Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Mittuniversitetet
Ämne: Grundlärarexamen III
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av lärartabellen framgår att i svenska språket tjänstgör en professor, två lektorer och fyra adjunkter. I litteraturvetenskap i svenska finns 1 professor, 4 lektorer och 2 adjunkter. I matematik undervisar två lektorer. Lärarstaben innefattar också en gästprofessor och en post-doktor i matematik. Vid utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och vid den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) finns 3 professorer, 3 docenter, 13 lektorer, cirka 10 doktorander och cirka 25 adjunkter. Professorer undervisar på utbildningen och lektorerna är aktiva forskare. Adjunkterna har professionserfarenhet samt exempelvis ämneslärarexamen eller annan specialkompetens. Några adjunkter har kompetens inom svenska som andra språk. I litteraturvetenskap framhåller lärosätet att det finns lektorer som undervisar och forskar. I matematikdidaktik finns adekvat kompetens, men ytterligare en matematikdidaktiker ska tillsättas. Lärosätet har haft nationellt delansvar för matematiken i PISA-undersökningarna. Inom pedagogikämnet är alla examinatorer disputerade. Under den fjärde UVK-kursen undervisar en professor inför det självständiga arbetet. Lärarna inom övningsskolorna erbjuds handledarutbildning. Lärarnas kompetensutvecklingstid är mellan 5-15 procent. Till detta kan det sedan tillkomma omfattande forskningstid. Självvärderingen framhåller att lärargruppens kompetens är både ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk. De professionserfarna lärarnas kompetens kan röra specialpedagogik eller andraspråksinlärning. Utvecklingsbehovet inom pedagogik är att anställa fler disputerade för att stärka banden mellan forskning och utbildning

Bedömargruppen efterlyser mer forskningsfokus på de yngsta barnens utveckling samt mer specifika kunskaper inom förskoleklassundervisning. I självvärderingen framhåller lärosätet att alla examinatorer är disputerade. Utbildningen har 60 studenter per studentkull och de disputerade lärarna har liten undervisningstid. Därför ställer sig bedömargruppen frågande till hur lärosätet klarar av handledning och examinationer. Lärosätet ser ett behov av att rekrytera fler disputerade lärare och doktorander i pedagogik. De nyrekryteringar som lärosätet beskriver är möjliga att genomföra på lång sikt. En styrka inom utbildningen är att personalen i huvudsak är tillsvidareanställd och får generöst med kompetensutvecklingstid (15 procent för adjunkter) vilket är betryggande. Sammantaget visar underlagen att lärarnas vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat, men det finns ett behov att se över om antalet lärare står i proportion till utbildningens volym.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö men verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätets beskrivning i självvärderingen synliggör forskningsmiljöerna i framför allt svenska, men också i matematik och pedagogik. Inom forskningsmiljöerna framhålls lär- läs- och skrivprocesser, teknikstött lärande och specialpedagogik. Dessutom pågår praktiknära forskning via samverkansavtal med regionala aktörer. Samtidigt pågår ett fyraårigt EU-finansierat projekt och lärosätet deltar även i ytterligare EU-projekt. Den pågående forskningen medför att doktorander, lektorer och professorer har omfattande forskningstid. Få projekt är dock inriktade på förskola eller yngre åldrar. Lärosätet har fått ekonomiska medel från "Särskild Satsning Lärarutbildning" (SSL). Denna riktade lärarutbildningsforskning är tänkt att uppmuntra och öka andelen lärare som själva forskar. Redan nu är ett antal av utbildningens adjunkter verksamma inom olika skolutvecklingsprojekt. I ämnet litteraturvetenskap framhåller lärosätet ämnesdidaktisk forskning och forskningsområdena narratologi, fiktionsteori och amerikansk litteratur liksom ekokritik, poesi, barnlitteratur och bilderböcker. Bredden är stor och inkluderar modernism, norrländsk litteratur, genusteori och postkolonial teori. I matematikmiljön har fyra lärare matematikdidaktisk inriktning. De deltar även i olika projekt vilka berör språk och kommunikation i undervisning samt lärande inom matematik. Ett samarbete mellan matematik och naturvetenskap handlar om språk och kommunikation. Ett annat projekt handlar om hur bilder och icke-texter förstås av elever. Det framgår av underlagen att distansutbildningen i praktiken innebär fyra eller högst fem campusveckor per termin. Dessa kallas "inneveckor" och är schemalagda under tre till fem dagar. Studenterna erbjuds då föreläsningar, ibland av gästföreläsare. I övrigt anordnar utbildningen seminarier och workshops med och utan examinationer. Inslagen kan vara såväl obligatoriska som frivilliga. Under inneveckorna introduceras också de grupparbeten som sedan studenterna färdigställer på distans. Utbildningsmiljön inkluderar webbseminarier och andra former av digitala lösningar genom lärplattformen. Lärosätet framhåller att nya verktyg har förändrat lärandet generellt.

Bedömargruppen menar att utbildningsmiljön är alltför otydlig. Det bedrivs mycket forskning av engagerade forskare, och lärosätet har flera pågående satsningar och projekt. Underlagen övertygar inte bedömargruppen om och hur resultaten faktiskt kommer studenterna till godo. Exempelvis är den specialpedagogisk följeforskning som lärosätet bedriver en styrka givet att den kommer studenterna till godo. Tidsmässigt dominerar självstudier för studenterna. Samtidigt framgår det av intervjuerna att många studenter arbetar trots att studierna ska vara heltidsstudier. Bedömargruppen framhåller att utbildningsmiljön inte i tillräckligt stor utsträckning säkerställer att utbildningen drar nytta av personalens samlade kompetens. Utbildningsmiljön är professionsinriktad via VFU-perioder och olika projekt. Sambandet mellan forskning och utbildning försvagas dock av att studenterna verkar ha få obligatoriska inslag på campus där de får ta del av pågående forskningsprocesser. Den forskning som lärosätet bedriver bedöms inte tydligt länkad till utbildningen och underlagen övertygar inte bedömargruppen att studenterna får ta del av den forskning som sker i tillräckligt stor utsträckning. Det framgår av intervjuerna att studenterna önskar en mer levande lärmiljö. Bedömargruppen efterlyser konkreta strategier för att påskynda förstärkningen mellan forskning och utbildning inom utbildningen. Ett utvecklingsområde är att mer systematiskt följa upp hur forskningssatsningarna kan stärka utbildningsmiljön och då med särskild hänsyn till att miljön också innefattar studenter som studerar på distans.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Personalens kompetens är adekvat. Styrkan är personalens stabilitet och utbildningsnivå men det finns ett behov av att se över om antalet disputerade lärare står i proportion till utbildningens volym.

Bedömargruppen menar att utbildningsmiljön inte i tillräckligt stor utsträckning säkerställer att utbildningen drar nytta av personalens samlade kompetens. Utbildningsmiljön är professionsinriktad via olika projekt och perioderna av verksamhetsförlagd utbildning, men sambandet mellan forskning och utbildning försvagas av att studenterna verkar ha få obligatoriska inslag på campus där de får ta del av pågående forskningsprocesser. Den forskning som lärosätet bedriver har en stor bredd, men bedöms inte vara tydligt länkad till utbildningen. Bedömargruppen efterlyser konkreta strategier för att påskynda förstärkningen mellan forskning och utbildning inom utbildningen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)