Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning årskurs 4-6 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Högskolan Dalarna
Ämne: Grundlärarexamen II
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur studenterna ska nå examensmålen i utbildningen. Strukturen bygger på att de 25 nationella examensmålen kopplas till 7 nyckelkompetenser som examensmålen ska leda fram till. Lärosätet har också 3 lokala examensmål. Varje kursansvarig förväntas göra en egen matris för att förtydliga för studenterna hur kopplingen ser ut mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier. Tanken bakom att knyta examensmål till nyckelkompetenser är ambitiös, men verkar krävande och förutsätter att lärarna är väl insatta i upplägget.

För matematikämnet redovisar lärosätet hur utbildningen säkerställer studenternas ämneskunskaper genom olika typer av examinationer som seminarier, redovisningar, skriftliga inlämningsuppgifter och salstentamina. Vid intervjuerna framkom att även svenskämnet arbetar med varierande examinationsformer för att säkerställa studenternas ämneskunskaper.

Under utbildningens avslutande ämnesstudier får studenterna inblick i det forsknings- och utvecklingsarbete som sker inom respektive fält. Det självständiga arbetet om 30 högskolepoäng skriver studenterna inom matematik, svenska, engelska, SO eller NO/te.

Bedömargruppen noterar en möjlig svaghet i hur utbildningen organiserar arbetet med seminarieledare. Av självvärderingen framgår att såväl kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som ämneskurser vanligen använder en och samma seminarieledare genom en hel kurs eller delkurs. Detta framhåller lärosätet i självvärderingen som en fördel, eftersom seminarieledaren då kan föra en god dialog med studenterna och justera kursupplägget inom rimliga ramar. Bedömargruppen ser dock ett problem med en sådan organisation eftersom en ensam seminarieledare på detta sätt blir ansvarig för ett omfattande innehåll. Det kan påverka utbildningens kvalitet.

Bedömargruppen ser ett möjligt utvecklingsområde i skillnaden mellan de två inriktningarna på grundlärarutbildningen, förskoleklass och årskurs 1-3 respektive årskurs 4-6. I självvärderingen för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 skriver lärosätet mycket lite om denna skillnad.

Självvärderingen för årskurs 4-6 kommenterar tydligare att skillnaden framför allt syns i seminarier och de elevexempel som behandlas där. Även om vissa aspekter av lärarutbildningen bör kunna samläsas finns också områden inom såväl ämne som ämnesdidaktik där det behöver synas betydande skillnader i utbildningen. Det är inte tydligt för bedömargruppen att inriktningarnas utformning och genomförande skiljer sig åt tillräckligt mycket i detta avseende.

De flesta självständiga arbeten visar hög kvalitet i relation till detta mål.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att en kurs i vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig forskning ges i direkt anslutning till det avslutande självständiga arbetet. Kursen behandlar såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsmetoder. Studenterna får också arbeta med tillämpningsövningar. Vid lärosätesintervjun framgick att en kursvecka ägnas åt kvantitativ metod, och då får studenterna bland annat föra en kritisk diskussion om en undersökning som har genomförts med kvantitativ metod.

Dessa kunskaper examineras också.

Vidare framgår det av självvärderingen att det i varje kurs ingår moment som är knutna till att utveckla vetenskaplig kompetens. Dessa inslag breddas och fördjupas genom utbildningens olika kurser. Dock saknas konkreta exempel på i vilka kurser detta sker och på hur det examineras.

Lärosätet har nyligen genomfört ett utvecklingsarbete för att utbildningen som helhet ska ge studenterna bättre förutsättningar att genomföra sina examensarbeten inom utsatt tid. Bland annat får studenterna nu möta olika vetenskapliga metoder tidigt i utbildningen, samt arbeta mer med det vetenskapliga skrivandet. Lärosätet har också nyligen arbetat om det självständiga arbetet från två arbeten om 15 högskolepoäng till ett integrerat arbete om 30 högskolepoäng.

Vid intervjuerna framkom att lärosätet tillämpar ett system med tre roller i det självständiga arbetet: handledare, medbedömare och examinator. Examinator är alltid disputerad, medan handledare och medbedömare vanligen inte är det. Medbedömaren leder ventileringsseminariet samt förbereder det självständiga arbetet för examination genom att läsa och skriftligt kommentera det i relation till betygskriterierna. Detta underlag lämnas sedan tillsammans med arbetet till examinator som formellt sätter det slutgiltiga betyget. För varje ämne finns en till två examinatorer. Lärosätet motiverar denna ordning med den låga andelen disputerade inom ämnena. Samtidigt tar lärosätet in totalt 100 studenter per termin till de två grundlärarutbildningarna. Bedömargruppen anser att detta system brister i såväl genomförande som examination eftersom handledning och examination av självständiga arbeten på avancerad nivå kräver en hög vetenskaplig kompetens om studenterna ska få förutsättningar för att nå målen om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Lärosätet kommenterar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen med att hänvisa till mötet mellan de högskoleförlagda studierna och den beprövade erfarenhet som finns på partnerskolorna. Även om självvärderingen inte är tydlig med hur lärosätet ser på och definierar beprövad erfarenhet framkommer ett medvetet arbete. Ett exempel är kursen Utveckling och lärande, som integrerar den utbildningsvetenskapliga kärnan med den verksamhetsförlagda utbildningen. Under kursen analyserar och systematiserar studenterna sina erfarenheter av undervisning, bland annat för att väcka idéer om alternativa didaktiska val. Denna del av målet bedöms därmed som uppfylld.

Tre av åtta självständiga arbeten brister i relation till målet för vetenskapsteori, forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bristerna gäller till exempel ett alltför

omfattande metodiskt anslag kombinerat med brister i genomförandet samt svag argumentation för vald metod.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Enligt självvärderingen behandlas och kommer detta mål framför allt till uttryck i det självständiga arbetet. Utöver detta förväntas studenterna under hela sin utbildning utveckla förmågan att anta ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen är organiserad i tre delar: ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna, den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen. Här framstår progressionen som väl organiserad för att ge studenterna möjlighet att tillvarata, systematisera och reflektera över egna erfarenheter i relation till relevanta forskningsresultat. Bland annat får studenterna under kursen Utveckling och lärande diskutera sina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen i relation till olika teoretiska perspektiv. Av intervjuerna framkom också att dessa färdigheter och förmågor examineras inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen.

De flesta självständiga arbeten uppvisar hög kvalitet i relation till detta mål.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I matrisen över examensmål kopplade till nyckelkompetenser är detta mål placerat under didaktisk kompetens. Bland de 14 examensmål som inkluderas i nyckelkompetensen går det att urskilja både färdighetsmål och kunskapsmål. Studenterna förväntas utveckla didaktisk kompetens inom utbildningens alla tre delar, det vill säga ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna, den utbild¿ningsvetenskapliga kärnan och den verksam¿hetsförlagda utbildningen. Det övergripande kunskapsmålet som innebär att studenterna tillägnar sig sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande kommuniceras på en generell nivå i självvärderingen. Intervjuerna klargjorde dock frågor om hur utbildningen undervisar i och examinerar ämnesdidaktik och metodik, till exempel när det gäller frågor om att planera och genomföra undervisning.

Flera ämneskurser innefattar fältstudier på de partnerskolor som är knutna till utbildningen. Detta bör ge studenterna goda förutsättningar för att nå målen. I studentintervjun förde studenterna fram samarbetet med partnerskolor som något positivt och önskade än mer av detta. Dock konstaterar bedömargruppen att de ämnesblock som lärosätet beskriver i självvärderingen i första hand betonar sambandet mellan kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen, och inte beskriver lika tydligt hur ämneskurserna knyts samman med kärnkurser och

verksamhetsförlagd utbildning inom blocken. Detta visar på att ämnesdidaktiken riskerar att hamna i skymundan i utbildningen.

Bedömargruppen ser också en svaghet i den flexibilitet som lärosätet erbjuder i form av campus- respektive nätbaserade undervisningsformer. De utmaningar som utbildningen står inför med att bedriva såväl campus- som nätbaserad undervisning parallellt, med ett fåtal campusdagar gemensamma för alla studenter, kommenteras inte i självvärderingen. Det är en potentiell svaghet i relation till detta mål. De studenter som har valt att läsa kurser med campusförlagd undervisning menade också att poängen med att välja campusundervisning försvinner när antalet campusträffar är så lågt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att studenterna vid varje kurs under den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar med att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Varje period av verksamhetsförlagd utbildning avslutas med ett trepartssamtal där studenterna också skriver en självvärdering. Momenten är planerade i progression och skapar en god grund för studenterna att nå målet.

I självvärderingen ger lärosätet ett gott exempel på en uppgift där studenterna i en visuell gestaltning i form av film visar hur man kan utveckla undervisning. Detta gör studenterna efter att de under sin avslutande verksamhetsförlagda utbildning har tagit ett helhetsansvar för att planera, genomföra och utvärdera ett lärandeobjekt. Examinationsuppgiften är inspirerad av Learning studies.

Ett utvecklingsområde är arbetet med detta mål inom det ämnesdidaktiska området. Här verkar progressionen och examinationerna i relation till detta mål vara mindre tydliga.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Enligt självvärderingen behandlas mänskliga rättigheter och barnets rättigheter enligt barnkonventionen explicit i vissa kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. Exempel på detta är tre kurser som från olika infallsvinklar behandlar sådant som skolans styrning, utbildningspolitiska och utbildningsfilosofiska ställningstaganden, maktrelationer och lärares yrkesetik. Lärosätet uppger också att teman som rör värderelaterade dimensioner genomsyrar hela utbildningen.

Målet framstår som i huvudsak väl behandlat, men bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde är att säkerställa målet genom examinationer. Bedömargruppen noterar också att förmågan att göra

bedömningar som särskilt beaktar hållbar utveckling skrivs fram svagt i de kurser som självvärderingen ger som exempel. Även detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen konstaterar lärosätet att skolans värdegrund antas som en giltig utgångspunkt i utbildningen när det gäller normer. Samtidigt uppger lärosätet att dessa normer ska kunna granskas kritiskt, vilket betyder att studenterna utvecklar ett förhållningssätt på två nivåer: en normativ och en normkritisk metanivå. Denna utgångspunkt gör att det är sannolikt att studenterna når målet.

Kurser som explicit behandlar kön och makt i relation till pedagogisk verksamhet ingår i första hand i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen, men även till viss del i ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna. Till exempel diskuterar man bland annat frågor om genus och språk i en svenskkurs.

Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar för att stödja såväl mäns som kvinnors kvarvaro är att man låter manliga studenter arbeta tillsammans. I dagsläget är 24 procent av studenterna män, och med denna metod slipper de representera sin genustillhörighet snarare än sig själva i diskussioner med

andra studenter.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Detta bedömningsområde bedöms som ett av lärosätets styrkeområden. Bland annat har man ett väl fungerande operativt arbete med verksamhetsberättelse och verksamhetsplaner. I detta arbete får utbildningens gemensamma verksamhetsplanering vägleda den verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling som utbildningens medverkande ämnesavdelningar utarbetar. På ämnesnivå leds kvalitetsarbetet av en ämnesansvarig i varje ämne som medverkar i regelbundna programmöten. Utvärdering på kursnivå sker regelbundet och enligt en väl fungerande handläggningsordning. På ämnesnivå följer man upp kursvärderingarna inom ämnet. På grund av kursvärderingarnas låga svarsfrekvens har lärosätet som ett komplement infört avstämningar med studenter under och efter kurserna. Studenterna gör också en programvärdering efter utbildningens sista kurs. Studenterna deltar även i arbetet med alumnenkäter, såväl nationella som specifika för lärosätet. Kvalitetsarbetet följs upp med kompetenshöjande åtgärder för personalen och programvisa utvecklingsprojekt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen sker de flesta avhopp tidigt i utbildningen. Den främsta orsaken uppges vara bristande studiemotivation och svårigheter att ägna sig åt studierna på heltid. Lärosätets åtgärder för att motverka avhopp har enligt självvärderingen handlat om att tidigt i utbildningen förtydliga för studenterna att utbildningen kräver heltidsstudier. Lärosätet ser också att samarbetet med partnerskolor har bidragit till att minska andelen avhopp. Vid intervjuerna framkom att det även finns

andra typer av stöd, exempelvis stöd i akademiskt skrivande. Eftersom de flesta avhopp sker tidigt i

studierna menar bedömargruppen dock att det hade varit motiverat att också proaktivt och riktat utveckla åtgärder som minskar just dessa avhopp.

Under studentintervjun framkom att flera av studenterna vill ha tydligare stöd, till exempel i frågor om hur instruktioner till uppgifter ska tolkas. Lärosätet beskriver dock i självvärderingen att man organiserar sådana frågestunder. Studenterna nämnde också i sin intervju att kurser med få studenter kan leda till att campusundervisning dras ned till förmån för mer nätbaserad undervisning. Det menade studenterna sänker kvaliteten på seminarierna eftersom nätbaserade seminarier gör det svårare att ha en dialog med läraren. Studenterna påpekade också att det kan bli svårare att få ordet samt lättare att glida undan och inte vara lika aktiv som vid ett campusförlagt seminarium.

Självvärderingen innehåller inte någon analys som jämför kvarvaron eller genomströmningen hos studenter som läser på campus respektive läser nätbaserat. Det finns inte heller någon analys av vilka utmaningar de olika studieformerna kan föra med sig när det gäller motivation och heltidsstudier. Detta motiverar lärosätet i intervjuerna med att man inte skiljer på de två grupperna. Bedömargruppen ser dock den stora andelen nätbaserad undervisning som en central aspekt av utbildningen som kan behöva särskild uppmärksamhet när det gäller kvalitet och kvarvaro för alla studenter.

Bedömargruppen noterar också en förvånansvärt låg kvarvaro i den studentgrupp som började sin utbildning hösten 2014 jämfört med tidigare studentkullar. För kullen som började 2014 var kvarvaron 47 procent under utbildningens andra år. De två tidigare läsåren var kvarvaron 66 respektive 64 procent. Här saknas en diskussion i självvärderingen om vad detta beror på. I intervjun framkom att den låga frånvaron berodde på att utbildningen då gjordes om från distansbaserad till mer campusbaserad, vilket ledde till att många studenter hoppade av.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Det finns en genomtänkt struktur för hur studenterna ska nå examensmålen i utbildningen. Strukturen bygger på att examensmålen kopplas till nyckelkompetenser som examensmålen ska leda fram till. Utbildningens utformning och genomförande säkerställer studenternas ämneskunskaper med en variation av olika examinationsformer. Bedömargruppen anser dock inte att utbildningen genom examination säkerställer att studenterna visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Lärosätet tillämpar ett system med tre roller i det självständiga arbetet: handledare, medbedömare och examinator. Examinatorn är alltid disputerad, medan handledare och medbedömare vanligen inte är det. Examinatorns roll är att formellt sätta det slutgiltiga betyget. Lärosätet motiverar denna ordning med den låga andelen disputerade inom ämnena. Bristerna i systemet gör att den sammanvägda bedömningen är att bedömningsområdet inte är tillfredsställande. När det gäller relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen anser bedömargruppen att målet är uppfyllt. Lärosätet redovisar i självvärderingen hur detta säkerställs.

För kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att utbildningen organiseras i tre delar: ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna, den utbildningsvetenskapliga kärnan samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Progressionen framstår som väl organiserad för att ge studenterna möjlighet att tillvarata, systematisera och reflektera över egna erfarenheter i relation till relevanta forskningsresultat. Studenterna arbetar med att planera, genomföra och utvärdera undervisning under varje kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen.

När det gäller kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt behandlar vissa kurser explicit mänskliga rättigheter och barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Förmågan att göra bedömningar som särskilt beaktar hållbar utveckling skrivs dock fram svagt.

Utbildningen beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten för arbetet är skolans värdegrund. Ett styrkeområde är att utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt, och att uppföljningen leder till utvecklingsarbeten vid behov. Lärosätet arbetar på olika sätt för att stötta studenterna att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Bedömargruppen ser ett behov av mer stöd till studenterna under de första terminerna, där också de flesta avhoppen sker. Vidare ser bedömargruppen att lärosätet behöver analysera kvarvaron i relation till om studenterna väljer att läsa stora delar av utbildningen nätbaserat eller på campus.

Bedömargruppen identifierar tre utvecklingsområden inom detta bedömningsområde. Det första berör ämnesdidaktiken, som riskerar att hamna i skymundan. Anledningen till detta är att kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen knyts samman tydligare än ämneskurserna och den verksamhetsförlagda utbildningen gör. Det andra utvecklingsområdet rör balansen mellan de nätbaserade och campusbaserade undervisningsformerna. Andelen campusbaserad undervisning framstår som låg, vilket också studenterna i sin intervju identifierade som ett kvalitets- och motivationsproblem. Det tredje utvecklingsområdet är att säkerställa att studenterna i det pedagogiska arbetet kan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, hållbar utveckling inräknat.

Bedömargruppen vill också lyfta fram två goda exempel. Det första är den visuella gestaltning i form av film som visar hur undervisning kan utvecklas. Detta gör studenterna efter att de i sin avslutande verksamhetsförlagda utbildning har tagit ett helhetsansvar för att planera, genomföra och utvärdera ett lärandeobjekt. Det andra goda exemplet är hur lärosätet arbetar för att stödja både män och kvinnor att stanna kvar i utbildningen.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)