Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Mittuniversitetet
Ämne: Grundlärarexamen III
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripen insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet har skapat en examensmålsmatris och även kommer att utarbeta en progressionsmatris. I progressionsmatrisen kommer lärosätet att beskriva tre nivåer: grundläggande, utvecklad och fördjupad. Lärosätet har övergått till ett sjugradigt betygssystem utifrån Bologna-modellen. I självvärderingen framhåller lärosätet framför allt tre kurser i svenska för att beskriva måluppfyllelsen. Studenterna författar en populärvetenskaplig artikel. Utöver detta förväntas studenterna i en kommande text också hänvisa till kurslitteratur, artiklar som studenterna själva har hittat och en avhandling. På så sätt blir den populärvetenskapliga artikeln vidareutvecklad till en vetenskaplig artikel. I arbetet med detta bearbetar studenterna syfte, frågeställningar, innehåll, struktur, genreanpassning, referenshantering och språklig utformning. Slutligen examineras den vetenskapliga rapporten muntligt och skriftligt. Detta förutsätter en formativ bedömning. Det framgår dock inte av underlagen hur kurserna i svenska schemaläggs på campusveckorna. Självvärderingen visar betygskriterierna för betyget E som har fem kriterier och för betyget C som har nio kriterier. Lärosätet har reviderat måluppfyllelsen för kursen Barnlitteratur för grundlärare, förskoleklass och årskurs 1-3 under hösten 2018. Bland annat har en uppgift inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ersättas av en fältuppgift. Studenterna lämnar in de examinerande skrivuppgifterna via lärplattformen Moodle vid kursens slut.

Bedömargruppen anser att utbildningen genom utformningen, genomförandet och examinationerna möjliggör och säkerställer att studenterna uppfyller målet. En styrka är examensmålmatrisen. Samtidigt kan en progressionsmatris för tre nivåer skapa oklarheter i förhållande till det sjugradiga betygssystemet som lärosätet har valt. Bortsett från bilderboksanalyserna är kopplingen till förskoleklassen knapphändig, vilket bedömargruppen menar är ett utvecklingsområde. De självständiga arbetena bekräftar i huvudsak att studenterna har de ämneskunskaperna som krävs för yrkesutövningen, inklusive insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet täcks in genom exempelvis kurserna Självständigt arbete och Utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK IV), som behandlar alla forskningsprocessdelar. Studenterna får göra en forskningsöversikt för det ämnesområde de har valt. De ska bland annat i översikten diskutera kvantitativ och kvalitativ metod. Studenterna ska också kunna diskutera den egna undersökningens relevans för yrkesverksamheten. Lärosätet exemplifierar även den konstruktiva länkningen för detta examensmål genom att flera kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) i samarbete med biblioteket övar upp studenternas förmåga att söka vetenskapliga texter. I självvärderingen framhåller lärosätet att studenternas vetenskapliga skolning övas genom hela utbildningen eftersom studenterna läser och granskar varandras texter.

Redan under den första terminen genomför studenterna en paruppgift i vetenskapsteori. Uppgiften innebär att studenterna jämför två vetenskapliga artiklar. Kravet på studenterna är att de ska diskutera skillnader och likheter och på så sätt visa förståelse genom förklaringarna. Studenterna erbjuds föreläsningar, men också seminarier om akademiskt skrivande och vetenskapsteori. Läraktiviteterna inkluderar en intervju inklusive transkribering, följt av analys med åtföljande kamratbedömningar. Under den fjärde UVK-kursen ingår litteraturseminarier. Den examinerande tentamen under kursen innefattar vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Under samma kurs får studenterna också skriva en forskningsöversikt, som i likhet med den föregående analysuppgiften förbereder studenterna inför det första självständiga arbetet. För forskningsöversikten gäller att studenterna väljer ett forskningsobjekt och anlägger ett teoretiskt perspektiv på detta. Sex vetenskapliga källor, varav en avhandling eller motsvarande, ska ingå. Studenterna förväntas resonera om forskningsläget, om källornas trovärdighet, om metodval med mera. Examensmålet länkas i övrigt till UVK-kurser, exempelvis en paruppgift i vetenskapsteori.

Urvalet av självständiga arbeten indikerar att majoriteten av studenterna inte når den uppsatta målbeskrivningen. Det framkommer brister i arbetenas kvalitet, till exempel i form av knapphändiga metodbeskrivningar, avsaknad av vetenskaplig grund eller avsaknad av teorier. Bland de kvalitativa metoderna märks intervju med åtföljande analys. Andra kvalitativa forskningsverktyg är mindre synliga. Kvantitativa metoder respektive vetenskapsteori är i vissa fall medtaget i de självständiga arbetena, men innehållet förklaras inte.

Det saknas en tydlig länkning mellan kursmål, innehåll och examination. Bedömargruppen bedömer att utbildningen inte säkerställer att studenterna får de kunskaper som krävs för yrkesutövningen.

Bedömargruppen rekommenderar att utbildningen förstärker kunskaperna om vetenskapsteori, forskningsmetoder och länkningen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom inslag av examinerande karaktär. Länkningen mellan de beskrivna examinationsuppgifterna i UVK-kurserna och egen kunskap behöver förtydligas mer. Studenterna kan med fördel få mer insyn i och förståelse för hur forskning och tidigare erfarenheter får betydelse för den kommande yrkesutövningen. En rekommendation är att utbildningens många disputerade lärare får mer undervisningstid. Vid intervjun med lärargruppen framkom inte någon ytterligare information som kan stärka självvärderingens beskrivningar av måluppfyllelsen för detta examensmål.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen framhåller lärosätet att kursen Självständigt arbete länkas till detta examensmål. Lärosätet nämner åtta lärandemål, och ett av dessa beskrivs ingående genom en inramning. Lärosätet beskriver också examinationen och en motivering. Det lärandemål som lärosätet har valt att beskriva ingående i självvärderingen är att diskutera och kritiskt värdera egna och andras arbeten. I granskningen ska teorier, metodval, materialval och resultat bedömas. Aktiviteter som gör detta möjligt är forskningsöversikten under den fjärde kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), tre uppsatsseminarier samt handledning i kursen Svenska. Vid det tredje seminariet, som kallas slutseminarium, presenterar och opponerar studenterna på de självständiga arbetena. Efter examinationen har studenterna möjlighet att bearbeta sina arbeten under några dagar innan de formellt bedöms. Lärosätet framhåller i självvärderingen att de två seminarier som ligger före slutseminariet utvecklar studenternas förmåga att värdera och tolka resultat. Under den första kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och under UVK 3 får studenterna reflektera över egna och andras erfarenheter av undervisning. Lärosätet beskriver att yrkesrollen ställer ständiga krav på förmågan att utveckla undervisningen för att möta samhällets förändrade krav på utbildning och lärande. Studenterna genomför därför ett utvecklingsarbete om organisationsförändring, som de förbereder i grupp och som examineras genom posters. Den individuella examinationsdelen innebär att studenterna skriver om sina erfarenheter från grupparbetet i ett tänkt arbetslag. Varje student ombeds skriftligt reflektera över sina egna behov av mer kunskap om lärarrollen och om skolutveckling. Kurserna lägger också kraft på att studenterna får träna på opponering.

Det framgår inte tillräckligt tydligt av underlagen vilken roll lärare har vid de tre seminarierna eller i vilken utsträckning lärare är inkluderade i anvisningarna för att förbättra självständiga arbeten. Det är också oklart i vilken utsträckning studenterna måste följa opponenternas råd, och vilka formella krav som gäller vid ventilationstillfället. Reflektion över studentkollegors produkter tar stor plats, men bedömargruppen menar att detta är mindre lärorikt om inte lärarnas inspel formaliseras och konkretiseras i processen. Även om studenterna tränas i att ta och ge kritik ser inte bedömargruppen hur utbildningen kan säkerställa hög kvalitet. Lärosätet framhåller att samhällsutveckling kan komma att påverka yrkesverksamheten. Det är förmodligen en utmaning att förutse vilka specifika samhällsförändringar som den framtida yrkesrollen kommer att behöva ta hänsyn till. Bedömargruppen anser att det finns ett behov av att lärosätet validerar vilka samtida förändringar som påverkar lärarrollen över lång tid.

Urvalet av självständiga arbeten visar att det finns brister som rör detta examensmål i majoriteten av arbeten. Utbildningen säkerställer inte att studenterna utvecklar de färdigheter som krävs för att nå målet att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet kopplar examensmålet till kurserna i svenska samt till matematik och VFU-kurserna. En fältuppgift är att studenterna ska planera och genomföra en lektion där skrivutveckling ingår. Studenterna ska också intervjua en lärare på fältet om hur hen arbetar och kartlägger enskilda elevers språkutveckling. Utgångspunkten för lektionsplaneringen är didaktiska frågeställningar. Efter att de har genomfört uppgiften ska studenterna reflektera med styrdokumenten i åtanke. Studenterna rekommenderas också att samla in elevtexter som görs anonyma och sedan används i elevtextanalyser. Fältuppgiften examineras både muntligt och skriftligt. Som förberedelse till seminariet om elevtextanalys ingår en text om skolans skrivdiskurser. Betygsstegen är underkänt eller godkänt. I kursen i Barnlitteratur täcks målet in under två seminarier. Det ena handlar om hur man använder sagan i skolan, och det andra handlar om läsning (förståelse och strategier). Forskningsartiklar ingår. I studenternas planeringsarbete ingår att kunna samtala med elever om estetiska och etiska frågor ur olika litterära och illustrativa perspektiv. I VFU-kurserna utgår målet från övergripande förmågor i svenska, engelska och matematik. För matematiken är den examinerande uppgiften länkad till matematiklärande utomhus. Studenterna ska då planera och genomföra två lektioner. Formativ syn på bedömning ingår. Lärosätet nämner i självvärderingen också en tredje matematiklektion, där studenter undervisar elever vid Technichus i Härnösand i historiska räknesätt.

Bedömargruppen konstaterar att studenternas förmåga att tillämpa didaktik inklusive metodik tränas och prövas under flera kurser. Det gör det troligt att studenterna uppnår målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik. Detta är särskilt tydligt för kurserna i svenska. Undervisning om förskoleklassens verksamhet och specifika innehåll bör dock förstärkas, och är därför ett utvecklingsområde.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att ovanstående mål ingår i samma kurser som exemplifierar det föregående målet. Fältuppgifterna är flera och konkret beskrivna. I fältuppgifterna ska studenterna bland annat analysera och bedöma elevers kompetens i skrift och kommunikation. Även kartläggningar med hänsyn till första- och andraspråksperspektiv finns med. Parvisa arbeten samt grupparbeten och lärarledda seminarier gör det möjligt för studenterna att tillsammans med andra utvärdera och utveckla undervisning. Via studenternas individuella digitala portfolior blir det möjligt för lärarna att följa studenternas progression i att undervisa. Bedömargruppen anser att målets olika delar nås, även om fältuppgifterna framför allt återspeglar ett individuellt perspektiv. Positivt är att lärosätet följer upp måluppfyllelsen kontinuerligt och systematiskt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Av självvärderingen framgår att målets olika delar behandlas i de tre första kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) samt i engelska och i SO-kurserna. Inom kursen UVK 3 framhåller lärosätet en föreläsning med åtföljande workshop. Målsättningen är att studenterna för en fiktiv föräldragrupp ska presentera ett planerat temaarbete om hållbar utveckling. Den fiktiva gruppen består av studentkollegor. Inramningen är ett tänkt arbetslag som arbetar tematiskt och vill beskriva detta för föräldrarna. Lärarlaget genomför en muntlig presentation för åhörarna, och den muntliga presentationen examineras. Inom UVK I ska studenterna identifiera och reflektera över värdegrunden för det svenska utbildningsväsendet, som framgår av den aktuella läroplanen. I uppgiften förväntas studenterna använda värderingsförmåga och förhållningssätt för att koppla samman lärande om hållbar utveckling med ämneskunskaper och därmed uppvisa förmåga att utveckla individuell handlingskompetens. I en åtföljande examinerande text ska studenterna applicera tre olika perspektiv vid en analys av värden i läroplanen. Kurserna använder sju betygssteg. Studenterna får analysera olika barnböcker muntligt i grupper om tre och uppgiften förutsätter kamratgranskning. Lärosätet tar i självvärderingen med fyra kriterier för godkänt betyg.

Bedömargruppen anser att utbildningens upplägg och genomförande inte gör det troligt att studenterna uppnår förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Lärosätet medger själva att ett utvecklingsområde är att se över hur utbildningen hanterar aspekterna barns rättigheter och hållbar utveckling. Bedömargruppen instämmer i detta. I självvärderingen saknas en beskrivning av lärosätets övergripande värderingar och definitioner av hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Delmålets samhälleliga aspekter behandlas genom uppgifter som kräver förtrogenhet med styrdokument och med läroplansteoretiska utgångspunkter. Bedömargruppen anser att innehållet delvis överlappar innehållet för inriktningen årskurs 4-6, och att lärosätet bör ta hänsyn till de yngre elevernas förmåga att göra abstrakta tolkningar av komplexa begrepp som exempelvis hållbar utveckling. En styrka är att studenterna övas i att bedöma styrdokumentets, det vill säga läroplanens, värdegrund samt mänskliga rättigheter i generella termer. Det fiktiva föräldramötet är en kreativ uppgift, men den är inte tillräcklig för att säkra studenternas måluppfyllelse. Det framgår heller inte av underlagen hur lärosätet specifikt avser att utveckla en komplett måluppfyllelse, särskilt inte avseende studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet följer upp studenternas upplevelser av frågor som rör lika villkor, som här inkluderar diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Lärosätet redogör i självvärderingen för innehållet i kursplaner, läraktiviteter, examinationer och kurslitteratur och visar medvetenhet om undervisningssituationernas tydliga eller dolda strukturer. I samband med metoo-rörelsen anordnade lärosätet en temadag om jämställdhet hösten 2018. Det förekommer också undervisning som berör jämlikhet, klass, genus, lika villkor och intersektionalitet. För det flerspråkiga klassrummet har utbildningen också tagit med språkpolitiska förutsättningar. Dessutom nämner lärosätet under detta mål språksociologiska förutsättningar för att läsa och skriva.

I barnlitteraturkursen ingår att studenterna ska kunna göra en pedagogisk planering med hänsyn till vetenskapliga och etiska aspekter av jämställdhet. Studenterna måste också utifrån en valfri skönlitterär bok skriftligt kunna diskutera genus- och mångfaldsperspektiv. I samhällskunskap återkommer klass-, genus- och etnicitetsperspektiven. För att rekrytera fler män till utbildningen deltar man vid olika studentrekryteringsdagar tillsammans med utbildningar som normalt rekryterar fler män. Detta gör lärosätet i hopp om att snedrekryteringen till utbildningen ska minska.

Bedömargruppen anser att utbildningen kommunicerar och förankrar perspektivet jämställdhet. Bedömargruppen menar att det är positivt att personalen har fortbildats inom området. En viss kritik bedömargruppen vill lyfta är att perspektivet också borde komma till uttryck inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen samt inom personal- och studentgrupperna. Det framkommer i självvärderingen att lärosätet ska göra en översyn för att inkludera målet i flera kurser. Bedömargruppen menar att en svaghet kan vara om genusfrågor betraktas som övergripande. Bedömargruppen noterar vidare att samma uppgifter och krav återkommer för flera måluppfyllelser. En rekommendation är att utbildningen skapar inslag för studenterna som är genuint länkade till jämställdhetsperspektivet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att programansvarig samråder med programarbetslaget vid ett till två möten per termin. Dessa möten är informerande, men kan också användas för att ta initiativ till programutveckling. Kvalitetsutvecklingen innefattar hur man utformar lärandemål och säkrar examensmål. Programansvarig har det övergripande pedagogiska ledarskapet för utbildningen och fungerar som en sammanhållande kraft. För utbildningen har lärosätet en så kallad programdialog en gång per termin. Avsikten med programdialogerna är att säkerställa olika kvalitetsaspekter i utbildningen, men också att beakta studentutvärderingar, återkoppling och marknadsföring. Vidare är programdialogen tänkt att sätta fingret på hur olika utbildningar kan samverka. Sammanställningar av kursvärderingarna återkopplas till studenterna och finns tillgängliga för kommande studentgrupp. Lärosätet informerar om eventuella förändringar i utbildningen via lärplattformen Moodle. När det gäller kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) återkopplar även lärosätet till de kommunala VFU-samordnarna. De förmedlar fakta vidare till övningsskolorna och VFU-handledarna.

Självvärderingen påtalar att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens, och på grund av detta har man infört schemalagda reflektionsutvärderingar från och med vårterminen 2018. I dessa ska studenterna beskriva sitt eget lärande under det gångna läsåret. Detta ska ge programarbetslaget en bild av hur studenterna uttrycker sig kring sin utveckling och progression i utbildningen. Respektive kursansvarig kan komplettera med muntliga och skriftliga utvärderingar. Denna form av utvärdering behandlas inom respektive ämneskollegium och i programsamrådet. Vid behov kan lärosätet också ta upp utvärderingar i programrådet. Lärosätet har tillsatt en programutvecklingsgrupp för lärarutbildningarna. Gruppen arbetar med progression, måluppfyllelse, bedömningskriterier med mera.

VFU-handledare bedömer studenterna under deras VFU och överlämnar sedan resultatet till universitetets VFU-ansvariga. Studenternas prestationer under senare VFU-kurser bedöms genom trepartssamtal. Vid underkänt betyg har studenterna rätt att göra om sin VFU högst två gånger. VFU-perioderna länkas till varandra genom att studenterna producerar en digital portfolio. Här förväntas studenterna reflektera över sin genomförda och bedömda VFU och ställa upp utvecklingsmål inför nästa period. VFU-handledaren och VFU-samordnaren kan gå in och läsa portfolion. Lärosätet har gjort förändringar i utbildningen efter synpunkter från studenter, lärare, VFU-handledare och övningsskolor inklusive regionala samarbetspartners. Översynen har gällt träning i vetenskaplig skolning, ändrade kursupplägg, kursomkastningar och bättre progression i VFU-kurserna. Numera ges VFU 1 under termin 2, VFU 2 under termin 5 och VFU 3 under termin 8. Lärosätet har också lagt in ämnet matematik senare i utbildningen. Lärosätet har även utökat de gemensamma kontaktytorna, det vill säga infört mer samläsning med inriktningarna fritidshem och årskurs 4-6. De kvalitetssäkringsorgan som lärosätet nämner är programsamråd, programdialog, programråd, SAOL (Samordningsorganet för lärarutbildning) och det forskningsberedande rådet. De tre sistnämnda har en mer övergripande funktion, medan de två förstnämnda ligger nära utbildningen. Lärosätet påtalar behovet av att se över samtliga examensmål.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har gjort lovvärda ansträngningar för att förbättra utbildningens innehåll i alla sina delar. Hit hör att följa upp resultaten och vidta åtgärder vid behov samt att återkoppla till relevanta intressenter. Självvärderingen är utförlig när det gäller utbildningens utformning, genomförande och resultat, men bedömargruppen ställer sig frågande till att utöka samläsningen. Lärosätet uppmanar studenterna att sätta sitt eget lärande i centrum, men bedömargruppen ser inte hur detta är genomförbart. Lärosätet har vidare tänkt återkoppla till studenterna i början av höstterminen, vilket är önskvärt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad tid.

Andelen kvarvaro det andra läsåret är något lägre än riksgenomsnittet som är 72 procent. Det framgår av underlagen att lärosätet genomförde en mer omfattande kvarvaroanalys för ett par år sedan. Utfallet av analysen är oklar. Det framgår inte heller om lärosätet följer upp studieuppehåll eller studieavbrott individuellt. Dock framgår det av självvärderingen att lärosätet anser att genomströmningen har förbättrats kontinuerligt. Även söktrycket har stigit något. För att studenterna ska genomföra utbildningen i tid har lärosätet vidtagit åtgärder såsom att se över progressionen i utbildningen, se över närvaron under de campusförlagda veckorna samt erbjuda en variation av läraktiviteter och examinationer. Det framgår vidare av självvärderingen att lärosätet stöder studenterna med hjälp av mentorer, studiemanualer och gruppstärkande processer.

Bedömargruppen menar att den vaga beskrivningen av ökad genomströmning är svår att härleda till specifika förändringar. Det är för tidigt att bedöma om genomströmningen gagnas av att lärosätet möblerar om bland kurserna i matematik och VFU. För de aktuella målen är det oftast svårt att uppfatta vad studenterna har för uppdrag under distansveckorna. Lärosätet uppger att studenterna bedriver heltidsstudier. Det framkom vid intervjuerna att veckorna på campus inkluderar en veckodag avsatt för omexaminationer. En styrka är att lärosätet är medvetna om att de behöver sätta in åtgärder om studenter upplever att de behöver hjälp med studierna. Distansutbildningens utmaningar borde dock utredas ytterligare i detta sammanhang. Det framgick också av intervjuerna att flera studenter arbetar parallellt med utbildningen, även om utbildningen sägs innefatta heltidsstudier. Utbildningens förändringsbenägenhet verkar utifrån underlagen ha varit omfattande, vilket kan visa sig problematiskt om lärosätet vidtar åtgärder utifrån begränsade utvärderingar. Åtgärder som görs bedöms vara relevanta men bedömargruppen tvivlar på att de är tillräckliga för att säkra att studenterna även långsiktigt genomför utbildningen inom planerad tid.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att studenterna uppfyller målet avseende ämneskunskaperna, men att delmålen för kunskap om vetenskapsteori, olika forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte är tillfredsställande. Vetenskapliga rön och kunskapers betydelse för yrkesutövningen visar brister. Vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är bristfälligt behandlade i de självständiga arbetena, men detta är mindre förvånande mot bakgrund av hur lite undervisningstid forskare har i utbildningen (även om självvärderingen nämner föreläsningar). Studenterna lägger mycket tid och energi på att läsa varandras texter och på att producera egna texter, vilket bedömargruppen inte ser som tillräckligt kvalitetsfrämjande. En rekommendation är att utbildningens många disputerade lärare får mer undervisningstid. Det är dock positivt att studenterna uppmanas att kritiskt bedöma olika arbetssätt inom skolan med hänsyn till styrdokument och teorier.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att måluppfyllelsen av målen är ojämn. Utbildningen möjliggör och säkerställer inte att studenterna når målet att systematiskt och självständigt tillämpa förmågan att reflektera över egna och andras erfarenheter inklusive forskningsresultat. Detta konstaterar bedömargruppen utifrån de självständiga arbetena samt utifrån att studenterna i stor utsträckning binder sina erfarenheter till läsning av och arbete med medstudenters texter. Målet som rör didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik är dock uppfyllt. Det är också målet att efter genomgången utbildning planera och bedriva undervisning och stimulera varje barns lärande och utveckling. Bedömargruppen vill lyfta fram att självvärderingens exempel på varierande examinationer är berömvärd.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls inte målet. Underlagen gör det inte troligt att studenterna under utbildningen får den övning i att göra värderingar i relation till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter som krävs för yrkesutövningen. Det framgår heller inte av underlagen hur lärosätet specifikt avser att utveckla en komplett måluppfyllelse, särskilt inte avseende studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. De mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt hållbar utveckling är ett utvecklingsområde.

Utbildningen kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Ett gott exempel på detta är att personalen har fortbildats inom området. Bedömargruppen vill dock rikta viss kritik mot att perspektivet inte kommer till uttryck inom kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt inom personal- och studentgrupperna. Bedömargruppen menar att en svaghet kan vara om genusfrågor betraktas som övergripande. En rekommendation är att lärosätet skapar inslag för studenterna som är genuint länkade till jämställdhetsperspektivet.

Utbildningen har rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Lärosätet genomför kontinuerliga kursvärderingar och egna granskningar. Självvärderingen påtalar att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens, men ambitionen är att reflektionsutvärderingar ska förbättra detta. Det är lovvärt att lärosätet har genomfört förbättringar i studentstödet med hjälp av mentorer, studiemanualer och gruppstärkande processer. Det är för tidigt att bedöma om genomströmningen gagnas av att utbildningen möblerar om bland kurserna i matematik och VFU. Lärosätet borde ytterligare utreda och beskriva distansutbildningens utmaningar.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)