Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning årskurs 4-6 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Högskolan i Halmstad
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det exempel som lärosätet beskriver i självvärderingen redovisar moment som integrerar ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper på olika sätt. Undervisning som riktas mot ämneskunskaper omfattar bland annat relevanta begrepp, representationer och metoder för att lösa problem. Varierande undervisningsformer används, som varvar studentaktiviteter, föreläsningar och gemensamma diskussioner. Studenterna får möjlighet att möta forsknings- och utvecklingsarbete genom forskningslitteratur, genom lärares beskrivningar av utvecklingsarbeten och genom att studenterna under kursen får möta aktuella forskningsprojekt riktade mot undervisning i årskurs 4-6. Lärosätet redogör i självvärderingen för hur kursmål, aktiviteter och examination relaterar till varandra. Det framgår av de exempel som lärosätet ger att man använder olika former för examination: obligatoriska litteraturseminarier, en skriftlig individuell uppgift och muntliga aktiviteter som bedöms enligt bedömningskriterier som är relaterade till lärandemålen. I den skriftliga uppgiften analyserar studenterna läromedel för årskurs 4-6 med hjälp av forskningsbaserade analysverktyg. Utifrån underlaget ser bedömargruppen att det finns en tydlig relation mellan kursmål, aktiviteter och examination. De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar god måluppfyllelse för detta mål. Fyra av fem arbeten bedöms hålla hög kvalitet.

I självvärderingen reflekterar lärosätet kritiskt över vad som behöver utvecklas. Ett exempel på detta är att lärosätet har gjort en genomlysning av examensarbetena. Genomlysningen visade att ämnesinnehållet och det ämnesdidaktiska bidraget ofta har hamnat i bakgrunden, och lärosätet uppger att ett skäl till detta är att man har prioriterat doktorskompetens vid tilldelningen av handledare. Lärosätet redovisar påbörjade och planerade åtgärder, bland annat workshops med ämnesdidaktiker i examensarbetena. Bedömargruppen menar att problemet speglar såväl lärosätets begränsade storlek som utmaningarna kring bemanning. Detta signalerar inte kvalitetsproblem kortsiktigt, och det går förmodligen att åstadkomma samordningsvinster med olika flexibla lösningar. Ändå vill bedömargruppen framhålla vikten av att långsiktigt lösa de kompetensbehov som har uppmärksammats.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Kursen Vetenskaplig teori och metod är för 4-6-lärarutbildningen förlagd i början av utbildningens sista år, precis innan studenterna påbörjar sitt första examensarbete. Frågor av vetenskaplig karaktär introduceras dock betydligt tidigare i utbildningen, exempelvis genom inslag om vetenskapliga metoder och i förhållande till läsning av och diskussioner om vetenskaplig litteratur. Det framgår av intervjuerna att det finns en utarbetad idé om hur urval och läsning av vetenskaplig litteratur ska ske och om hur studenterna successivt ska möta en ökad svårighetsgrad i läsningen av litteraturen.

Det framkommer i självvärderingen hur undervisningen om vetenskapsteori respektive kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder planeras, genomförs och examineras genom skriftliga tentamina och moment i mindre grupper. En styrka i lärosätets arbete är satsningen på att utveckla det som benämns som statisk litteracitet. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet byggs successivt upp med inslag från såväl forskning som nationella utbildningspolicytexter och skolpraktik. Ett område som enligt bedömargruppen bör utvecklas är att stärka de vetenskapliga inslagen kring utvärdering eftersom dessa framstår som mindre utvecklade. I övrigt ser bedömargruppen att de delar av målet som handlar om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Arbetet i den kurs som lärosätet redovisar som exempel i självvärderingen, Utvecklings- och utvärderingsarbete, genomförs i grupp och examineras vid ett seminarium.

De exempel som lärosätet ger i självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar för att uppfylla detta mål, men också de utmaningar som finns i att åstadkomma en utbildning som är stabil och där kraven inte fluktuerar mellan kurserna. Lärosätet arbetar för att med stöd av olika strukturer och processer uppnå en god vetenskaplig progression men det är oklart om arbetet är tillräckligt. Underlaget väcker frågor om hur tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen ser ut samt hur utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målen. Trots att kurserna Examensarbete I och Examensarbete II ställer höga krav på vetenskaplig kompetens handleds inte alla arbeten enskilt av disputerad personal. Även om det säkerligen går att åstadkomma pedagogiska vinster med handledningsgrupper så är det en utmaning för lärosätet att icke-disputerade handleder arbeten på den här nivån. Svagheterna blir synliga i urvalet av de självständiga arbetena. Tre av fem granskade självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Urvalet visar på brister i studenternas metodkunnande och användning av teori. Bedömargruppen anser att tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen bör ses över för att säkra rätt kravnivå och att studenterna erhåller relevanta kunskaper och förmågor.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och genomförande samt säkerställande genom examination att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet har ambitionen att studenterna under utbildningen ska kunna utvecklas från noviser till professionella. Denna ambition är synlig i hur utbildningen varvar högskoleförlagda moment med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ambitionen syns också i idén som ligger till grund för hur man har strukturerat arbetet med de två examensarbetena och forsknings- och utvecklingsarbetet. Under utbildningens andra år genomför studenterna ett moment där de observerar varandra och sedan analyserar sina observationer utifrån gemensamt bestämda aspekter. Lärosätet framhåller att VFU-dagar och så kallade verksamhetsintegrerade dagar, där studenterna genomför studier på sina övningsskolor, är ytterligare tillfällen där studenterna får möjlighet att tillvarata och reflektera över erfarenheter och forskningsresultat.

Det första av lärosätets två exempel beskriver hur studenterna producerar en kunskapsöversikt, som arbetas fram parvis men examineras enskilt. Varje studentpar handleds i en handledningsgrupp där minst en av de två handledarna är disputerad. I det andra exemplet beskriver lärosätet kursen Utvecklings- och utvärderingsarbete som är på avancerad nivå. Examination sker genom ett populärvetenskapligt paper och genom att studenterna bearbetar sina skriftliga arbeten till en poster som sedan presenteras muntligt i samband med att studenterna även kritiskt granskar ett annat arbete. Bedömargruppen menar att undervisningen ger studenterna goda förutsättningar att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Även när det gäller att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat uppfattar bedömargruppen undervisningen som tillfredsställande, men det finns samtidigt behov av fortsatta åtgärder. Att undervisningen är tillfredsställande bekräftas också delvis av de självständiga arbetena, där tre av fem arbeten bedöms hålla hög kvalitet. De positiva omdömena handlar om att de empiriska analyserna är välstrukturerade, att forskningsgenomgångarna är uppdaterade och håller hög nivå samt att tidigare forskning tas tillvara på intressanta sätt. Exempel på brister är att texten är mekaniskt staplad och bara beskriver egna och andras erfarenheter snarare än att kritiskt reflektera över dem.

Exemplen i självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar med att uppfylla detta mål, men också utmaningarna i att åstadkomma en utbildning som är stabil och där kraven inte fluktuerar mellan kurserna. Även om lärosätet arbetar på ett ambitiöst sätt för att uppnå en god vetenskaplig progression med stöd av olika strukturer och processer så aktualiseras frågan om hur kurserna som exemplen har hämtats från relaterar till varandra. Det väcker också frågan om hur tillgången till vetenskaplig kompetens ser ut genom hela utbildningen. Trots att kurserna Examensarbete I och Examensarbete II ställer höga krav på vetenskaplig kompetens handleds inte alla arbeten enskilt av disputerad personal. Det är lovvärt att vissa handledningstillfällen görs i par där minst en av handledarna är disputerad. Samtidigt indikerar granskningen vissa brister i studenternas förutsättningar att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat. Bedömargruppen vill därför framhålla vikten av att vidta åtgärder för att långsiktigt säkerställa förutsättningarna för måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen visar lärosätet två exempel på hur man arbetar med målet. Exemplen beskriver en muntlig examination i matematik och en uppgift kopplad till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i matematik. Bedömargruppen menar att dessa exempel på ett bra sätt beskriver hur utbildningen iscensätter studenternas förmåga att ställa didaktiska frågor och tillämpa ämnesdidaktik inklusive metodik. I intervjuerna gav lärosätet exempel på hur olika didaktiska perspektiv och begrepp utvecklas under kurserna för att sedan tillämpas och prövas under VFU. Man lyfte också fram det omvända, det vill säga att erfarenheter från VFU tas tillvara som grund för reflektion och bearbetning i de högskoleförlagda delarna av utbildningen. Bedömargruppen anser att relationen mellan kursmål, undervisningsaktiviteter och examinationsformer ger ett genomtänkt intryck, där strävan efter progression och variation har varit viktiga utgångspunkter.

Det första exemplet kommer från en kurs alldeles i början av utbildningen. Exemplet redogör för hur kursinnehållet sätts i relation till årskurs 4-6 samt till tidigare och senare årskurser. Enligt självvärderingen filmas den muntliga examinationen och tas på så sätt tillvara för att möjliggöra varje students fortsatta progression. Det andra exemplet ligger under utbildningens senare del och omfattar olika moment som utgår från en pedagogisk planering, film med matematiskt innehåll som är anpassat för årskurs 4-6 samt arbete med elevlösningar och tillhörande analys. Redovisningen i självvärderingen och den kompletterande information som gavs i intervjuerna visar enligt bedömargruppen sammantaget att lärosätet arbetar på ett bra sätt och når goda resultat med detta mål. Bedömargruppen vill lyfta fram användningen av film i undervisningen som ett intressant exempel på ett kreativt tillvägagångssätt som möjliggör mer studentaktiva arbetssätt, och som kännetecknas av interaktion mellan olika individer och grupper.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

De exempel som lärosätet har valt visar på ett trovärdigt sätt att lärosätets samarbete med skolor där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) ger studenterna goda förutsättningar för att nå detta mål. Också ett aktivt arbete med att utveckla progressionen i utbildningen bidrar till detta. Studenternas möjlighet att självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra undervisning och pedagogisk verksamhet preciseras under VFU-perioderna genom att olika aspekter av lärares arbete introduceras och prövas successivt. Moment som handlar om att studenterna självständigt och tillsammans med andra ska utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet tar huvudsakligen form under den sista VFU-perioden.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för relationen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen har lärosätet beslutat att korta längden på VFU under det första året och i stället möjliggöra längre VFU-perioder senare i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som ett exempel på att lärosätet uppmärksammar utvecklingsbehov och vidtar åtgärder för att förbättra utbildningen. Relationen mellan mål, aktiviteter och examination ger ett genomtänkt intryck och har strukturerats med hjälp av bedömningskriterier i en VFU-progressionsmatris. Examinationen av VFU sker genom trepartssamtal och ett avslutande examinerande seminarium. Lärosätets lärare och studenternas VFU-handledare bedömer studenternas yrkeskunnande tillsammans utifrån de bedömningskriterier som används under VFU-kursen. Goda exempel som har framkommit i granskningen är att övningsskolorna genomför bedömningsseminarier och att lärosätet organiserar träffar med övningsskolor, handledare, rektorer och VFU-ledare. Lärosätet lyfte också i intervjuerna fram de verksamhetsintegrerade dagarna som ett kvalitetshöjande inslag i utbildningen. Bedömargruppen instämmer i detta och menar att de bidrar på ett positivt sätt till ambitionen att utveckla en sammanhållen utbildning.

Det som är mindre synligt i utbildningen, och som bör utvecklas, är hur utbildningens aktiviteter för att främja studenternas professionsutveckling relaterar till forskning. I självvärderingen anger lärosätet exempelvis att studenterna granskar autentiska planeringar utifrån Skolverkets allmänna råd. Lärosätet uppger att detta kan utveckla en förståelse för att planeringar kan hålla olika grad av kvalitet. Bedömargruppen ser detta som lovvärt, men vill samtidigt framhålla vikten av att använda forskning. Forskning kan både ytterligare precisera frågor om olika kvaliteter och användas för att problematisera policydokument som på olika sätt villkorar lärares förutsättningar för att stimulera varje elevs lärande och utveckling. I intervjuerna framkom att lärosätet har som ambition att studenterna genom individuell och gemensam reflektion ska få möjlighet att inte bara läsa om sådana policydokument, utan också aktivt pröva. Det framkom även att lärosätet är medvetna om att detta arbete fortsatt kan preciseras med stöd av forskning.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

I självvärderingen anger lärosätet att samtliga kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) innehåller moment där studenterna visar förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Lärosätet uppger att man beaktar frågor om mänskliga rättigheter, barns rättigheter och hållbar utveckling som aspekter för bedömningar i det pedagogiska arbetet. Lärosätet använder två UVK-kurser som exempel på hur detta mål realiseras: Läraren som ledare respektive Specialpedagogik. Båda kurserna är upplagda kring verksamhetsintegrerade dagar, seminarier och grupparbeten. Praktiska delar av målet tränas under VFU och verksamhetsintegrerade dagar. I kursen Läraren som ledare relaterar undervisningen fallbeskrivningar och forskningslitteratur till varandra, vilket sedan examineras genom en skriftlig fallrapport.

Lärandemålen för kursen Specialpedagogik aktualiserar bland annat etiska dilemman och elevers rättigheter, och undervisningen leder fram till två examinationer. I den första sammanställer studenterna föreläsningar, skönlitteratur och faktatexter som sedan används vid ett så kallat studentorienterat seminarium med fokus på några utvalda funktionsnedsättningar. Under seminariet genomför studenterna ett rollspel som bland annat fungerar som underlag för fördjupande samtal om etik och elevers rättigheter. Den andra examinationen består av texter som specificerar extra anpassningar och åtgärdsprogram med fokus mot olika årskurser.

Det framgick av intervjuerna att frågor om mänskliga rättigheter, i synnerhet barns rättigheter, också tas upp i kursen Specialpedagogik samt delvis i UVK. Lärosätets exempel på inslag om hållbar utveckling är i första hand hämtade från kurser i naturorienterande ämnen, vilket enligt bedömargruppen gör att det finns skäl att fortsatt beakta hur denna aspekt av målet tas tillvara i utbildningens olika delar. Baserat på den kompletterande informationen i intervjuerna menar bedömargruppen att detta mål uppfylls på ett tillfredsställande sätt.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets sätt att varva högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar samt låta dem komplettera varandra ger studenterna goda förutsättningar för att tillägna sig detta mål. Trots det vill bedömargruppen framhålla att processerna och examinationen skulle kunna vässas ännu mer för att precisera innebörden av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det skulle exempelvis kunna ske genom mer inslag av vetenskapligt skrivande, eftersom flera av de inslag som behandlar målet är observationer och muntliga framställningar.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen beskriver hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas i förhållande till fördelningen mellan män och kvinnor i utbildningen. Fokus är på studenter och personal, på kurslitteratur samt på hur jämställdhetsperspektivet hanteras i kursplanearbetet och programuppföljningen. Frågor om jämställdhet beaktas också på utbildningsövergripande nivå, bland annat genom programuppföljning, revidering av lärandemål och riktlinjer. Dessutom erbjuder lärosätet workshops med fokus på jämställhet och lika villkor till programansvariga och lärare. Under 2018 var jämställdhet ett särskilt tema i utbildningen.

I intervjuerna gav lärosätet exempel som bekräftar att ett jämställdhetsperspektiv kommer in på olika sätt under utbildningen, bland annat i kursen Läraren som ledare. Det fortsatta arbetet omfattar att se över rekryteringsprocesserna och att analysera den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare framgår det av självvärderingen att undervisningen kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv, med stöd av såväl litteratur som av reflektioner kring den pedagogiska praktiken. Moment som omfattar jämställdhetsfrågor förekommer både i den högskoleförlagda utbildningen och under VFU, men det framgår av självvärderingen att det är inom den högskoleförlagda delen som måluppfyllelsen säkerställs. Det sker bland annat genom att jämställdhet särskilt synliggörs genom de årliga uppföljningarna av samtliga utbildningar. Lärosätets redogörelse för kopplingen mellan kursmål och undervisningsformer ger en trovärdig bild av att ett jämställdhetsperspektiv tas tillvara i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingens redovisning av detta bedömningsområde redogör på ett trovärdigt sätt för att lärosätets strukturer och processer för uppföljning, åtgärder och återkoppling fungerar väl. Det framgick av intervjuerna att programuppföljningarna följer en årscykel. I korthet innebär processen att olika typer av bakgrundsvariabler samlas in och att programansvarig tillsammans med kollegiet besvarar frågor. Sedan granskar akademirådet rapporterna och tar beslut, antingen om fastställande eller om att ytterligare information behöver hämtas in.

I självvärderingen lyfter lärosätet ett exempel som visar hur man har reviderat strukturplanen, hur man har åtgärdat identifierade utvecklingsbehov och hur implementering går till. Bedömargruppen uppfattar att exemplet på ett bra sätt belyser hur utbildningen systematiskt följs upp och hur uppföljningens resultat omsätts i åtgärder. Vidare genomför lärosätet kursvärderingar via webbaserade enkäter. För att öka den låga svarsfrekvensen har lärosätet utsett så kallade kursambassadörer bland studenterna. Dessa samarbetar med kursernas examinatorer och genomför muntliga utvärderingar både i mitten av kurserna och vid kursernas slut. De muntliga utvärderingarna följs av de webbaserade, och lärosätet menar att detta gör det lättare att ge studenterna direkt möjlighet att påverka sin utbildning samt att motivera dem att besvara den webbaserade enkäten. Bedömargruppen ser detta som ett konstruktivt exempel på hur lärosätet aktivt försöker hitta vägar för att uppmuntra och ge studenterna förutsättningar att framföra sina åsikter och påverka utbildningens upplägg och genomförande.

Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta ambitionen att utveckla tillvägagångssätten med rutiner för ett systematiskt arbete med uppföljning, åtgärder och återkoppling. Rutinerna utgår från att de som kan utbildningarna bäst också är de som ska identifiera styrkor och utvecklingsområden. Bedömargruppen menar att detta är ett lovvärt initiativ som bör kunna ge förutsättningar för att främja ett kollegialt ansvarstagande som stöttas av lärosätesövergripande strukturer och processer.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen med inriktning mot årskurs 4-6 har en god genomströmning; 75 procent av studenterna är kvar i utbildningen det andra läsåret. Lärosätet analyserar genomströmningen och uppmärksammar så kallade flaskhalsar i utbildningen, bland annat genom de terminsvisa kursuppföljningsmötena.

Lärosätet redogör på ett trovärdigt sätt för hur man erbjuder stöd i olika former, både från mer erfarna studenter som stöttar mindre erfarna och genom det centrala pedagogiska stödet. Vid det centrala pedagogiska stödet kan studenterna få extra stöd, såsom anteckningsstöd och andra anpassningar om behovet finns. Genom detta ser bedömargruppen att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Utbildningens utformning, genomförande och examinationer möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen visar de ämneskunskaper och den insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som yrket kräver. Granskningen visar att lärosätet är medvetna om såväl styrkor som utvecklingsområden. Ett exempel på detta är att man har gjort en genomlysning av examensarbetena, som visade att ämnesinnehållet och det ämnesdidaktiska bidraget ofta har hamnat i bakgrunden. Lärosätet redovisar också påbörjade och planerade åtgärder, bland annat att genomföra workshops med ämnesdidaktiker i examensarbetena. Bedömargruppen menar att problemet speglar såväl lärosätets begränsade storlek som lärosätets utmaningar kring bemanning. Underlagen visar att utbildningen inte säkerställer att studenterna erhåller kunskaper inom vetenskapsteori samt metodkunskaper. De exempel som lärosätet ger i självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar för att uppfylla detta mål, men också de utmaningar som finns i att åstadkomma en utbildning som är stabil och där kraven inte fluktuerar mellan kurserna. Lärosätet arbetar för att med stöd av olika strukturer och processer uppnå en god vetenskaplig progression men det är oklart om arbetet är tillräckligt. Underlaget väcker frågor om hur tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen ser ut samt hur utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målen. Trots att kurserna Examensarbete I och II ställer höga krav på vetenskaplig kompetens handleds inte alla arbeten enskilt av disputerad personal, utan i grupp där minst en av handledarna är disputerad. Tre av fem granskade självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Urvalet visar på brister i studenternas metodkunnande och användning av teori. Bedömargruppen anser att tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen bör ses över för att säkra rätt kravnivå och att studenterna erhåller relevanta kunskaper och förmågor.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att målet som berör studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat är uppfyllt. Målet som berör didaktik, ämnesdidaktik och metodik är uppfyllt. Användningen av film i undervisningen är ett intressant exempel på kreativa tillvägagångssätt som möjliggör mer studentaktiva arbetssätt och som kännetecknas av interaktion mellan olika individer och grupper. Vidare visar underlagen att studenterna erhåller förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Goda exempel är att övningsskolorna genomför bedömningsseminarier samt att lärosätet organiserar träffar med övningsskolor, handledare, rektorer och ledare för den verksamhetsförlagda utbildningen. Det som är mindre synligt i utbildningen, och som bör utvecklas, är hur utbildningens aktiviteter för att främja studenternas professionsutveckling relaterar till forskning.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets sätt att varva högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar och låta dem komplettera varandra ger goda förutsättningar för studenterna att uppnå detta mål. Processerna och examinationen skulle kunna vässas ännu mer för att precisera innebörden av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, t ex genom mer inslag av vetenskapligt skrivande.

Ett jämställdhetsperspektiv är beaktat, kommunicerat och förankrat i utbildningen, bland annat genom programuppföljning, revidering av lärandemål och riktlinjer. Lärosätet erbjuder workshops med fokus på jämställhet och lika villkor till programansvariga och lärare. Inom undervisningen kommuniceras och förankras ett jämställdhetsperspektiv med stöd av såväl litteratur som av reflektioner kring den pedagogiska praktiken.

Uppföljning av utbildningen sker systematiskt. Ett gott exempel är lärosätets ambition att utveckla tillvägagångssätten med rutiner för att systematiskt följa upp, åtgärda och återkoppla. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Lärosätet uppmärksammar så kallade flaskhalsar i utbildningen och erbjuder stöd i olika former.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)