerställer att doktorander visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik. Även måluppfyllelsen inom kunskapsformen färdighet och förmåga bedöms som tillfredsställande. Lärosätet rekommenderas däremot att tydliggöra hur utbildningen säkrar att alla doktorander uppnår förmågan att bedriva forskning och genomföra uppgifter inom givna tidsramar, vilket är identifierat som ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt som ej tillfredsställande. Bedömargruppen menar att förutsättningar finns för att doktorander vid doktorsexamen kan nå målet att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet. Däremot ser bedömargruppen svagheter när det kommer till systematiken i hur doktorander förbereds för att självständigt kunna planera framtida forskningsprojekt. Bedömargruppen menar också att det saknas tydliga moment i utbildningen som säkerställer förmågan att göra etiska överväganden, liksom moment som säkerställer att alla doktorander når fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Jämställdhet bedöms som ej tillfredsställande. Bedömargruppen menar att jämställdhetsperspektivet beaktas och kommuniceras i viss utsträckning, men att det inte är förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen menar att forskarutbildningen i maskinkonstruktion har ett system där utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp och omhändertas på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen ser att lärosätet har tagit vissa initiativ för att verka för att doktorander genomför sin utbildning inom avsatt tid.

Ansvarig utredare:
Stella Annani