Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Design - konstnärlig licentiat- och doktorsexamen
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Design - konstnärlig licentiat- och doktorsexamen

Hög kvalitet
Publicerad: 2019-04-29
Lärosäte: Högskolan i Borås
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Design
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Samlat omdöme: Hög kvalitet

Bedömning med motivering: Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Grundförutsättningarna för att bedriva forskarutbildning inom textil- och modedesign anses av bedömargruppen vara goda. Miljön kännetecknas av ett starkt fokus på konstnärlig grundforskning. En styrka är en gemensam övertygelse om att både grundforskningsrelaterade, praktikbaserade och konceptuella kompetenser är centrala. Handledarkompetensen är tillfredställande, men här identifierar bedömargruppen ett utvecklingsområde som handlar både om att långsiktigt säkra huvudhandledarkompetens på docentnivå och att säkra tillgången till tvärvetenskaplig, konstnärlig och specialinriktad kompetens. Ett styrkeområde är den mycket avancerade miljön med egna studior för doktorander, projektrum, samt tillgång till högkvalitativa laboratorier, verkstäder och maskinpark. Dessa resurser är till viss del samlokaliserade och samfinansierade med näringsliv och externa aktörer. Detta skapar en miljö med en hög grad av senior närvaro där ett stort mått av både internationellt och nationellt forskningsutbyte äger rum.

När det gäller utbildningens utformning, genomförande och resultat så konstaterar bedömargruppen att det här är fråga om en forskarutbildning som vuxit fram över en längre tid. Den har därmed börjat hitta sin form, delvis genom internt initierade självvärderingar, framförallt när det gäller integreringen av gestaltande och konstnärliga moment med begreppsbildande och teoretiskt reflekterande. Den medvetenhet som uttrycks om den konstnärliga forskarutbildningens speciella utmaningar är en styrka, samtidigt som det också i självvärderingen pekas ut som ett utvecklingsområde. Utifrån en granskning av den allmänna studieplanen, de individuella studieplanerna och intervjusvaren delar bedömargruppen den tolkningen. Doktoranderna inom ämnet har oftast ett starkt fokus på experimenterande och konstnärligt skapande, men har inte på samma sätt kommit i kontakt med metodologiska och begreppsliga aspekter eller teoribildning inom designforskningsområdet. Här uppfattar bedömarna att det finns utrymme att fundera över vilka framställnings-, dialog- och examinationsformer som på ett bättre sätt kan överbrygga dessa trösklar.

Värderingar och förhållningssätt är centrala inom ämnet textil- och modedesign och får ett stort utrymme både i de enskilda doktorandprojekten, i handledningen, kursobligatoriet och seminarieverksamheten, vilket skapar goda förutsättningar för måluppfyllelse. I och med att det här ofta handlar om etnografiskt orienterad forskning, om deltagande, exponering av kroppar eller identitetsproblematik så ges stort utrymme åt normkritisk diskussion och i många fall görs en formell etikprövning. Även den konstnärliga praktikens etiska dilemman berörs, exempelvis gällande konstnärlig integritet eller upphovsrätt. Formella fora finns, exempelvis kurser, men samtidigt noterar bedömargruppen en viss övertro på det studiobaserade utforskandet på detta område. Ett utvidgat formellt uppmärksammande av etiska frågor att betrakta som ett utvecklingsområde.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling är enligt bedömargruppen säkerställda aspekter. Med utgångspunkt i den interna självvärdering som genomfördes för fyra år sedan har ansvarsfördelningen förtydligats mellan handledaren, examinatorn, studierektorn och sektionschefen. En styrka är den tydliga studierektorsfunktionen som omfattar den övergripande koordinationen av doktorandernas ofta mycket sammansatta situation genom uppföljning av individuella studieplaner och intern kommunikation med ansvariga. I doktorandintervjuerna bekräftas att studierektorn uppfattas som företrädare för doktorandernas intresse, och därmed som ett viktigt stöd.

Jämställdhet är självklart ett centralt tema med tanke på den uppenbara snedfördelningen med enbart kvinnliga doktorander. Formellt sett beaktas alla lagstadgade krav, och jämställdhetsfrågor är också viktiga i doktorandernas egna projekt. En hög grad av medvetenhet kan noteras i fråga om representation, kurslitteratur, rekryteringar och utnämningar, och en stor vikt finns vid uppföljning av beslutsfattande. Här finns många styrkor, men samtidigt noterar bedömargruppen att det är ett utvecklingsområde, speciellt utifrån intervjuerna. Det handlar om att initiera en utvidgad dialog om hur jämställdhet kan utvecklas till en fråga om ämnesmässig och samhällelig kvalitet, snarare än att det är en fråga om statushöjning.

Doktorandernas allmänna behov inom ramen för forskarutbildningen tycks vara väl säkerställda. Den lagstadgade representationen beaktas genomgående, samtidigt som ett behov har identifierats av ett särskilt doktorandråd. Forskningsmiljön upplevs som mycket stimulerande, doktoranderna upplever sig som viktiga och inkluderade, de fysiska förutsättningarna är av världsklass och den psykosociala miljön upplevs som trygg och stöttande. Närvaron i miljön är hög, och det händer mycket. Förutom seminarieverksamhet finns täta kontakter och utbyten inom ramen för nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt, ofta i direkt samarbete med en avancerad textilindustri. Också kontakterna med den idéburna sektorn och kulturområdet är viktiga, med samlokaliseringen av Textilmuseet som ett exempel. Möjligheterna till pedagogisk kompetensutveckling genom kurser och institutionstjänstgöring är stora, vilket både är en styrka och ett utvecklingsområde. Doktoranderna är viktiga och får stora möjligheter att påverka grundutbildningen utifrån sina speciella intresseområden - en möjlighet som riskerar att bli alltför betungande i relation till doktorandprojektet. Åtgärder har här redan vidtagits för bättre individanpassning och uppföljning.

Det har i bedömningen framkommit att arbetsliv och samverkan utgör ett styrkeområde. En intensiv senior forskning, en tät interaktion med näringsliv och offentlig sektor, stora möjligheter att få långgående stöd för egna entreprenöriella projekt, samt ett starkt stöd både finansiellt och emotionellt när det gäller internationellt nätverkande, säkerställer doktorandernas framtida möjligheter till en yrkeskarriär. Samtliga utexaminerade doktorander har också gått vidare till avancerade eller högre tjänster inom akademin eller industrin. Framgången är tydlig, vilket också motiverar bedömargruppen att peka ut just detta område som ett fält i behov av utveckling, framför allt en tydligare koppling av karriärplanering och samverkan till etiska frågeställningar och till kompetensförsörjning. Här finns utifrån Textilhögskolans starka ställning ett stort utrymme för innovation och pionjärverksamhet.

Ansvarig utredare:
Yvonne Fors