Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning fritidshem Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Umeå universitet
Ämne: Grundlärarexamen II
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att lärosätet antar cirka 35 nya studenter till utbildningen varje år. Lärosätet beskriver det fritidspedagogiska området som tvärvetenskapligt och visar hur lärare med olika ämnesmässiga kompetenser deltar i utbildningen. Enligt lärartabellen undervisar nio personer på kurser inom det fritidspedagogiska området. Tre av dessa har examen med inriktning mot fritidshem. De har olika stor del av sina tjänster i utbildningen och undervisar inom såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som i den verksamhetsförlagda utbildningen och i området fritidspedagogik. Av de nio lärarna inom fritidspedagogiken är fyra adjunkter, fyra lektorer och en professor. Huvuddelen av undervisningen på utbildningen leds av adjunkter.

Vidare framgår av självvärderingen att lärosätet i viss mån satsar på området genom rekrytering, men bedömargruppen gör bedömningen att det kommer att dröja innan dessa satsningar fullt ut kan komma undervisningen till del. Satsningen innebär bland annat att man antog en doktorand med inriktning på fritidshem 2016 och ytterligare en 2018. Under hösten 2018 rekryterade man en forskningslektor med 50 procent forskning i tjänsten. På lång sikt är det därför troligt att den samlade kompetensen inom det fritidspedagogiska området stärks. Alla lektorer har 20 procent av tjänsten avsatt för kompetensutveckling, medan adjunkter har 10 procent. För att bli tillsvidareanställd som lärare krävs uppvisad pedagogisk skicklighet i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rekommendationer. Lärosätet har också en pedagogisk meriteringsmodell som innebär att man bedömer och belönar pedagogisk kompetens systematiskt. Bedömargruppen anser att detta är fullt tillräckliga åtgärder för att säkra den pedagogiska kompetensen. Vidare har lärosätet också en modell för hur lärarna regelmässigt ska kunna praktisera inom sin profession.

Bedömargruppen noterar också att det framgår av självvärderingen och lärartabellen att många olika lärare och institutioner är involverade i utbildningen. Av intervjuerna framgick att detta får konsekvenser för tydligheten. Studenterna menar bland annat att det är tydligt att lärarna kommer från olika institutioner och att lärarna sällan vet vad som händer i andra delar i utbildningen än i just den del de själva undervisar i. Intervjun med lärarna bekräftade den bilden. Detta gör att det inte verkar finnas någon sammanhållen lärargrupp som tillsammans tar ansvar för utbildningen. Dessutom får utbildningen en något spretig karaktär, samtidigt som ett och samma innehåll återkommer flera gånger.

Bedömargruppen menar därför att det vid lärosätet finns tydliga svagheter när det gäller den sammantagna vetenskapliga kompetensen inom det fritidspedagogiska området.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen beskriver en vetenskaplig miljö som i stora delar är relevant för utbildningen. Miljön är tydligt forskningsanknuten och relaterad till definierade forskningsområden av olika storlek.

Bedömningen är att den borgar för en god vetenskaplig förankring av utbildningen. Det finns också en väl genomtänkt och stark koppling till lärosätets egen forskning inom relevanta områden. Värt att notera är att lärosätet redovisar en mycket tydlig modell för att säkra progressionen för de lärandemål som relaterar till de olika examensmålen. Modellen är genomgående i hela utbildningen och går ut på att de förväntade studieresultaten först ska grundläggas för att sedan befästas och fördjupas.

Kopplingen till forskning inom det fritidspedagogiska området är dock betydligt svagare. Det har bland annat sin förklaring i svagheterna i hur man koordinerar den vetenskapliga kompetensen inom området. En konsekvens som framkom vid intervjuerna är att studenterna upplever att mycket av innehållet upprepas i de olika kurserna. Bedömargruppen gör därför bedömningen att lärosätet inte i tillräcklig utsträckning behandlar det fritidspedagogiska områdets bredd och djup i utbildningen.

Den professionsinriktade miljön är tillfredsställande, men det framgår av självvärderingen och intervjuerna att den inte är lika väl utvecklad som den vetenskapliga miljön. Enligt självvärderingen gör lärosätet en del satsningar för att stärka detta. En sådan satsning är att lärare i skolan ska ha en viss del av sin tjänst i universitetets utbildning eller inom forskning, samt att lärare vid universitetet ska kunna arbeta i skolan med olika FoU-projekt. Hur stora dessa satsningar är och vilken inverkan de har på utbildningen framgår varken av självvärderingen eller vid intervjuerna. Detta kompenseras i viss grad genom lärosätets redovisning av hur man arbetar med praktiknära forskning, men frågor väcks om hur till exempel utbildningsmiljön ser ut i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det väcker också frågor om hur beprövad erfarenhet präglar utbildningens innehåll inom VFU och i andra kurser. Som ett utvecklingsområde nämner lärosätet i självvärderingen främjandet av lärares professionsutveckling, men det framgår varken där eller i intervjuerna vad en

sådan utveckling skulle innebära eller hur man arbetar med detta.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammantagna kompetensen överensstämmer med utbildningens innehåll och mål. Dock finns svagheter i hur den fritidspedagogiska forskningen kommer studenterna till del. Lärarna har en god koppling till grundläraryrket, bland annat genom den modell som finns för att lärarna ska kunna praktisera inom sin profession. Däremot har förankringen inom det fritidspedagogiska forskningsområdets bredd och djup stora svagheter. Det finns en välutvecklad utbildnings- och forskningsmiljö inom flera områden som är relevanta för utbildningen, men forskningsanknytningen i relation till det fritidspedagogiska området är alltför svag. Lärosätet har en modell för att säkra progressionen i utbildningen där de förväntade studieresultaten kopplas till lärandemål.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)