Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning årskurs 4-6 Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen anser att graden av vetenskaplig kompetens hos personalen är adekvat utifrån självvärderingen och intervjuerna. Ungefär hälften av de undervisande lärarna är disputerade; detta gäller såväl lärarna vid kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen som lärarna i de olika ämnena.

I den bifogade lärarlistan finns 14 adjunkter (varav en doktorand och en licentiat) och 20 disputerade uppräknade. (Ytterligare personer finns med i lärartabellen, men dessa undervisar enligt listan enbart i SO och engelska vid lärarutbildningen och tas därför inte i beaktande här.) Av de disputerade finns, utöver de med doktorsexamen, två professorer (en i matematik och lärande och en i engelska och lärande) och en docent i svenska med didaktisk inriktning. Vid lärosätet finns vetenskaplig kompetens inom området Grundskola 4-6. En inre kärna om tio universitetslärare (en professor, tre lektorer och sex adjunkter) beskrivs i självvärderingen utgöra en grund för programmet. Den professionsrelaterade kompetensen säkerställs genom att flertalet av lärarna har lärarutbildning som grund.

Lärosätet bjuder också in gästlärare från fältet till campus för att möta studenterna i olika aktiviteter och på så sätt tillföra professionsrelaterad kompetens. Antagningen av studenter under åren 2011/12 till 2014/15 har varierat mellan 11 och 22 studenter per år. Från och med hösten 2015 ges utbildningen endast på distans. I intervjuerna framkom att antalet sökande har ökat från en sökande per plats till två-tre sökande per plats i och med övergången till distansutbildning. Lärosätet antar nu 45 studenter per år till utbildningen. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga och professionsrelaterade kompetensen är adekvat i förhållande till utbildningens volym.

Lärosätet anger svårigheter med att rekrytera disputerad personal. Områden där det enligt intervjun är svårt att rekrytera är inom specialpedagogik och inom det svenska språket. Detta har resulterat i att lärosätet har utformat en strategisk kompetensutvecklingsplan för befintlig personal, påbörjat en långsiktig kompetensförsörjningsplan och identifierat framtida behov. Vid de senaste rekryteringarna har lärosätet lockat med forskningsmedel och en doktorand kopplad till ämnet. Lärosätet har även under senare tid rekryterat ny personal från Finland inom matematik och svenska språket. Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet även rekryterar doktorander till den regionala forskarskolan, för att på så vis ytterligare stärka kompetensen inom områden där det finns få disputerade. Syftet med forskarskolan är att bygga kompetens inom områden där det är svårt att rekrytera och där kompetens saknas. I ett första skede kommer ett tiotal doktorander att rekryteras, hälften av dessa finansierar kommunerna i regionen och hälften finansierar lärosätet. Lärosätet strävar efter att göra den regionala forskarskolan till en permanent satsning. Bedömargruppen ser detta som en strategisk satsning för att på sikt öka andelen disputerade lärare i programmet. Förutom detta anges vid intervjuerna att lärosätet kontinuerligt bjuder in nationella och internationella forskare att bland annat undervisa i programmet.

Lärosätet gör vissa satsningar på pedagogik eftersom det är obligatoriskt att nyanställda går en högskolepedagogisk kurs om 7,5 högskolepoäng vid Högskolepedagogiskt centrum (HPC), och nyanställda går även parallellt med mer erfarna lärare under den första tiden. Detta ser bedömargruppen som positivt. Ytterligare kompetensutveckling sker genom årliga medarbetarsamtal där utvecklingsplaner utformas i dialog mellan ledning och personal. Medarbetare kan varje år ansöka om kompetensutvecklingsmedel. Av självvärderingen framgår att det finns svårigheter med en kontinuerlig forskningsöverbyggnad på grund av det rådande resursfördelningssystemet. Bedömargruppen anser utifrån underlaget att den vetenskapliga, pedagogiska och professionsrelaterade kompetensen är god på kort och lång sikt och ser särskilt positivt på satsningen med den regionala forskarskolan.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Den sammanlagda kompetensen överensstämmer med utbildningens innehåll och mål. Lärarna har en god koppling till yrket som grundskollärare i årskurs 4-6, samtidigt som det finns en forskningsmiljö. Lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling samt utbildningens forskningsanknytning är adekvat, men rekryteringar krävs både på kort och lång sikt. Lärosätet arbetar kontinuerligt med att öka kompetensen både genom rekrytering av lektorer och genom en regional forskarskola. Bedömargruppen ser positivt på detta då rekrytering är nödvändig för att säkra en god utbildningsmiljö för studenterna.

Av självvärderingen framgår att den vetenskapliga miljön omfattas av forskning med betydelse för grundlärarutbildningen med inriktning mot årskurs 4-6. Utifrån självvärderingen hade bedömargruppen svårt att utläsa vilken forskning som bedrivs och hur den kommer studenterna till del i utbildningen, men i intervjun förde lärosätet fram att forskningsområden som är starka berör läromedier, inkludering, genus och estetiska lärprocesser. Vid intervjuerna framkom även att den forskning som bedrivs med anknytning till utbildningen till stor del är praktiknära, exempelvis "Learning studies" där forskning bedrivs med lärare istället för om lärare. Det framkom även vid intervjuerna att studenter möter forskning i utbildningen. Studenternas självständiga arbeten uppges kunna knytas till den forskning som bedrivs. Inom NO/teknik får studenterna möta lärarnas/forskarnas egna publikationer och läromedel vilket bedömarna ser som positivt. Vid intervjuerna framkom även att lärosätet bjuder in nationella och internationella forskare för att bland annat föreläsa för studenterna, vilket bedömargruppen anser vara ett bra sätt att komplettera den egna kompetensen. Den professionsinriktade miljön kännetecknas av att många lärare i programmet har lärarexamen och omfattande erfarenhet av arbete i skola. Det finns ett nära samarbete med VFU-partner och det är krav på handledarutbildade VFU-handledare. Vid intervjun fördes fram att det är gynnsamt att delta i övningsskoleprojektet vilket stärker det nära samarbetet med närliggande kommuner.

Progressionstrappan är lärosätesövergripande. Helheten mellan ämne, ämnesdidaktik och generella förmågor är viktig, vilket har synliggjorts i arbetet med att utveckla matriser. Bedömargruppen anser att den professionsinriktade miljön är adekvat genom en välfungerande VFU-organisation och ett nära samarbete med kommuner i regionen, genom bland annat övningsskolor och gästföreläsare från skolor i utbildningen. I VFU-kurser, fältstudier och workshops möter studenterna yrkesverksamma lärare med nära erfarenhet av yrkesprofessionen.

Utbildningen ges sedan 2015 på distans med campusträffar om tre till fyra dagar under tre till fyra gånger/termin. Distansutbildningen bedrivs med hjälp av adekvat distansöverbryggande teknik och en IT-struktur som säkerställer god kvalitet. Vid intervjuerna framkommer att den största anledningen till att göra utbildningen till en distansutbildning är att ge möjligheter till utbildning för hela regionen och att detta har ökat antalet sökande till utbildningen.

Att lärosätet är relativt litet ses som en fördel då det gäller att överskrida klyftan mellan icke disputerade och disputerade enligt lärosätet. Tillgång till en kritisk massa av lärare och forskare finns genom samverkan och nätverk med forskare vid andra lärosäten vilket också genererar nya forskningsansökningar. Vid intervjun framkommer att lärosätet har behov av att kraftsamla tillsammans med andra lärosäten. Bedömargruppen drar slutsatsen att lärosätet på olika sätt arbetar för att stärka forskningsanknytningen i utbildningen och att detta är ett arbete som måste prioriteras.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärarnas samlade vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym. Det saknas vetenskaplig kompetens inom svenska och specialpedagogik. Lärosätet har dock påbörjat en långsiktig kompetensförsörjningsplan och identifierat framtida behov och nyligen rekryterat ny personal från Finland inom matematik och svenska språket och doktorander till den regionala forskarskolan. Lärarna har en god koppling till grundskolläraryrket årskurs 4-6.

Utbildningen har en vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Den vetenskapliga miljön omfattas av forskning med betydelse för grundlärarutbildningen F-3. Den professionsinriktade miljön kännetecknas av att många lärare i programmet har lärarexamen och omfattande erfarenhet av arbete i skola. Från och med hösten 2015 ges utbildningen endast på distans. Bedömargruppen bedömer att utbildningen sörjer för en god miljö avseende kopplingen mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen konstaterar att det är nödvändigt att lärosätet både kortsiktigt och långsiktigt arbetar för att öka forskningskompetensen och därmed säkra kvaliteten i utbildningsmiljön.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)