Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Doktorandperspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Design - konstnärlig licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Doktorandperspektiv

Hög kvalitet
Publicerad: 2019-04-29
Lärosäte: Högskolan i Borås
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Design
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Bedömargruppens uppfattning är att doktorandinflytandet säkerställs i miljön. Formellt finns doktorandrepresentation i alla beslutande råd och organ, och därmed finns möjlighet att påverka forskarutbildningsämnet, den allmänna studieplanen, kursplaner, rekryteringar etc. Samtidigt uttrycks i intervjuerna önskemål om en mera specifik kanal inom ramen för studentkåren för dialog om frågor som är specifikt kopplade till forskarutbildningen. Diskussioner pågår om inrättandet av en speciell doktorandkommitté, men ännu är ingenting beslutat. I dag sker engagemanget genom studentkårens ordinarie sektioner, och förlängning av studietid för förtroendeuppdrag ges, men jämställs för doktorander med institutionstjänstgöring som inte får överstiga 20 procent. Viktigt att notera är samtidigt att doktoranderna informellt har ett stort inflytande genom den täta dialogen mellan doktoranden och handledargruppen, ett intryck som förstärktes under intervjuerna. Doktoranderna har vidare ett egenansvar för de valbara 15 högskolepoängen av kurserna. Den individuella budgeten har också utökats, vilket skapar ytterligare möjligheter att påverka den egna utbildningen genom deltagande i konferenser, finansiering av materialinköp, genomförande av experiment eller utställningsprojekt. Samtliga forskarutbildningskurser utvärderas också kontinuerligt, och doktorandernas kursvärderingar ligger till grund för kontinuerliga justeringar.

Genomströmningen är generellt god även om de bifogade individuella studieplanerna visar att vissa doktorander av olika anledningar ändå har svårt att nå fram till disputation inom planerad tid eller under långa perioder redovisar en låg aktivitetsgrad. Detta kommenteras inte närmare i självvärderingen. Ett långtgående arbete med att stärka progressionen och därmed genomströmningen har ändå genomförts efter den lokala utvärderingen av forskarutbildningen 2014/2015. Åtgärder omfattar framtagande av doktorandhandbok, utvecklad individuell studieplan inklusive målmatris och tydligare uppföljning av denna. De årliga seminarierna ses av lärosätet som ett viktigt stöd, liksom den obligatoriska licentiaten. Den senares betydelse för säkerställande av måluppfyllelsen bedöms däremot av bedömargruppen som tveksam, eftersom den för de flesta doktorander infaller mycket sent i forskarutbildningen och då kan utgöra ett stressmoment som kan inverka negativt på slutförandet av doktorandarbetet. Bedömargruppen anser att det inte framstår som klart varför licentiatexamen är ett krav.

En styrka i miljön, inte minst för karriärplaneringen, är den entreprenöriella atmosfären och den täta samverkan med olika partner. Andra positiva exempel är att möjligheterna till direkt involvering i större forskningsprojekt som ArcinTex och dess Marie Curie-finansierade internationella forskarskola ArcinTexETN, liksom SmartTextiles är goda. Vidare noterar bedömarna genom självvärderingen existensen av ett vittomfattande och vitalt internationellt nätverk inom textil- och modedesign, samt möjligheter genom Grants and Innovation Office att få stöd för egna utvecklingsprojekt. Samtidigt kan kopplingarna inte minst till industrin påverka forskarutbildningens konstnärliga kvalitet. Under intervjuerna betonades samtidigt att även om samarbetet med stora företag innebär etiska utmaningar, så finns en nolltolerans för detaljstyrning och ett värnande av möjligheten "att vara ärlig" i sin forskning.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Även om de formella och informella förutsättningarna är goda finns det som tidigare påpekats av bedömarna vissa begränsningar. Dels beror detta på de begränsade resurserna av huvudhandledare och svårigheten att byta handledare, vilket kan leda till en viss beroendeställning ur doktorandens perspektiv. Dels beror det på att tillträdet till verkstäderna och laboratorierna är begränsat. Ofta prioriteras grundutbildningen, vilket för doktorandens vidkommande kan framkalla stress. Detta är något som lyfts fram i självvärderingen, men som inte bekräftades under intervjuerna. Här uttrycktes i stället en stor tillfredsställelse över det professionella och stöttande bemötandet från verkstadstekniker och annan expertis.

Den generella psykosociala arbetsmiljön upplevs av doktoranderna också som mycket god och stimulerande. Detta kan bero på de förtydliganden som gjordes om ansvarsfördelningen när en ny sektionschef tillsattes vid årsskiftet 2017/2018. Studierektorns roll som koordinator förstärktes, inte minst vid uppföljningen av de individuella studieplanerna två gånger per år, när studierektorn för individuella samtal med varje doktorand. Doktoranderna bekräftar intrycket av en vital och stödjande miljö med långtgående utbyte i vardagen med handledare och annan nyckelpersonal, som oftast är på plats och kan säkerställa att de olika behoven tillgodoses. Samtidigt innebär utbildningens komplexitet att ansvarsfördelningen kan förtydligas och framför allt ytterligare säkerställas. En ny digital plattform (ping-pong) med samlad information är därför under utveckling, vilket välkomnas av bedömargruppen.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Den lagstadgade representationen i nämnder och organ beaktas genomgående och doktoranderna har ett långtgående inflytande över sin egen utbildning. Ett doktorandkollegium saknas i dagsläget, men diskussioner pågår för att inrätta ett sådant. Forskningsmiljön är ur doktorandperspektiv stimulerande och tydliga hänsyn tas till den enskilda doktorandens behov. De fysiska förutsättningarna är goda med en verkstads-, laboratorie- och studiomiljö av hög internationell klass. Täta kontakter med ett rikt lokalt näringsliv, direkt involvering i större tillämpade forskningsprojekt, ett vittomfattande och vitalt internationellt nätverk inom textil- och modedesign samt möjligheter att genom Grants and Innovation Office få stöd i karriärplanering ger sammantaget ett intryck av att förutsättningarna för utveckling är mycket goda. Rutiner och ansvarsfördelning finns för den psykosociala arbetsmiljön, och åtgärder har tagits för att förtydliga detta ytterligare. Genomströmningen är relativt god och en tydlig dialog mellan doktoranderna, handledarna, studierektorn och sektionschefen gör det möjligt att i tid upptäcka och stödja doktorander vid problem. Trots detta uppstår ibland problem, vilket visar att det fortfarande finns aspekter att förbättra i progressionen. Det finns en beredskap för avvikelser, men denna skulle enligt bedömarna kunna förbättras ytterligare.

Doktoranderna får också möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling både genom kurser och genom institutionstjänstgöring. Doktoranddrivna initiativ uppmuntras och är till viss del också obligatoriska, exempelvis när det gäller ansvaret för den del av kursutbudet som är kopplad till det egna projektet. Finansiellt stöd ges genom en individuell budget för varje projekt. Sammantaget tyder detta på att doktorandernas möjligheter att påverka utbildningens innehåll och genomförande är goda, och att den psykosociala miljön understödjer dessa möjligheter ytterligare.

Ansvarig utredare:
Yvonne Fors