Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den vetenskapliga kompetensen är adekvat: 55 lärare, varav 7 professorer och 5 docenter, av inriktningens 88 lärare är disputerade. Bland de 29 adjunkterna har den största delen minst magisternivå. Av de 9 lärare som saknar akademiska kvalifikationer utöver grundexamen har 5 tidsbegränsade anställningar och undervisar främst i svenskämnet och didaktik eller matematikämnet och didaktik. Omfattningen av lektorsundervisning och av undervisning totalt i svenska och didaktik respektive matematik och didaktik varierar. Båda ämnena omfattar 30 högskolepoäng (hp) men för svenska finns endast en lektor med 18 procents undervisning i ämnet. Övriga 20 lärare, varav de flesta disputerade, har undervisning enbart inom självständiga arbeten. Övriga undervisande lärare i svenskämnet är två adjunkter utan akademisk kvalifikation utöver yrkesexamen och dessa står för 2/3 av undervisningen. För UVK finns två lektorer med forskningsområde läs- och skriv och omfattande undervisning listade. I intervjuerna framkom att även dessa undervisade i svenskämnet, trots att detta inte framgår av lärartabellen.

För matematikämnet finns 14 lärare, varav 6 disputerade och merparten (3/5) av undervisningen, utöver handledning av självständiga arbeten, sköts av adjunkter som i många fall enbart har yrkesexamen. I intervjun framkom att man bedömt att det varit viktigt att lärarna har en erfarenhet mot tidigare år. Att hitta disputerade med denna kompetens har visat sig svårt trots utlysta tjänster. I kurserna ingår dock alltid både lektorer och adjunkter och det finns enligt uppgift ständiga kompetensutvecklingsinsatser för adjunkterna, som är erfarna. Bedömningen är att den vetenskapliga kompetensen är god, såväl allmänt som på de två granskade områdena svenska och matematik, men att denna kompetens främst används i handledningen av de självständiga arbetena och endast i volymmässigt begränsad omfattning i övrig undervisning. arbetena. Det påpekas i intervjun att alla ska ha lärarbakgrund i svenskämnet, men att de samtidigt drar nytta av spetskompetens genom att lärare med särskild ämneskompetens arbetar nära lärarlaget och bidrar med kunskaper till kursen trots att undervisningsandelen är liten. Bedömargruppen understryker att det är ett viktigt utvecklingsområde att se till att studenterna får såväl ämnes- som yrkeskunskap i sina undervisningsämnen. Bedömargruppen ser det också som angeläget att lärosätet kontinuerligt ser över andelen lektorsundervisning i svenska och matematik, eftersom kompetensen finns, och att lärosätet verkar för att höja den akademiska kompetensen bland adjunkterna.

Ett område som inte synliggjorts i självvärderingen är läs-, skriv- och matematiklärande i förskoleklass, liksom förskoleklassens specifika behov med avseende på såväl pedagogik som didaktik. I intervjun framkom dock att förskoleklassen uppmärksammas under studenternas första kurs i svenska under termin 1, särskilt efter den strukturomläggning som skedde 2017. Även i matematik framkom att lärarna har avsatt moment i första kursen gentemot förskoleklassen. Enligt annan information från intervjuerna framkom att kunskaper om förskoleklassen främst funnits att hämta under verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) och övrig VFU, inte i kurserna, vilket kan ha försvårat kopplingen teori - praktik på detta område. En rekommendation från bedömargruppen är därför att lärosätet ytterligare uppmärksammar detta område. Ett positivt exempel som framkom i intervjun, är att matematikdidaktisk forskning med anknytning till förskoleklass bedrivs vid lärosätet. Med utgångspunkt från denna har man uttryckligen avsatt moment i matematikkurser för att fokusera på förskoleklassen, med relevant litteratur för detta område.

Den professionella kompetensen i lärargruppen är tillfredsställande och enbart ett fåtal lärare saknar någon form av lärarbakgrund. Området förskoleklass är dock något underrepresenterat och är därmed ett utvecklingsområde. Den direkt yrkesrelaterade kompetensen tillgodoses även via tidsbegränsade tjänster, i matematik och svenska. Lärosätet erbjuder VFU-handledare på fältet en kurs i handledning om 7,5 högskolepoäng och hittills uppges 400 grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare ha genomgått denna. Därmed är den professionsrelaterade kompetensen god.

Alla lärare förväntas genomgå en högskolepedagogisk behörighetsgivande utbildning som erbjuds i samband med nyanställning. Det finns ett systematiskt program för kontinuerlig uppföljning av kompetens och kompetensutvecklings- och rekryteringsbehov. Både adjunkter och lektorer har avsatt tid för kompetensutveckling och forskning (10-15 procent för adjunkter, 20-25 procent för lektorer) och kompetensutvecklingen ska riktas mot områden av relevans för programinriktningens kurser och vetenskaplig meritering. Den ansvariga fakulteten har sedan fyra år en strategisk satsning på rekrytering av lektorer för UVK- och VFU-områdena, med stor andel forskning i tjänsten de första åren, samt en ytterligare satsning för doktorander inom pedagogik och specialpedagogik, där det för närvarande ingår tre doktorander med inriktning mot F-3-området. För matematikområdet konstateras en stor brist nationellt sett på disputerad personal inom matematikdidaktiken. Här har lärosätet utöver lektorsrekrytering satsat på forskar- och magisterutbildning av de befintliga adjunkterna, vilket lett till en hög andel forskarutbildad personal inom området. Även när det gäller svenskämnet finns enligt självvärderingen en flerårig rekryteringsplan för området och man menar att kompetensen stärkts såväl vetenskapligt som professionellt. Det finns ingen professor på fältet (inom litteratur och språk) men väl ett par docenter och sammanlagt 17 disputerade i litteraturvetenskap och nordiska språk, en av de senare med språkdidaktik. Dessa deltar dock enbart i undervisningen för handledning och examination inom de självständiga arbetena. Bedömargruppen bedömer att det finns en samlad och genomtänkt plan för såväl kompetensutveckling och vetenskaplig meritering som för framtida kompetensförsörjning, trots att tillgången på kompetent personal på området är en bristvara nationellt.

Det stora antalet lärare i förhållande till en årlig antagning inom inriktningen på 69 studenter kan vara en fördel eftersom studenterna kan tänkas komma i kontakt med mycket av aktuell forskning, men det kan också upplevas som splittrat och ge brister i kontinuitet. Viktigt är dock att lärosätet säkrar att studenter på bägge campus får möta aktiva forskare. Ett utvecklingsområde är att säkra en bättre kontinuitet i lärargruppen. Ett annat, som lärosätet är medveten om och arbetar med, är att se över de många korta kurserna i UVK-blocket.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det finns tio forskningsmiljöer med klar relevans för utbildningens undervisningsinnehåll kopplade till lärarutbildningen som helhet. Till dessa fördelar lärosätet årligen ett anslag på cirka 20 miljoner kronor, men även relativt omfattande extern finansiering redovisas i självvärderingen. Dessa miljöer utgör utbildningens vetenskapliga bas och har ett ansvar för den vetenskapliga kvaliteten i utbildningen inom respektive miljös kompetensområde. Av dessa tio områden anges några vara av särskild betydelse för inriktningen mot F-3. Det gäller till exempel forskargrupperna för språk-, läs- och skrivutveckling och för matematikdidaktik. Även områden som centrum för ämnesdidaktisk forskning inom konst och humaniora, kollegiet för lärares arbete samt läroplansteori och didaktik anges i självvärderingen som viktiga för inriktningen. Det sistnämnda av dessa ansvarar för flera UVK-kurser inom sitt område. Slutligen nämns i självvärderingen Barndomskollegiet som betydelsefullt, särskilt med avseende på fokusering av förskoleklass och professionsforskning.

För samtliga dessa miljöer gäller att de på olika sätt kopplar till undervisningen, i projekt, handhavande av kurser, undervisning och handledning av självständiga arbeten samt produktion av olika former av läromedel. Den tydligaste förbindelsen finns när det gäller den modell för de självständiga arbetena som infördes 2016. Här finns en väl utformad förbindelse med de två grupperna språk-, läs- och skrivutveckling samt matematikdidaktik, där studenterna väljer bland fördefinierade ämnen med koppling till forskarnas pågående forskningsprojekt och handleds till största delen av de disputerade.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden Personal är tillfredsställande. Den sammanlagda kompetensen överensstämmer väl med utbildningens innehåll och mål. De flesta av lärarna har en god professionell förankring i läraryrket, varav cirka en fjärdedel i området F-3. Även på längre sikt finns god beredskap för såväl kompetenshöjning som för rekrytering på grund av pensionsavgångar. Därmed konstaterar bedömargruppen att önskvärd kompetens finns vid lärosätet. En rekommendation från bedömargruppen är att lärosätet ytterligare uppmärksammar fördelningen av lärarresurser, lärarnas bedömningsnivåer och omfattningen av studenternas lärarkontakter då studenterna behöver möta disputerade lärare i undervisningen i högre utsträckning, även utöver de självständiga arbetena. Att studenter möter forskande lärare i likvärdig utsträckning på båda campus är också ett område som bedömargruppen menar att lärosätet behöver uppmärksamma. Undervisningen på det didaktiska och pedagogiska fältet med koppling till förskoleklassen behöver förstärkas och förtydligas för studenterna, för att denna del av kompetensen inte ska framstå som enbart praktiskt förvärvad.

Bedömningsgrunden Utbildningsmiljö är tillfredsställande. Utbildningsmiljön är stark med tio aktiva forskningsmiljöer med koppling till lärarutbildning, där ett flertal har relevans för inriktningen F-3. Förbindelserna med studenternas självständiga arbeten i matematik eller svenska är väl utarbetade enligt en ny modell med god progression och väl genomtänkt anknytning till pågående forskningsprojekt vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)