Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Grundlärarexamen, inriktning fritidshem Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Ämne: Grundlärarexamen I
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärartabellen tar upp 23 personer, varav 13 är anställda som adjunkter. Lärarna är med något undantag tillsvidareanställda på heltid, vilket kan borga för en stabilitet i lärargruppen över tid. Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är delvis adekvat, men står inte i proportion till utbildningens volym.

Vid utbildningen finns fyra adjunkter med erfarenhet och behörighet från det fritidspedagogiska området och har adjunkter med yrkesbakgrund från grundskola och fritidshem anställda för att ytterligare säkra den professionsanknutna lärarkompetensen. Mindre än hälften av alla lärare är disputerade (43 procent) och de undervisar i liten grad i utbildningen. Disputerade lärare medverkar huvudsakligen i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), medan kurser mot utbildningens inriktning bärs upp av adjunkter som har specifik och relevant yrkesutbildning för fritidshem. Dessa har också stor en del av sina tjänster inom utbildningen, vilket kan tolkas så att det är relativt få lärare som deltar i dessa kurser. När det gäller de praktiskt-estetiska och allmänpedagogiska kompetenserna verkar de vara adekvata och proportionerliga i förhållande till utbildningens volym. Varken självvärderingen eller intervjuerna ger svar på hur utbildningen säkerställer att studenternas respektive handledare i de självständiga arbetena har adekvat vetenskaplig kompetens.

Lärosätet uppmärksammar den nationella problematiken att rekrytera vetenskaplig kompetens med specifik koppling till fritidshem. Lärosätet har av den anledningen avsatt medel till en strategisk resurs som ska skapa attraktiva tjänster med förstärkt forskningstid för att attrahera lektorer och professorer inom bristområdena. Lärosätet identifierar utvecklingsbehov på olika nivåer, både på en kollektiv och individuell nivå. Exempel på kollektiv kompetensförstärkning är en särskild fakultetssatsning på digitalisering. I självvärderingen synliggör lärosätet ett aktivt arbete för att väga upp de brister som i nuläget präglar utbildningens personalgrupp, nämligen den låga andelen disputerade lärare. Det pågår en satsning där adjunkter ges karriärstöd för fortsätta studier på masternivå där tre medarbetare deltar. Det framgår också att det finns en plan för att locka fler yrkesverksamma lärare till högskolans forskning och för att inrätta en doktorandtjänst med inriktning fritidshem. Dessa åtgärder menar bedömargruppen är en bra start för att skapa möjligheter att utöka den vetenskapliga kompetensen inom området, men bedöms dock inte vara tillräckliga för att upprätthålla kvalitet på kort och lång sikt. Sammantaget ser bedömargruppen brister i de personella förutsättningarna.

Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Utifrån självvärdering och intervjuer framgår att det finns tre formella forskningsmiljöer vid fakulteten men att det saknas specifik fritidshemsforskning och att det inte heller finns någon ledande senior forskare inom fritidshemsområdet. Eftersom det finns adekvat praktiskt-estetisk och allmänpedagogisk kompetens, och eftersom det finns tre forskningsmiljöer, menar bedömargruppen att det finns förutsättningar att skapa en tydligare koppling mellan forskning och utbildning. I nuläget saknas dock exempel på specifika fritidshemspedagogiska samband mellan forskning och utbildning vid lärosätet. Bedömargruppen kan inte utläsa några forskningsprojekt med direkt relevans för utbildningen inom exempelvis forskningsmiljöerna Relationell pedagogik eller Barndom, lärande & utbildning. Endast ett projekt, som nu ligger som ansökan, berör grundlärare inom fritidshem. Detta projekt handlar om begreppsförståelse.

Lärosätet bedriver yrkesrelaterad forskning, och i självvärderingen lyfter man att den vetenskapliga aktiviteten hos lärarna medför att studenterna får inblick i aktuell forskning samt att de kan involveras i forskningsliknande uppgifter. Det framkommer dock inte tillräckligt tydligt hur detta kommuniceras till studenterna. Det framkommer inte heller hur sambandet mellan forskning och utbildning fungerar i praktiken, vilket även bekräftades i intervjuerna. Om det inte finns någon pågående fritidshemsforskning inom utbildningen menar bedömargruppen att möjligheterna är små eller obefintliga för studenterna att kunna docka in projekt i sina självständiga arbeten.

De disputerade lärarna får en basnivå för forskningstid tilldelad, vilket bedömargruppen ser som ett viktigt initiativ för att bygga upp en relevant utbildningsmiljö för fritidshemspedagogiken. Lärarna kan också få ytterligare medel i konkurrens om interna medel samt efter prestation. Av lärartabellen framgår att den tilldelade forskningstiden varierar från några få procent till halvtid och mer, och den är i snitt cirka 30 procent. Merparten av forskningstiden används av få personer. Sammantaget bedömer bedömargruppen den fritidshemspedagogiska forskningen som svag. Lärosätet gör satsningar för adjunkters meritering på avancerad nivå och forskarnivå. Det är dock oklart om deras forskning har inriktning mot fritidshemspedagogik. I profilområdet fritidshemspedagogik undervisar huvudsakligen lärare som inte forskar.

Ett initiativ som kan stärka den fritidshemspedagogiska forskningen är den nyligen inrättade forskningsplattformen Lärande i samverkan. Ett gott exempel är också att studenternas examensarbeten kan genomföras inom ramen för denna plattform. Bedömargruppen ser det som angeläget att lärosätet skapar en forskningsmiljö specifikt för fritidshemsforskning, samt att lärosätet tar initiativ till och möjliggör specifika forskningsprojekt inom området.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Den sammanlagda kompetensen överensstämmer inte med utbildningens innehåll och mål. Personalen har inte, sammantaget sett, tillräcklig koppling till läraryrket och inriktningen fritidshem. Dessutom anser bedömargruppen att forskningsmiljön är otillräckligt utvecklad. Av de lärare som medverkar i utbildningen är 10 disputerade, vilket är mindre än hälften. Dessa medverkar mestadels inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). I de fritidshemspedagogiska kurserna undervisar icke-disputerad personal, men dessa har professionsutbildning som är relevant för utbildningen. Lärarnas sammantagna kompetens och utbildningens forskningsanknytning är inte tillräcklig, varken på kort eller på lång sikt.

Den vetenskapliga aktiva närvaron inom fritidshemsforskning är inte tydligt beskriven i självvärderingen, och otydligheten kvarstod även efter intervjuerna. Utbildningen bedrivs i en forskande miljö, men den specifika fritidshemspedagogiska forskningen bedöms som svag. Bedömargruppen ser inte heller hur lärosätet säkerställer att det finns en nära koppling mellan forskning och utbildning.

De brister som bedömargruppen ser är att det saknas såväl personella förutsättningar som en forskningsmiljö som är relevant för fritidshemspedagogik. Därigenom kan inte utbildningens kvalitet säkras för studenterna. En styrka är dock den strategiska resurs som lärosätet har avsatt medel till, och som ska skapa attraktiva tjänster med förstärkt forskningstid för att på så vis attrahera kompetens till fritidshemsområdet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)