Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning årskurs 4-6 Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Högskolan i Gävle
Ämne: Grundlärarexamen III
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det framgår av självvärderingen att personalförsörjningen vid lärosätet är god på både kort och lång sikt. Enligt lärartabellen finns ett adekvat antal lärare. Disputerade professorer, docenter och lektorer samt adjunkter undervisar och uppfyller på så vis kraven på såväl vetenskaplig kompetens som professionskompetens. De disputerade lärare som beskrivs i självvärderingen finns företrädesvis inom ramen för pedagogikämnet. De ämnesdidaktiska lektorer som listas i lärartabellerna har relevant kompetens. Många lärare har tidigare egen lärarutbildningsexamen, vilket betyder att den pedagogiska kompetensen bedöms vara god i kollegiet. Utbildningen har anställda adjungerade adjunkter från skolfältet för att ytterligare säkra att det finns aktuell professionsanknuten lärarkompetens hos lärarna. Lärosätet ger en handledarutbildning för de lärare på skolfältet som tar emot och handleder utbildningens lärarstudenter. All personal på lärosätet erbjuds högskolepedagogiska kurser varje år, och lärosätet ger sedan två år även en särskild kurs för examinatorer.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är rekrytering av lektorer. Lärosätet har dock i samarbete med Uppsala universitet nyinrättat åtta doktorandtjänster inom utbildningsvetenskap och humaniora. Ytterligare åtta doktorandtjänster finns inom områdena didaktik, dramapedagogik och bildpedagogik. Sammantaget indikerar detta att försörjningen av vetenskaplig kompetens och professionskompetens bedöms vara god vid utbildningen även på längre sikt. Det framkom vid intervjuerna att lärarna har erbjudits och genomgått en examinatorskurs på lärosätet, och att de arbetar i arbetslag där de exempelvis arrangerar examinatorsträffar för att diskutera bedömningskriterier i kurser. Under intervjuerna framkom också att även övriga lärare samarbetar över kursgränserna för att få samsyn i bedömning och andra undervisningsrelaterade frågor.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framgår av självvärderingen att lärarna har en god vetenskaplig kompetens och egen forskningsverksamhet. Det finns ett femtiotal forskare och sjutton doktorander inom utbildningsvetenskap. De befinner sig inom två olika akademier vid lärosätet: 1) utbildning och ekonomi (AUE), där förutom pedagogik även svenska som forskningsämne befinner sig och 2) teknik och miljö (ATM), där matematik finns. Forskning som är relevant för grundlärarutbildningen är i en starkt uppåtgående trend med ett ökande antal internationellt publicerade artiklar och en god förmåga att attrahera externa forskningsmedel. I nuläget bedrivs utbildningsvetenskaplig forskning inom minst sju externt finansierade forskningsprojekt med finansiärer som Vetenskapsrådet, Vinnova och Nordforsk. De senaste tre åren har flera projekt även finansierats av AFA Försäkring. Exempel på forskning som är relevant för yrkesområdet grundskola rör innovativa lärmiljöer, värdegrundsfrågor, mobbning och digitalisering.

Exempel på ytterligare seminarieverksamhet som är relaterad till yrkesområdet grundskola är forskargruppen Early Childhood Education (ECE). I forskargruppens seminarier deltar forskningens målgrupper, alltså verksamma lärare, ansvariga chefer inom förskola, skola och fritidshem och ibland också enskilda studenter. Lärosätets forskare har författat pedagogiska läromedel om exempelvis vetenskapliga forskningsmetoder och teoretiska ämnespresentationer, och lärosätet har gett ut läromedlen på nationella och internationella bokförlag. Detta är viktiga inslag i forskningsanknytningen.

Utbildningens forskare och deras forskningsprojekt och nätverk ger goda möjligheter för studenterna att på olika sätt koppla sina examensarbeten och projektarbeten till pågående forskningsprojekt vid lärosätet. När det gäller den ämnesdidaktiska forskningen nämner lärosätet i självvärderingen exempelvis ett projekt om hur matematikdidaktik behandlas i lärarutbildningar i Sverige, Finland och Japan. Lärosätet nämner också projektet "Språket som nyckel", där det pågår en formering av forskning om svenska som andraspråk. Detta är enligt bedömargruppen exempel på att det finns en nära koppling mellan forskning och utbildning.

Enligt självvärderingen bedrivs utbildningen enbart som distansutbildning med fysiska träffar fyra till sex gånger per termin. Vid intervjun framhöll lärosätet att distansstudenterna har lika god tillgång till en adekvat akademisk och professionsinriktad utbildningsmiljö som campusstudenterna vid programinriktningen F-3 har. I lärarintervjun menade lärarna att distansstudenterna möter lärare mer sällan på plats jämfört med campusstudenterna, men att distansstudenterna snarare kommunicerar mer med lärare via andra kanaler. Lärarna beskrev att kontakten med studenterna är mycket frekvent, exempelvis via e-post. Bedömargruppen bedömer att utbildningsmiljön blir stöttande via sändningar samt webbaserade distansutbildningsverktyg utöver de fysiska träffarna på campus.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att personalen vid utbildningen har en tillfredsställande kompetens utifrån såväl vetenskapliga som yrkesinriktade och pedagogiska perspektiv. Goda exempel på kompetensutveckling är att lärosätet årligen ger högskolepedagogiska kurser, och att man sedan två år har gett en specifik examinatorkurs för att stärka examinatorerna i att hantera kursers kravnivåer. Ett identifierat utvecklingsområde är rekryteringen av lektorer med såväl vetenskaplig kompetens som professionskompetens. En lösning är att lärosätet har påbörjat ett samarbete med Uppsala universitet och inrättat ett stort antal doktorandtjänster.

Bedömargruppen bedömer att utbildningen sörjer för en god miljö när det gäller kopplingen mellan forskning och utbildning. Både de egna forskarnas och andra forskares forskningsaktiviteter och resultat synliggörs inom ramen för utbildningen. Många lärare är forskningsaktiva och deltar i så många som sju externfinansierade forskningsprojekt med koppling till grundskolan inom såväl allmänpedagogik som didaktik och ämnesdidaktik inom exempelvis matematik.

Eftersom grundlärarutbildningen med inriktning årskurs 4-6 enbart ges som distansutbildning med campusförlagda träffar fyra till sex gånger per termin kan utbildningsmiljön sägas vara annorlunda jämfört med en helt campusförlagd utbildning. Intervjuerna övertygar ändå bedömargruppen om att studenterna har tillgång till lärosätets undervisnings- och forskningsmiljöer på ett tillfredsställande sätt genom utbildningens digitala lärplattform och webbaserade undervisningssessioner. Bedömargruppen bedömer därmed att utbildningsmiljön är adekvat utformad för distansstudenterna.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)