Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar genom exempel från svenska och matematik att det finns goda förutsättningar för studenterna att tillgodogöra sig de kunskaper som examensmålet avser. I svenska behandlas olika lästeorier, metoder och strategier som är relevanta för yrkesutövningen. Det finns en uttalad medvetenhet om vikten av att förändra och anpassa lärandemålen i takt med samhällets utveckling. Ett exempel som lärosätet nämner är att ändringarna i styrdokumenten om digitalisering också föranleder nya skrivningar för svenskämnet och matematikämnet. Utbildningen kopplar samman ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och det finns en progressionsplan i ämnesinnehållet inbegripet den ämnesdidaktiska appliceringen. Lärosätet redovisar också ett flertal olika lärande- och examinationsaktiviteter. Bedömargruppen saknar dock beskrivningar om förskoleklassens specifika område för målet, och vid intervjuerna framkom behovet av kompetens inom förskoleklass vid utbildningen. Bedömargruppen ser arbete med förskoleklass som ett utvecklingsområde.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en progression i förhållande till lärandemålet. Progressionen syns även i den bifogade kursplanen. I matematikkurserna sker en progression genom att innehåll från tidigare kurser fördjupas. Kursplanemålen i varje kurs kopplas till examensmålen i en matris som kursarbetslagen får. På detta sätt kommunicerar och säkerställer lärosätet att det finns en vetskap om progressionen i de olika delarna i utbildningen som ska leda mot examensmålen. Lärosätets exempel i självvärderingen kommer från svensk- respektive matematikkurser, och exemplen visar att utbildningen är utformad utifrån principer om att ämnesteori och didaktik ska integreras med varandra. Studenterna får därmed tillfällen att applicera sina kunskaper på exempel från skolpraktiken.

Bedömargruppen noterar att kursplanerna på grundnivå inte är utformade så att de anger den kunskaps- och förståelsenivå som studenterna ska nå och examineras på. Detta finns först på avancerad nivå, där lärosätet använder uttryck som "kritiskt analytiskt" och "fördjupade resonemang". Bedömargruppen ser också att det inte är uttalat vilka kunskapskrav man ställer på studenterna när det gäller förståelse av och kunskap om innehållet, även om målen är formulerade i termer av det innehåll som man ska kunna behandla (exempelvis redogöra för). Bedömargruppen ser därmed att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att förtydliga kunskaps- och förståelsenivåerna.

Utbildningen använder varierande former av examination, och ungefär hälften av examinationerna är skriftliga och individuella. Kravet för godkänt betyg på kursnivå finns specificerat i kursuppgifterna. Av kursplanerna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) framgår att mindre än hälften av examinationerna är individuella. Övriga examinationer är muntliga eller sker i par, i grupp eller i seminarieform. Det framkom vid intervjuerna att lärarna på ett medvetet sätt uppmärksammar individuella prestationer, men bedömargruppen ser ändå säkerställandet av individuell examination som ett utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är att förtydliga kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier i utbildningen..

De tre självständiga arbeten som utgjort underlag för granskningen visar god måluppfyllelse i förhållande till målet, men eftersom de är så få är det svårt att dra några generella slutsatser utifrån detta utfall. Trots de identifierade svagheterna ser bedömargruppen att målet sammantaget uppfylls i utbildningen.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet beskriver genom exempel på kursinnehåll och lärandemål hur studenterna erbjuds förutsättningar att utveckla kunskaper och förståelse inom vissa delar av detta examensmål. Ett gott och konkret exempel som redovisas är hur studenterna får bearbeta vetenskapliga frågor med utgångspunkt i internationella kunskapsmätningar. Därmed möts beprövad erfarenhet, vetenskaplig grund och studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen på ett konstruktivt sätt. Lärosätet redovisar konkreta exempel på detta för både svenska och matematik. Lärosätet beskriver också praktiknära examinationer som specificerar olika fördjupningsnivåer. De exempel som anges i självvärderingen har god relevans för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskrivs i ringa omfattning vetenskapsteori. Detsamma gäller för hur studenterna examineras i kvalitativ och kvantitativ metod. Eftersom det saknas preciseringar av såväl vetenskapsteori som de vetenskapliga ansatserna blir det svårt att bedöma vilka explicita kunskaper studenterna får med sig. Bedömargruppen saknar också en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Lärosätet är medvetna om utvecklingsbehovet inom kvantitativ metod, vilket framkommer i såväl intervjuerna som i självvärderingen. Planer finns på ett fördjupat samarbete med psykologiska avdelningen. Det ser bedömargruppen som ett bra initiativ, men inte tillräckligt för att målet ska anses vara uppfyllt.

Bedömargruppen menar att utbildningen inte möjliggör att studenterna utvecklar tillräckliga metodkunskaper inför examensarbetet. Utbildningens upplägg och genomförande är sådant att det inte möjliggör utveckling av studenternas vetenskapliga förhållningssätt och förståelse för vetenskapliga teorier för lärande och undervisning. Undervisningen och examinationen i datainsamlings- och analysmetoder bedöms vara bristfällig. De tre självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar på goda resultat i förhållande till detta mål, men eftersom det är ett begränsat antal kan inte bedömargruppen dra några generella slutsatser utifrån dessa.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på studenternas metodskolning i den andra svenskkursen och i den andra matematikkursen. När det gäller metodkunskap är bedömargruppens tolkning utifrån det samlade underlaget att vetenskapliga metoder och relaterade begrepp inte förekommer som uttalat innehåll i dessa kurser. Vetenskapliga metoder finns inte uttryckt som lärandemål i kurserna och studenterna examineras inte heller i detta. Examination av metoder sker först i utbildningen i samband med planeringen av examensarbetet, och då i form av att studenterna ska kunna motivera sitt metodval. Lärosätet uppmärksammar problemet i självvärderingen och uppger att man har planerat revideringar av kursinnehållet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen anser att det inte framgår hur studenterna tränas i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat. Lärosätet ger inte några tydliga exempel i självvärderingen på hur utbildningen behandlar denna del av målet. Även efter intervjuerna kvarstår otydligheter kring hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna utvecklar förmågan att systematisera forskningsresultat, eftersom progressionen och systematiken i förhållande till målet framstår som vag. I självvärderingen anger lärosätet att man har identifierat problem med att möjliggöra för studenterna att utveckla vissa akademiska kompetenser som är kopplade till examensmålet. Bedömargruppen ser det som ett angeläget utvecklingsområde att arbeta vidare med detta och att tydliggöra hur arbetet med att tillvarata, systematisera och reflektera över forskningsresultat kommer in i utbildningen.

Av självvärderingen framgår det dock att utbildningens upplägg genomsyras av och ger studenterna flera tillfällen att träna reflektion över egna och andras erfarenheter. Studenterna får också träna på att dokumentera dessa. Dokumentationen är även en grund för examination. Självvärderingens beskrivning av detta examensmål fokuserar främst på studenternas kollegiala lärande och grupparbeten. Basgruppen verkar vara en viktig utgångspunkt i denna måluppfyllelse, och ett gott exempel är att studenternas basgrupper fungerar som en början till kollegialt lärande. Konceptet innehåller basgruppsarbete, självreflekterande verktyg och övningar som utvecklar yrkesrollen. Också strukturen i utbildningen skapar möjligheter för ett kollegialt lärande genom olika verktyg och metoder såsom reflektionslogg och strukturerade samtal. Därmed skapas förståelse för både eget och andras lärande. Lärosätet har tagit vara på studenternas önskan om att få mer undervisning om förskoleklassen och har formulerat en basgruppsuppgift utifrån detta. Uppgiften handlar om matematisk problemlösning i förskoleklassen där studenterna under en fältdag arbetar med problemlösning i förskoleklasser. Studenterna filmar arbetet i klassen och får sedan tillsammans reflektera kring filmsekvenserna och de olika lösningar som eleverna har visat.

Även för detta mål efterlyser bedömargruppen en starkare koppling mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier, och menar att detta bör prioriteras som ett utvecklingsarbete. De tre självständiga arbetena visar att studenterna uppfyller målet, men utifrån det sammantagna underlaget menar bedömargruppen att det inte är tillräckligt tydligt hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna får tillräckliga kunskaper i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Enligt självvärderingen erbjuds studenterna adekvata förutsättningar att på olika sätt genom utbildningen tillgodogöra sig målets färdigheter och förmåga. Det finns en struktur i hela utbildningen för att studenterna ska kunna tillägna sig tillämpad didaktik och ämnesdidaktik som är relevant för yrkesutövningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och ämnesdidaktiken är samordnade för att uppfylla målet. Lärosätet har ambitioner att på ett bättre sätt knyta samman VFU och UVK i fråga om didaktiskt fokus. Detta vill man göra genom gemensamma workshops, vilket bedömargruppen ser som ett gott initiativ. Studenternas kunskaper byggs upp successivt, och deras didaktiska och ämnesdidaktiska förmågor inklusive metodik synliggörs bland annat i trepartssamtalen. Vidare dokumenteras studenternas individuella reflektioner i en VFU-portfolio. Lärosätet ger goda exempel i matematik och svenska. Exemplet i matematik visar genom tillämpningar hur olika didaktiska färdigheter övas och prövas med ett flertal olika metoder. Exemplet i svenska pekar ut några teoretiska perspektiv som studenterna får ta del av och där studenterna bland annat får utveckla sin förmåga att använda textsamtalsmodeller. Lärosätet visar på insikter i de didaktiska och ämnesdidaktiska områdena och beskriver på ett konkret sätt hur studenternas kunskapsutveckling säkerställs. I de ämnesteoretiska kurserna får studenterna tillfälle till att relatera ämnesinnehåll till undervisning och tänkta praktiska situationer. På så sätt får det teoretiska innehållet en praktisk anknytning. Uppgifter av tillämpningskaraktär ingår i examinationerna. Bedömargruppen menar utifrån underlaget att lärosätet kan ge studenterna förutsättningar för att uppnå målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur studenter får arbeta med lektionsplanering och utvärdering i bland annat kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), den utbildningsvetenskapliga kärnan och matematik. Studenterna examineras genom såväl trepartssamtal som prov och gruppövningar. Trots att studenterna får dessa verktyg inom olika områden har det framkommit att studenterna önskar mer undervisning om planering. Lärosätet väger in handledarnas olikheter som en faktor som spelar in i detta, och vill att fler handledare deltar i handledarträffar för att säkerställa att ovan nämnda mål uppfylls. Detta framkommer både i självvärderingen och intervjuerna. Lärosätet beskriver övningar i praktiskt planerings- och bedömningsarbete utifrån styrdokument och autentiskt elevarbete. Varierande examinationsformer förekommer i utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt uppmärksamma ett gott exempel som lärosätet nämner, nämligen att studenterna själva leder ett examinerande trepartssamtal. Lärosätet redovisar i självvärderingen hur progressionen i VFU är uppbyggd vad avser förmågan att planera, genomföra och utvärdera undervisning och det pågår ett utvecklingsarbete för att stärka samsynen i arbetslaget och att få VFU-lärare mer involverade.

Det framgår att allt högre krav ställs på studenternas förmåga att självständigt stimulera varje barns lärande. Studenternas möjlighet att utveckla förmåga att planera och reflektera över undervisning verkar också vara god. Bland annat använder studenterna en gemensam matris för att planera undervisningen i VFU-kurserna. Matrisen fungerar sedan som underlag för trepartssamtal mellan student, lärarutbildare och VFU-handledare. Bedömargruppen ser matrisen som ett bra verktyg, men menar att den inte är utformad så att den tar hänsyn till elevernas förutsättningar. Här finns ett utvecklingsområde för utbildningen. Det framgår av de bifogade kursplanerna att varje VFU-kurs har specifika lärandemål. Av självvärderingen framgår att examination av VFU sker genom trepartssamtal, uppföljningsseminarium och dokumentation i en digital portfolio. Vidare avser lärosätet att ändra upplägget på VFU så att studenterna får göra en större del av VFU enskilt under tre kurser, men tillsammans med en kurskamrat under två kurser. Så har det inte varit tidigare, men förändringen ökar troligen kvaliteten utbildningen.

Under den sjätte terminen är temat i de olika ämnes- och UVK-kurserna specialpedagogik inriktat mot elevers olikhet. I självvärderingen beskriver lärosätet ett gemensamt projekt med speciallärarutbildningen, vilket bedömargruppen ser som ett bra initiativ för att ge studenterna flera perspektiv på arbetet med barnen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet beskriver hur studenterna i olika former möter förutsättningar för att utveckla värderingsförmåga och förhållningssätt utifrån detta mål. Det framgår av självvärderingen att studenterna på olika sätt tar sig an mänskliga rättigheter och att detta begrepp nyligen har gjorts mer synligt i utbildningen. Det framgår också att en del kursinnehåll behandlar området hållbar utveckling. Målet behandlas i ett flertal kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Detta sker på ett systematiskt sätt och med progression.

Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad tillfällen. Särskilt föredömligt är det exempel som lärosätet presenterar i UVK-momentet Lärarprofessionens institutionella uppdrag och villkor. Där vävs de etiska, samhälleliga och vetenskapliga aspekterna samman i en "case-uppgift. Detta exempel visar hur olika former av examination kan tillämpas och ligga till grund för bedömning.Samhälleliga aspekter av utbildning och sociologiska perspektiv behandlas främst inom UVK-kurserna. Lärosätet avser att förstärka utbildningen i fråga om barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Det framgår inte av underlagen hur hållbar utveckling kommer in i utbildningen, eller hur detta begrepp når studenterna. Det framgår inte heller hur studenternas värderingsförmåga examineras. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv präglar lärosätets arbete med att utforma och genomföra utbildningen. På en övergripande nivå införlivas ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande på alla nivåer. Studenterna får vid flera tillfällen möjlighet att arbeta med jämställdhetsfrågor, och deras förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten examineras på olika sätt. Lärosätet har en ambition att integrera jämställdhetsarbetet i och emellan alla utbildningar, vilket bedömargruppen ser som en god strategi för att förstärka måluppfyllelsen., och jämställdhetsfrågor är integrerade i värdegrundsinnehållet i flera av utbildningens kurser.

Det framkommer i underlagen att jämställdhet beaktas i utbildningsinnehållet i olika sammanhang.

Målet behandlas bland annat ur ett intersektionellt perspektiv och blir därmed en aspekt av ett etiskt, professionellt förhållningssätt. Studenterna får möjlighet att problematisera och fördjupa sina kunskaper om jämställdhet ur ett integrerat helhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågor behandlas även utifrån frågor om genus, makt och diskriminering i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) under den första terminen.5 Jämställdhet förekommer också som syftesbeskrivning i en kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), och det behandlas i litteratur och uttrycks som lärandemål i UVK. Lärosätet ger exempel från VFU, UVK och ämneskurser. Dessutom ger lärosätet ett tydligt exempel från en svenskkurs, som behandlar barn- och ungdomslitteratur ur ett genusperspektiv, ett klassperspektiv och ett interkulturellt perspektiv. Studenterna ska även under VFU kunna ta hänsyn till ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i sin planering.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningen kvalitetssäkras inom ramen för lärosätets kvalitetssäkringssystem. Det innebär att den följs upp och kvalitetssäkras genom årliga programrapporter, som sedan ligger till grund för dialoger med ledningen. Programrapporterna kompletteras även med studentdialoger. Kurs- och programvärderingar genomförs i ett system som är gemensamt för hela lärosätet.

Utbildningens utformning och genomförande följs upp och utvärderas på olika sätt, exempelvis genom att programområdesansvarig skriver en självvärdering och lämnar till programområdet. Detta sker två gånger per år. Utbildningen utvärderas också genom digitala studentvärderingar. Programvärderingarna sker både kollektivt och individuellt. För att få god svarsfrekvens bokar man datorsalar för gemensamma utvärderingstillfällen. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningen verkar för schemalagd, obligatorisk programvärdering. Kursvärderingarna har dock relativt låg svarsfrekvens.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur synpunkterna tas omhand av kursansvarig och därefter förs vidare till programområdesansvarig. Deras gemensamma analys ligger sedan till grund för lärarlagets fortsatta planering av nästa kurs. Det framgår inte av underlagen hur lärosätet återkopplar till studenterna när det gäller deras kritik och förslag på förbättringar av kurser och utbildningar. Det framgår inte heller hur lärarlaget hanterar kritiska synpunkter. Lärosätet visar dock att det finns ambitioner att på ett bättre sätt återkoppla utvärderingarna till de studenter som har gjort dem. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Studenternas studieresultat följs upp av kursansvariga och programansvarig en gång per termin. Individuella studieplaner kan upprättas och lärosätet erbjuder studiestöd och särskild anpassning till studenter som behöver detta. I självvärderingen redogör lärosätet för det stöd man erbjuder studenter som inte klarar studierna eller som riskerar att hamna efter. Bedömargruppen ser detta stöd som relevant för att stärka studenternas möjligheter att fullfölja studierna. Lärosätet pekar på att uppföljning av avhopp är ett pågående utvecklingsområde, och bedömargruppen instämmer i detta.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det att målet som berör studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete behandlas tillfredsställande i utbildningen. Exempel från svenska och matematik visar att det finns goda förutsättningar för studenterna att tillgodogöra sig de kunskaper som examensmålet avser. Lärosätet beskriver också en progression i förhållande till lärandemålet. Bedömargruppen ser arbete i förskoleklass som ett utvecklingsområde, samt säkerställandet av individuell examination.

Målet som rör vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms som inte tillfredsställande. Utbildningen möjliggör inte att studenterna kan utveckla tillräckliga metodkunskaper inför examensarbetet. Bedömargruppen saknar också en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Lärosätet är medvetna om utvecklingsbehovet inom kvantitativ metod och det finns planer på ett fördjupat samarbete med psykologiska avdelningen. Det ser bedömargruppen som ett bra initiativ, men inte tillräckligt för att målet ska anses vara uppfyllt.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat inte behandlas tillfredsställande i utbildningen. Det är den del av målet som rör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna utvecklar förmågan att systematisera forskningsresultat som bedöms som bristfällig, eftersom progressionen och systematiken i förhållande till målet inte är tydlig. Bedömargruppen saknar också en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Dock finns goda möjligheter till ett kollegialt lärande i utbildningen, och lärosätet ger flera exempel på verktyg och metoder för att skapa förståelse för eget och andras lärande. Som ett gott exempel vill bedömargruppen särskilt framhålla lärosätets arbete med basgrupper för att under hela utbildningen utveckla kollegialt lärande.

Målet som berör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen visar förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik bedöms som tillfredsställande. Det finns en struktur i hela utbildningen för att studenterna ska kunna bygga upp tillämpad didaktik och ämnesdidaktik som är relevant för yrkesutövningen. En god samordning mellan verksamhetsförlagd utbildning (VFU), den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och ämnesdidaktik sker för att uppfylla målet.

Det mål som handlar om att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning för att stimulera varje elevs utveckling behandlas också tillfredsställande i utbildningen. Här vill bedömargruppen särskilt uppmärksamma lärosätets arbete med att skapa en samsyn i arbetslagen.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det att målet som berör förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas tillfredsställande i utbildningen. Målet behandlas i ett flertal kurser inom VFU och UVK. Detta sker på ett systematiskt sätt och med progression. Ett utvecklingsområde är att tydligare föra in hållbar utveckling i utbildningen, eftersom det inte framgår tydligt hur detta begrepp når studenterna.

Ett jämställdhetsperspektiv är behandlat i utbildningen på flera nivåer. Jämställdhetsfrågor behandlas i flera kurser utifrån frågor om genus, makt och diskriminering. Perspektivet förekommer också som syftesbeskrivning i en VFU-kurs, behandlas i litteratur och uttrycks som lärandemål inom UVK.

Bedömningsområdet Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande. Uppföljning sker genom systematiska kurs- och programvärderingar, och lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Studiestöd finns för de studenter som behöver detta. Uppföljning av avhopp från utbildningen är ett utvecklingsområde enligt lärosätet och bedömargruppen instämmer i detta.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)