Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning fritidshem Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Umeå universitet
Ämne: Grundlärarexamen II
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet

kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet redovisar i självvärderingen hur måluppfyllelsen säkras i utbildningen. Bedömargruppen menar att de arbetsformer och de examinationer som beskrivs är adekvata och tillräckliga, men innehållet brister i relation till fritidspedagogik som forskningsområde.

Det framgår inte tydligt vad ämnet för inriktningen på utbildningen är, men enligt självvärderingen innehåller ämnet frågor om exempelvis lärarprofessionen, begreppet fritid, fritidshemmets historia och fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Studenterna vid inriktningen har samläst den första terminen med studenter vid övriga inriktningar, och har då fått en generell introduktion till yrket. Efter kritik från studenterna delas nu studenterna in i grupper efter inriktning vid kursernas seminarier. Det ser bedömargruppen positivt på.

I självvärderingen beskriver lärosätet ett adekvat och relevant utbud av frågor och delområden som relaterar till det fritidspedagogiska området. Hur dessa knyts till forskning inom området skrivs fram i några lärandemål, men bedömargruppen kan inte utläsa hur de konkret och i tillräckligt hög grad kommer in i undervisningen. Det går inte heller att utläsa hur de examineras. Även vid intervjuerna framkom det att studenterna inte i tillräckligt hög grad möter forskning inom området.

Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar bristerna i måluppfyllelse. Nästan hälften av arbetena bedöms som bristfälliga i detta avseende. Bristerna består i att forskningsanknytningen inom det fritidspedagogiska området är alltför svag. Bakgrundsbeskrivningarna i de självständiga arbetena bygger också snarare på policy- eller styrdokument än på vetenskapliga studier.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur den del av examensmålet som handlar om vetenskapsteori och forskningsmetoder ska uppfyllas i utbildningen. Det behandlas och examineras i flera kurser, däribland ett par kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det finns en tydlig progression i hur dessa delar av målet behandlas. Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de får använda olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare i utbildningen befästs metodkunskapen och kunskapen i vetenskapsteori bland annat genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport. I slutet av utbildningen ligger det självständiga arbetet och inledningen av den kursen kopplar tillbaka till tidigare kurser om vetenskapliga teorier och metoder.

Dock saknas motsvarande struktur och progression för den del av målet som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Där finns snarare ett ensidigt fokus på den vetenskapliga grunden. Lärosätet är medvetet om detta och anger i självvärderingen att arbetet med att utveckla kopplingen är prioriterat, men exakt vad som ska göras framgår varken i självvärderingen eller vid intervjuerna. Bedömargruppen menar att det är av stor vikt att detta arbete får en fastare form och intensifieras.

Bedömningen av de självständiga arbetena visar på hög måluppfyllelse. Trots ovanstående svagheter i kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms måluppfyllelsen sammantaget vara hög.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen beskriver lärosätet tydligt lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination. Det finns i huvudsak en god koppling till examensmålet genom utbildningen och progressionen är tydligt framskriven. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur egna och andras erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara i undervisning, och lärosätet beskriver även hur detta examineras i olika typer av kurser. Man beskriver också hur detta mål på olika sätt behandlas och examineras i såväl fritidspedagogik som inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen.

Dock är det bara i de första kurserna som forskningsresultat får en central betydelse. Under de senare kurserna som lärosätet använder som exempel i självvärderingen riktar man in sig mer på de erfarenheter som studenterna gör och möter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Här saknas en beskrivning om hur forskningsresultat tillvaratas, systematiseras och används för reflektion.

Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar bristerna i måluppfyllelsen av detta mål. Mer än hälften av arbetena bedöms som bristfälliga, bland annat eftersom forskningsfrågorna inte är grundade i eller diskuteras i relation till relevanta forskningsresultat. Andra brister är att den använda metoden inte beskrivs, används eller diskuteras tillräckligt tydligt, eller att studiernas resultat inte diskuteras i tillräckligt stor omfattning.

Bedömargruppen gör därför bedömningen att lärosätet brister i att säkerställa måluppfyllelsen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet tydligt lärandemål, innehåll och aktiviteter. Det framgår också att det finns en tydlig koppling till examensmålet genom hela utbildningen. Redovisningen innehåller bland annat konkreta exempel på hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen grundlägger studenterna en didaktisk förmåga att planera, genomföra och analysera undervisning. Denna befästs senare i utbildningen, bland annat genom att studenterna ska kunna planera undervisning utifrån en given modell som ska vara didaktiskt genomförbar. Däremot tar man inte upp begreppet metodik eller metodikens relation till didaktik och ämnesdidaktik till diskussion i

självvärderingen. Möjligen kan detta bero på att man har följt praxis och inkluderat metodik i de två andra begreppen.

Självvärderingens och intervjuernas redovisning visar på en god koppling mellan vetenskapliga perspektiv och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen menar att utbildningens upplägg, innehåll samt arbets- och examinationsformer är fullt tillräckliga för att säkra en hög måluppfyllelse. Intervjuerna bekräftade och fördjupade den beskrivningen som lärosätet ger i självvärderingen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt och väl inarbetad struktur för hur måluppfyllelsen ska säkras. Det finns också en tydlig progression i hur målet behandlas i utbildningen. Lärosätet redovisar relativt tydligt och konkret hur olika kurser i utbildningen är organiserade i relation till examensmålet genom kursmål, innehåll, aktiviteter och examination.

I självvärderingen visar lärosätet till exempel hur examensmålet behandlas och examineras i kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i en kurs i specialpedagogik inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Upplägget på VFU-kurserna är att studenterna med handledning under sin VFU planerar, genomför och följer upp undervisning. Bedömargruppen noterar dock att både planering och uppföljning tycks sakna koppling till relevant forskning. De reflektioner studenterna förväntas göra relateras snarare till deras egna genomlevda erfarenheter och till styrdokumenten. Utöver en kort beskrivning av kursen i specialpedagogik - som är relaterad till den del av målet som handlar om varje elevs lärande och utveckling - beskriver lärosätet även hur det aktuella målet examineras i VFU-kurserna.

En svaghet är att redogörelsen för hur kurserna examineras är vag. Vilken roll spelar till exempel besöken av lärosätets lärare på VFU i relation till alla andra underlag de samlar in? Frågan blir vilket underlag som examinerande lärare utgår ifrån när de bedömer studenternas färdighet och förmåga. Bedömargruppen gör dock bedömningen att måluppfyllelsen säkras trots dessa svagheter.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras vid en rad tillfällen i utbildningen: i ämnesstudierna, i kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet redovisar tydligt och konkret i självvärderingen och intervjuerna hur olika kurser i utbildningen är organiserade i relation till examensmålet genom kursmål, innehåll, aktiviteter och examination. I början av

utbildningen genomför studenterna en fallstudie där de ska identifiera och resonera om de etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallstudien till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Vidare behandlar utbildningen fritidshemmets uppdrag ur ett samhälleligt perspektiv och ur ett hållbarhetsperspektiv. Flera examinerande tillämpningsövningar behandlar såväl ekologisk hållbar utveckling som ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Samtliga delar i målet behandlas i

utbildningen på ett tillfredsställande sätt och det finns en tydlig progression.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet redogör i självvärderingen för hur man arbetar med undervisning om och examination av jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet beskriver också hur studenterna examineras på frågor inom området, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Där ska de bland annat analysera de läromedel som används ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vidare pågår ett arbete med att utifrån ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i studentrekrytering och genomströmning på utbildningen, liksom rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning inom såväl lärarlag som i utbildningsråd och bland författarna av

kurslitteraturen. Sammantaget säkrar detta ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar. Det finns också ett välfungerande system för att återkoppla resultaten till olika intressenter. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingarna eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Det är dock svårt att se utifrån självvärderingen eller intervjuerna om och i så fall hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå.

Trots tät återkoppling med prefekter och studierektorer ser lärosätet det som en utmaning att återkoppla till alla lärare som medverkar i utbildningen. Hos bedömargruppen väcker detta frågor om huruvida och på vilket sätt progressionskartan (med nivåerna grundläggande, fördjupande, befästs) används, följs upp och utvecklas av utbildningens lärare och studenter. Det väcker också frågor om hur utbildningen arbetar med att formulera skillnaden mellan grundnivå och avancerad nivå.

Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar på olika sätt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att lärosätet gör och följer upp analyser av rekrytering och genomströmning. Exempel på åtgärder för att ge studenterna goda förutsättningar är stöd via studenthälsan och studieverkstaden. Studenter som har svårt att klara av studierna under de tre första terminerna erbjuds ett samtal med studievägledare. Kvarvaron vid utbildningen ligger på en normal nivå jämfört med resten av landet.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Kunskapsformen Kunskap och förståelse:

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett adekvat och relevant utbud av frågor och delområden som relaterar till det fritidspedagogiska området. Hur dessa knyts till forskning inom området skrivs fram i några lärandemål, men bedömargruppen kan inte utläsa hur de konkret och i tillräckligt hög grad kommer in i undervisningen. Bedömargruppen kan inte heller se hur de examineras. Även vid intervjuerna framkom att studenterna inte i tillräckligt hög grad möter forskning inom området.

Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar bristerna i måluppfyllelse. Nästan hälften av arbetena bedöms som bristfälliga i detta avseende. Bristerna består i att anknytningen till forskning inom det fritidspedagogiska forskningsområdet är alltför svag.

Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen, och de får använda olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare i utbildningen befästs metodkunskaperna och kunskapen i vetenskapsteori, bland annat genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport. I slutet av utbildningen ligger det självständiga arbetet som i början av kursen kopplar tillbaka till tidigare kurser om vetenskapliga teorier och metoder. Kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är dock svag. De självständiga arbetena visar dock på hög måluppfyllelse inom metodkunskap och kännedom om vetenskapsteori.

Kunskapsformen Färdighet och förmåga:

Under de första kurserna är reflektion över forskningsresultat central. De senare kurserna som lärosätet använder som exempel i självvärderingen är dock mer inriktade på de erfarenheter som studenterna gör och möter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Här saknas en beskrivning av hur forskningsresultat tas tillvara, systematiseras och används för reflektion.

Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar brister i måluppfyllelsen. Exempel på brister är att forskningsfrågorna inte är grundade i eller diskuteras i relation till relevanta forskningsresultat, att den använda metoden inte beskrivs, används eller diskuteras tillräckligt tydligt eller att studiernas resultat inte diskuteras i tillräcklig omfattning.

I underlagen finns konkreta exempel på hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen grundlägger studenterna didaktisk förmåga när det gäller att planera, genomföra och analysera undervisning. Denna förmåga befästs senare i utbildningen, bland annat

genom att studenterna ska kunna planera undervisning utifrån en given modell som ska vara didaktiskt genomförbar. När det gäller förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten finns en tydlig struktur för hur detta behandlas i utbildningen. Det är dock en svaghet att lärosätets redogörelse av hur man examinerar detta i den verksamhetsförlagda utbildningen är vag.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras enligt underlagen vid en rad tillfällen i utbildningen. I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie där de ska identifiera och resonera om etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men även sociala och ekonomiska aspekter tas upp. Dock är det otydligt vilket fokus man lägger vid barns rättigheter.

Jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredsställande. Lärosätet redogör för hur man arbetar med undervisning om och examination av jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet beskriver också hur studenterna examineras i frågor inom området, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare pågår ett arbete med att ur ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i studentrekrytering och genomströmning vid utbildningen, liksom rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning inom såväl lärarlagen som i utbildningsråd och bland författarna till kurslitteraturen.

Lärosätet har enligt självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultat. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramvärdering, avhoppsanalys, programvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programvärderingarna eller utifrån andra signaler kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna.

Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Det är dock svårt att i självvärderingen eller intervjuerna se hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå. Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande.

Lärosätet verkar på olika sätt för att för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att man analyserar och följer upp rekrytering och genomströmning. Exempel på stöd för att ge studenterna goda förutsättningar är studenthälsan och studieverkstaden.

Bedömningsområde: Studentperspektiv

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)