Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Underlaget ger en god och konkret beskrivning av arbetet mot måluppfyllnad för det aktuella målet. De tre redovisade exemplen i självvärderingen ger en tydlig bild av arbetssättet och progressionen på området i en pendling mellan studentens egna kunskaper i svenska och matematik, didaktisk undervisningsplanering och vetenskapligt förhållningssätt. Även de olika examinationsformerna speglar detta, där både praktisk planering av lärandesekvenser och reflektion över didaktiska val och teoretisk grund ingår. Ett utvecklingsområde för examinationerna är dock att lärosätet tydliggör för studenterna hur den individuella bedömningen går till vid gruppexaminationer.

I självvärderingen anges att det aktuella examensmålet framförallt återfinns i ämneskurserna i svenska och matematik inklusive självständigt arbete, men också i UVK- och VFU-kurser. De mer specifika ämneskunskaperna prövas i ämneskurserna för att i UVK-kurser och VFU relateras till olika modeller, teoretiska aspekter och utvecklingsarbete i en vidare mening, i syfte att utveckla professionell förståelse. I självvärderingen presenteras en matris där olika former av lärandeaktiviteter, examinationer och betygskriterier är kopplade till respektive lärandemål. I självvärderingen anges också att exemplen visar att professionskunskaper och vetenskapligt förhållningssätt är integrerade i ämnesstudierna i både lärandemål och examinationer vilket lärosätet menar ger en tydlig koppling till läraryrkets komplexitet. Bedömargruppen anser även att den strukturomläggning som gjordes 2017 är väl motiverad eftersom progressionen i utbildningen förstärktes i väsentliga avseenden.

Det anges i självvärderingen att undervisningen anknyter till aktuell forskning och utvecklingsarbeten, och ett sådant exempel ges också. I granskningen av de självständiga arbetena, vilka skrevs innan strukturomläggningen, bedömdes dock fem av de elva arbetena ha brister i förhållande till detta mål. De påpekade bristerna gällde främst två områden i förhållande till forskningsbakgrunden: 1. Att studenterna inte använt sig av aktuell forskning eller forskningslitteratur överhuvudtaget utan främst utredningar och läroböcker. 2. Att studenterna i och för sig använder aktuell forskningslitteratur men inte motiverar sitt urval och vad som valts bort, varför resultatens relevans för kunskapsutvecklingen på området blir svårtolkad. En reflektion är att dessa bristande kunskaper om aktuell forskning och studenternas oförmåga att bedöma relevansen i den forskning de möter skulle kunna ha ett visst samband med att de möter så få aktiva forskare i sina ämnen innan de kommer fram till de självständiga arbetena. Detta stämmer även överens med det som framkom i intervjuerna, det vill säga att studenterna endast i mycket låg grad tar del av aktuell forskning i ämneskurserna. Ett exempel är att de i en kurs får som uppgift att hitta en relevant artikel men att de inte får stöd i detta arbete eller i att tolka artikeln. Att förbättra studenternas möjligheter att tillgodogöra sig forskning ser bedömargruppen som ett angeläget område för lärosätet att utveckla i utbildningen. Lärosätet behöver också analysera och följa upp bristerna som framkommit i de självständiga arbetena för att långsiktigt säkerställa förutsättningar för måluppfyllelse, samt utvärdera hur den strukturomvandling som initierades 2017 påverkat resultaten av de självständiga arbetena i förhållande till detta mål.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Undervisningen på området startar i utbildningens första termin då ett vetenskapligt förhållningssätt till professionen, samt akademiskt skrivande behandlas. Detta löper sedan genom hela utbildningen. Målet återfinns i samtliga kurser, även i alla ämneskurser och i VFU-kurser. Exemplifieringen på den efterföljande progressionen på området är hämtad från UVK-kurser, en VFU-kurs och från de två självständiga arbetena som studenterna skriver. Kvantitativa och kvalitativa metoder behandlas i den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK4, i utbildningens femte termin. Här får studenterna träna sig i att analysera kvalitativa och kvantitativa data. Den kvantitativa analysen innefattar deskriptiv statistik och inferensstatistik. Den kvalitativa handlar om att kategorisera empiriskt material induktivt och deduktivt. Studenterna examineras i anslutning till en workshop. I intervjuerna framkommer att intervju som metod används tidigt i utbildningen, där studenterna också tränas i bearbetning och analys av materialet. Kvantitativa metoder har här som på många andra lärosäten en underordnad roll och lärosätet anger själva detta som en svaghet.

Utifrån underlaget är det svårt att urskilja en tydlig bild av synen på den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten i förhållande till dess betydelse för yrkesverksamheten. Lärosätet ger inga tydliga konkreta exempel på hur studenterna får möjlighet att utveckla kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. I VFU 3, termin 7 anges som lärandemål att studenten ska visa förmåga att reflektera över den egna verksamheten utifrån erfarenhetsbaserade argument. Att tydliggöra denna del av målet i utbildningen ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. Lärosätet bör även uppmärksamma att enbart 67 procent av studenterna anser att de kommer att använda vetenskaplig metodik och ett vetenskapligt förhållningssätt i sin yrkesutövning, enligt den senaste programvärderingen.

Majoriteten av de granskade självständiga arbetena visade god måluppfyllelse i förhållandet till målet. Sammantaget är det vetenskapliga förhållningssättet integrerat i både kursmål och examinationer i alla typer av kurser. Bedömningen är att förutsättningar finns för lärosätet att möjliggöra och säkerställa att studenterna uppnår målet på området. Ett utvecklingsområde är att förstärka studenternas möjligheter att förstå kopplingen mellan vetenskap och profession, alternativt teori och praktik i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen redovisar lärosätet ett tydligt och väl strukturerat arbetssätt, med klara lärandemål och arbetsformer som stämmer väl överens med de önskade målen. I beskrivningarna finns en variation av olika arbetsformer. Arbetsgången i ett av exemplen med koppling mellan observation av pedagogisk verksamhet, identifikation av lärandesituationer, tolkning av desamma, bearbetning i grupp och enskild skriftlig redogörelse med tillämpning av kurslitteratur ger en god bild av ett rimligt arbetssätt i förhållande till målet. En annan uppgift riktad mot den egna undervisningen som kritisk granskning, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning knyter an till och tolkar detta i relation till aktuell forskning, och systematiserade erfarenheter är också relevant för området. Ytterligare ett exempel innehåller en intressant övning i kritisk granskning eftersom den är riktad mot Skolinspektionens skolrapporter och utvärderingssystem, med analys av mönster i kritik och rekommenderade åtgärder, som mynnar ut i en plan för den fortsatta verksamheten på den valda skolan. Resultaten i de olika granskningarna relateras också till aktuell forskning och systematiserad erfarenhet och är nära knutna till den praktiska verksamheten.

Inom samtliga VFU-kurser ingår flera olika undervisningsformer och krav på att studenterna kritiskt och självständigt systematiserar och reflekterar både över sina egna och andras erfarenheter, identifierar utvecklingsområden och sätter dessa i relation till relevanta forskningsresultat. Detta gör de både tillsammans med handledaren under VFU-perioderna och tillsammans med studiekamrater och lärare före och efter VFU-perioderna. De exempel som ges i självvärderingen är konkreta och skapar möjligheter för studenter att utveckla fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Den tidigare nämnda granskningen av Skolinspektionsrapporter är ett gott exempel.

I granskningen av de självständiga arbetena bedömdes fem av de elva arbetena ha brister i förhållande till detta mål. De påpekade bristerna gällde brister i analys och diskussion av resultat i förhållande till tidigare forskning, "platta" analyser som tillför mycket lite utöver en ren redovisning och brister i kritiskt och problematiserande förhållningssätt. Bedömargruppen ser här en koppling mellan dessa brister och det förhållande som tidigare lyfts fram, det vill säga att studenterna inte har tillräcklig tillgång till forskningsaktiva lärare i sina ämnen på vägen fram till de självständiga arbetena. Detta skulle i sin tur kunna ses som en orsak till studenternas brister på de ovannämnda områdena, med tanke på att de självständiga arbetena är skrivna just inom ämnena svenska och matematik. Att analysera bristerna i de självständiga arbetena och att därefter vidta åtgärder ser bedömargruppen som ett viktigt utvecklingsarbete för lärosätet, liksom att följa upp hur den strukturomvandling av utbildningen som initierades 2017 påverkat kvaliteten av de självständiga arbetena i förhållande till målet. Ett utvecklingsområde som pekas ut i självvärderingen, som bedömargruppen också delar, är att studenterna i något för låg grad får tillfälle att skriva och sammanställa rapporter före sitt självständiga arbete. Detta är nu under utveckling i utbildningen vilket bedömargruppen ser som positivt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Exemplen på lärandemål för didaktik och ämnesdidaktik är främst hämtade ur ämneskurser och VFU och fokus i redogörelsen ligger på de ämnesdidaktiska delarna, vilket är rimligt med tanke på utvärderingens inriktning på ämnena svenska och matematik. Dock finns även mer allmändidaktiska delar med i upplägg och undervisning i de redovisade exemplen, som variationsteori och andra mer allmänna teorier om lärande, vid sidan av ämnesdidaktisk teori. Undervisningens fokus ligger på planering, praktiskt genomförande av undervisningsaktiviteter och efterföljande reflektioner över syfte, genomförande och metodiska överväganden, det senare i såväl muntlig som skriftlig form. Pendlingen mellan teori och praktik och kopplingen dem emellan är också tydliggjord i de beskrivna exemplen.

I självvärderingen framgår att det finns en progression mellan de olika terminerna som uppstår genom återkommande uppgifter men med ökad svårighetsgrad. En positiv aspekt är också hur lärosätet visar på metodik för hur ämnesinnehåll och undervisning anpassas till elever i behov av stöd och extra anpassningar samt på dokumentation och bedömningar. Under de verksamhetsförlagda kurserna, fältstudier och verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) stärks kopplingen till yrkespraktiken och studenterna får möjlighet att utveckla färdighet och förmåga i praktiska situationer, genom egna och handledarens erfarenheter. I de verksamhetsförlagda delarna får de studerande möjlighet att ta del av och medverka i olika situationer i yrket, som sedan utgör underlag för reflektion och diskussion i de högskoleförlagda kurserna. Självvärderingen ger exempel från matematik och svenska, men dessa inslag skulle kunna öka ytterligare, med tanke på att det i intervjuerna framkommer att en del av studenterna uppfattar en viss klyfta mellan teori och praktik. Lärosätet lyfter en problematik kring kommunikationen om hur olika kursarbetslag/ämnen hanteras i framförallt de campusförlagda kurserna, för att studenternas ämnesdidaktiska och metodiska kompetens successivt ska utvecklas och fördjupas.

Upplägget på området ger studenterna goda möjligheter att nå måluppfyllelse på detta område. Lärosätet framhåller att en särskild kartläggning av vilka mål som studenter underkänts på visar att mycket få av dessa underkännanden gällde området didaktik/metodik. Dock kan man ställa sig lite undrande till resultatet av programutvärderingar där 20 procent av studenterna inte anser att de har utvecklat kunskaper i pedagogiska och didaktiska bedömningar, något som lärosätet bör uppmärksamma. Examination av målet sker främst inom VFU där avstämningar med handledare, gentemot bedömningskriterier sker fortlöpande liksom genom bedömning av planerad och genomförd undervisning i samband med universitetslärares besök i VFU-skolan.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Arbetet mot målet beskrivs i självvärderingen som teoretiskt grundade praktiska planerings- och genomförandeuppgifter med efterföljande utvärdering, kvalitetsutveckling och återkoppling till de teoretiska utgångspunkterna, en studentaktiv arbetsgång som förefaller väl lämpad för måluppfyllelse på detta område. Progressionen beskrivs som en successivt ökad grad av egenansvar och självständighet och en ökad uppmärksamhet riktad mot elevers lärande. Den självständiga planeringen och genomförandet kompletteras med uppgifter där samverkan ingår. Ett utvecklingsområde som lyfts fram, som bedömargruppen också delar, är att progressionen som nu är tydlig i VFU-kurserna ytterligare bör utvecklas i och mellan ämneskurser samt UVK- och VFU-kurser. För den del av målet som handlar om att stimulera varje barns utveckling och lärande finns det med en uppgift som består i att genomföra en lektion med fokus på att stödja, utmana och utveckla alla elevers förmåga, vilket är bra. Det som dock kan saknas på detta område är en koppling till specialpedagogik. Detta beskrivs inte i exemplen eller i självvärderingen. Inte heller tydliggörs upplägget för att tillgodose förskoleklassen i förhållande till målet som helhet.

Sammantaget är bedömningen att det finns goda möjligheter för måluppfyllelse på detta område. Dock kan det noteras att de valda kursmålen, exemplen och texten i övrigt (inklusive det exempel som är hämtat från en UVK-kurs) är tydligt kopplade till ämnesundervisning och inte konkret berör undervisning generellt sett och "den pedagogiska verksamheten i övrigt", det vill säga vad man skulle kunna se som mer allmändidaktiska frågor. Även förskoleklassen bör uppmärksammas specifikt i detta sammanhang.

Ett gott exempel är det upplägg där studenterna får i uppgift att filma undervisningen i en elevgrupp för att efter analys och bearbetning därefter genomföra en förfinad lektion ytterligare en gång med fokus på ökad kvalitet. Progressionen inom VFU samt de verksamhetsintegrerade dagarna (Vi-dagarna) är goda exempel på hur studenterna får möjlighet att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet ger flera exempel på hur målet behandlas i utbildningens kurser, främst inom UVK, men även inom ämneskurser och VFU vilket tyder på att det brett formulerade målet får en god behandling i en rad avseenden. Undervisningsmomenten innefattar både kunskapsinhämtande, praktiskt arbete, reflektioner och etiska överväganden. Arbetsformerna är såväl muntliga som skriftliga. Det framgår dock inte hur barnkonventionen berörs och uttrycken mänskliga rättigheter och barns rättigheter förekommer inte i de redovisade kursmålen. Exempel i självvärderingen visar trots det att studenterna genom utbildningens kurser får möjlighet att uppnå examensmålet. Ett gott exempel är att studenterna tränas på att göra bedömningar utifrån samhälleliga aspekter genom den individuella inlämningsuppgift där studenterna får välja en förändring som påverkat området för den kommande verksamheten, såsom exempelvis kommunalisering av skolan och det fria skolvalet. I uppgiften ingår att redogöra för vad reformen inneburit och varför den behövdes, vad förändringen ledde till och hur verksamheten, eleverna och lärarna påverkades av förändringen.

Samtliga delar i examensmålet återfinns i lärosätets tabell över lärandemålen i kursplanerna. Dock är exemplifieringen av några av målen, kanske särskilt för hållbar utveckling (ett av 23 mål), något vag. Det saknas nutida exempel på hur lärosätet arbetar med hållbar utveckling i utbildningen. I den citerade Linnébarometern är siffrorna dessutom låga på detta område. Ett utvecklingsområde är att lärosätet kan arbeta mer med hur studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt gentemot elever och personal följs upp inom ramen för de högskoleförlagda kurserna, hur det relaterar till forskning inom området och hur kopplingen mellan Högskoleförlagd utbildning (HFU) och VFU ser ut.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

En aktiv jämställdhetspolicy praktiseras i beredande och beslutande organ vilket berör både lärarrepresentation och studentrepresentation. Jämställdhetsperspektivet (där även mångfald, jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling ingår) är även ett av de fyra perspektiv som ska prägla lärarutbildningens utbildningsplaner. Detta uttrycks i utbildningsplanen för F-3 och utgör viktiga utgångspunkter för kurser och kursplaner. Det finns i kurserna dock inte några specifika lärandemål för studenternas förmåga att omsätta ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Detta kan innebära en otydlighet angående hur jämställdhetsaspekterna integreras i undervisning och examination. I självvärderingen anges att vissa mål placerar jämställdhetsperspektivet i den pedagogiska verksamheten i ett större perspektiv än fokus enbart på mäns och kvinnors samt flickors och pojkars lika rättigheter och villkor. Dessa mål handlar sammantaget om att studenterna efter fullgjord lärarutbildning ska agera utifrån att varje elev oavsett bakgrund har lika stort värde och får lika stora möjligheter att utvecklas och lära. Men det är viktigt att betona att just jämställdhet handlar om mäns och kvinnors lika rättigheter. Det "större perspektivet" menar bedömargruppen kan riskera att urvattna betydelsen av det specifika målet i sig. Självvärderingen ger flera exempel på mål inom detta bredare perspektiv ur kurser inom såväl ämnen som UVK och VFU, som en integrerad del av kurser, kursuppgifter och lärandeaktiviteter. Även yrkesetiska aspekter tas upp i detta sammanhang.

Ett gott exempel är arbetet med skiktningsdimensioner som studenterna arbetar med i kursen UVK 5, Livsvillkor och sociala relationer där det bland annat ingår att analysera hur sociala skiktningsprinciper kan skapa en ojämlik situation för eleverna i klassrummet med koppling till status, makt och resurser. Ytterligare ett positivt exempel är hur lärosätet låter studenterna formulera ett kontrakt i vissa kurser som reglerar studiegruppsarbetet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet ska vara aktuellt och levande mellan deltagarna i studiegruppen. Ett utvecklingsområde är att tydligare uttrycka jämställdhet i kurser, ämnesinnehåll och examinationer, särskilt mot bakgrund av att närmare 30 procent av studenterna i en utvärdering efter genomförd utbildning inte anser sig kunna tillämpa ett jämställdhetsperspektiv som lärare.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet och specifikt lärarutbildningen har ett väl fungerande system för systematisk uppföljning av utbildningens genomförande och resultat. Som på många andra håll har man problem med låga svarsfrekvenser på webbaserade kursvärderingar, men arbetar på flera olika sätt för att komplettera dessa med bland annat programvärdering vid utbildningens slut, Linnébarometern och SCB:s alumnenkäter. Det sker också fokussamtal där studenter bjuds in för att diskutera progression i utbildningen och möjliga åtgärder för att avhjälpa identifierade brister. Även andra modeller och system för kursvärderingar undersöks för närvarande för att åstadkomma mer effektiva system.

Som resultat av det systematiska kvalitetsarbetet skedde 2017 en revidering av utbildningsplanen som innebar en ändrad ordning på kurser i UVK och att svenska och matematik nu läses under både första och andra året, istället för att som tidigare läsas i sammanhängande sjok och efter varandra. Förändringen förbättrade progressionen och det första självständiga arbetet skrivs nu på grundläggande nivå i termin 5 och det andra på avancerad nivå i termin 8. Detta har lett till högre kvalitet för betyg och genomströmning, tillsammans med en genomlysning av momentet självständiga arbeten i programmet och de förändringar som gjorts. En del av kvalitetsarbetet om främst de självständiga arbetena sker i ett nätverkssamarbete med fyra andra lärosäten. Man arbetar där med en peer review-modell och har kunnat konstatera likartade svagheter i arbetena oavsett lärosäte. Utbytet mellan lärosätena ger enligt redogörelsen möjligheter att inspireras av andras goda erfarenheter och omsätta dessa på hemmaplan, vilket bedömargruppen menar är en bra framgångsväg.

Kursvärderingar görs efter varje kurs. Dock beaktas inte alltid studenternas synpunkter på utbildningen, vilket kan förklaras med att studenterna inte informerats tillräckligt om vilka förändringar som görs till nästa gång kursen ges till en ny studentgrupp. Sammantaget pekar resultaten från programvärderingarna på att det finns ett behov av att utveckla systemet med återkoppling till studenterna om vilka åtgärder som utbildningen vidtagits utifrån resultaten av kursvärderingar. Detta skulle också kunna leda till att fler studenter deltar i kursvärderingarna. Ett gott exempel är revideringen av utbildningsplanen, som baserats på det systematiska kvalitetsarbetet. Andra goda exempel är peer-review och samarbete med andra lärosäten för att förbättra de självständiga arbetena.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid

Genomströmningen anges vara större än för riket som helhet (drygt 70 procent) och har sedan utbildningens start ökat stadigt till idag 91 procent. Analyser av kvarvarosiffror används som en del av underlaget för programutbud och platser. En rad adekvata åtgärder vidtas av lärosätet för att stödja studenter som på olika sätt har problem att genomföra sina studier. Studenter som överväger avbrott erbjuds vägledningssamtal och orsaker till avbrott följs upp. Studenter med funktionsnedsättning får särskilt stöd. En särskild uppmärksamhet och särskilda rutiner finns för de fall då en student riskerar underkännande i VFU. Ett generellt stöd som erbjuds alla gäller akademiskt skrivande och studieteknik och Studenthälsan har gruppaktiviteter för att i olika avseenden stärka studenterna, till exempel i att våga tala i grupp. En ytterligare åtgärd utöver stöd till akademiskt skrivande är att själva undervisningen setts över och utvecklats för att bättre rusta alla studenter för bland annat det avslutande självständiga arbetet. Detta inkluderar även påbörjad fortbildning av kursansvariga och lärare angående kunskap och samsyn om studenters skrivande.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att målet avseende studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete inte behandlas tillfredsställande i utbildningen. Brister i de självständiga arbetena uppfattar bedömargruppen som kopplade till det förhållande att studenterna enbart i mindre utsträckning möter forskande lärare. Däremot uppfylls målet avseende vetenskapsteori och metoder. Ett utvecklingsområde är att förstärka studenternas möjligheter att förstå kopplingen mellan vetenskap och profession, alternativt teori och praktik i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att målet som handlar om hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen kritiskt och självständigt kan tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat, inte uppfylls. De självständiga arbetena visar på brister avseende analys och diskussion. Brister i de självständiga arbetena uppfattar bedömargruppen som kopplade till det förhållande att studenterna enbart i mindre utsträckning möter forskande lärare. Vad gäller målet som handlar om studenternas förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik samt målet om studenternas förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen visar underlagen på hög måluppfyllelse. Bedömargruppen vill särskilt framhålla upplägget av VFU med en tydlig progression mellan terminerna. Den modell för VFU som finns vid campus Kalmar, med verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar), ser bedömargruppen som mycket positiv och i intervjuerna framkom att denna syn delades av både lärare och studenter. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i bedömningen att det är önskvärt att den tydliga progressionen i VFU ytterligare bör utvecklas i och mellan ämneskurser, UVK- och VFU-kurser.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att utbildningen både möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen avseende studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, även om delmålet hållbar utveckling är något vagt beskriven och bör förtydligas. Ett utvecklingsområde är att lärosätet kan arbeta mer med hur studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt gentemot elever och personal följs upp inom VFU-kurserna.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra specifika lärandemål för studenternas förmåga att omsätta ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, samt att visa att just jämställdhet handlar om mäns och kvinnors lika rättigheter så att detta inte försvinner bland andra likabehandlingsfrågor. Ett gott exempel är hur lärosätet låter studenterna formulera ett kontrakt i vissa kurser som reglerar studiegruppsarbetet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet ska vara aktuellt och levande mellan deltagarna i studiegruppen.

Utbildningen har ett väl fungerande system för systematisk uppföljning av utbildningens genomförande och resultat omsätts i åtgärder i kvalitetsutveckling. En del av kvalitetsarbetet som berör de självständiga arbetena sker i ett nätverkssamarbete med fyra andra lärosäten. Man arbetar där med en peer review-modell och utbytet mellan lärosätena ger möjligheter att inspireras av andras goda erfarenheter. Bedömargruppen ser detta som ett positivt initiativ. Genomströmningen är god och ligger över riksgenomsnittet, och studenterna får ett bra stöd för att fullfölja sina studier. Det finns ett tydligt upplägg för att öka studenternas medverkan och inflytande över utbildningen trots låga svarsfrekvenser på kursvärderingar.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)