Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Förskollärarexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Södertörns högskola
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Enligt självvärderingens beskrivning ger utbildningen de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs för yrkesutövningen. En progression kan ses på strukturell nivå i utbildningens upplägg. Det finns en strävan att betona förskolans särart i det undervisningsuppdrag som studenterna får ta del av genom många praktiknära moment i undervisningen, men bedömargruppen noterar att det inte är lika tydligt i vilken utsträckning detta mål säkerställs eftersom till exempel betygskriterier inte exemplifieras kopplat till examinationer. Intervjuerna gav däremot information om att betygskriterier finns i kurshandledningar och i tentamens- och examinationsuppgifter.

Det framgår inte av självvärderingen hur studenterna får möjlighet att få kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, utöver ett exempel på ett didaktiskt verktyg för samtal om existentiella frågor med barn. Det framgår inte om, eller på vilket sätt, forsknings- och utvecklingsarbete systematiskt görs till en del av innehållet i utbildningen. Det finns inte heller några indikatorer på att man genom examination säkerställer att målet uppfylls. Intervjuerna gav inte heller några förtydliganden om hur studenterna får ta del av forsknings- och utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen, eller hur utbildningen säkerställer sådan kännedom.

I de granskade självständiga arbetena framkommer att många studenter visar med stöd av vetenskapliga källor att de förmår föra en sammanhållen diskussion och motiverad hantering av uppsatsämnet och dess avgränsning. Det ger stöd för att de har tillräckliga kunskaper om det förskolepedagogiska området. Bedömargruppen har ändå bedömt knappt hälften självständiga arbeten som bristfälliga gentemot detta mål. Bristerna handlar om att kunskapen om vedertagna teoretiska begrepp inom utbildningsvetenskapen är för låg, att förankring i vetenskapliga referenser saknas samt att källor och tidigare forskning behandlas normativt. Ytterligare exempel på brister är att den litteratur som väljs för att presentera kunskapsfältet är inte relevant för syfte och forskningsfrågor eller att undersökningen faller utanför det förskolepedagogiska området. Den bristande måluppfyllelsen i de självständiga arbetena bekräftar att utbildningen inte behandlar det förskolepedagogiska området och ämneskunskaper relevanta för yrket i tillräcklig utsträckning, och framför allt att det inte säkerställs att studenterna har dessa kunskaper innan utbildningen är slutförd.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Vetenskapsteori verkar ingå i olika kurser och knyts till praktiskt pedagogiskt arbete. Ett exempel från självvärderingen är lärandemålet att studenten efter avslutad kurs ska kunna diskutera olika vetenskapliga discipliners samverkan, möjligheter och begränsningar i det specialpedagogiska fältet. Självvärderingen beskriver vidare hur studenterna i olika kursmoment får möjlighet att ta del av hur olika perspektiv och discipliner samverkar i den förskolepedagogiska verksamheten. Vidare beskrivs hur kursen examineras genom en skriftlig, individuell hemtentamen där studenterna kritiskt diskuterar begrepp som normalitet och funktionsvariation, liksom möjligheter att skapa förutsättningar för alla barns lärande och utveckling. Betygskriterierna lägger fokus vid förståelsen av perspektiv och begrepp i det specialpedagogiska fältet och förstärker därmed betoningen på kunskap om olika vetenskapliga perspektiv. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på konstruktiv länkning för att säkerställa måluppfyllelse av examensmålet.

Kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs i självvärderingen som ett utvecklingsområde som lärosätet avser att arbeta med i kommande utbildningsprogram. I förhållande till de självständiga arbetena blir detta kritiskt, eftersom ett flertal arbeten visar brister i just detta examensmål. Det är allvarligt med tanke på att självständiga arbeten ska vara vetenskapligt förankrade också metodologiskt. Bristerna syns i oklara motiveringar till metodval för datainsamling och analys, avsaknad av systematisk datainsamling, avsaknad av dataanalys, val av metod som inte kan besvara forskningsfrågan och tolkningar som grundar sig på åsikter och egna erfarenheter. I intervjuerna framkom att man har infört seminarier där studenter träffas och diskuterar olika moment i uppsatsskrivandet, till exempel att formulera forskningsfrågor och välja teori och metod. Enligt intervjuerna har man diskuterat avidentifierade, tidigare självständiga arbeten i syfte att utveckla bedömningarna. Bedömargruppen föreslår att examensmålet fortsättningsvis är ett utvecklingsområde som behöver förstärkas, men ser att lärosätet är uppmärksamma på bristen och vidtar relevanta åtgärder.

Utbildningen behandlar i hög grad beprövad erfarenhet och tar professionen som utgångspunkt för vetenskapliggörandet. Även om detta framträder genomgående i utbildningen beskrivs inte relationen mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund samt dess betydelse för yrkesutövningen som ett lärandemål i sig. Lärosätet beskriver inte heller hur målet säkerställs. I intervjuerna hävdar lärosätet att detta ses som ett generiskt kunskapsmål som återfinns i flera kurser med en progression. Explicita kursmål har också införts, vilket indikerar att lärosätet har genomfört åtgärder för att stärka måluppfyllelsen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen bearbetas enligt självvärderingen systematiskt med anknytning till forskning. Erfarenheterna sammanställs också i olika former, såväl skriftliga som muntliga, genom utbildningen. Egna utvecklingsarbeten bearbetas enskilt och i grupp. Studenterna får möjlighet att arbeta med egenformulerade utvecklings- och utvärderingsarbeten som studenterna problematiserar utifrån olika perspektiv och traditioner. Inom samma kurs studeras också medstudenters genomförda utvecklingsarbeten i förskolan, och studenterna får flera exempel på att systematisera erfarenheter och aktuella forskningsresultat inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. Muntliga presentationer och ventilering i mindre grupper ger studenterna möjligheter att ta del av och reflektera över egna och andras erfarenheter, samtidigt som de egna arbetenas tillämpbarhet kan dryftas och utvecklas i relation till historiska, politiska och teoretiska perspektiv som ett led i kunskapsutvecklingen och i utvecklingen av yrkesverksamheten. Bedömargruppen bedömer att detta ger studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga när det gäller detta examensmål.

Däremot visar de självständiga arbetena att en betydande andel arbeten inte uppfyller målet på grund av bristande systematik i databehandlingen och normativa tolkningar baserade på egna åsikter och erfarenheter. Detta blir särskilt tydligt i kontrast till de självständiga arbeten som har bedömts uppfylla detta examensmål, eftersom de förmår göra självständiga tolkningar utifrån systematiskt behandlade data som på ett övertygande sätt bidrar till kunskapsfältet och speglas mot tidigare forskning. Intervjuerna förstärkte detta intryck i och med en otydlighet om vad som menas med att systematisera erfarenheter och forskningsresultat. Slutsatsen är att utbildningen möjliggör för studenterna att uppnå examensmålet, men brister i att följa upp och säkerställa att varje student har utvecklat dessa färdigheter och förmågor.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen för lärosätet en diskussion om relationen mellan ämnesdidaktik och förskoledidaktik. Utbildningen lägger vikt vid att utifrån barns olika förutsättningar och erfarenheter kunna bedriva undervisning, exempelvis i projektform, kring olika ämnesinnehåll. Det förs också en diskussion om den didaktik och metodik som krävs för att skapa förutsättningar för de yngsta barnens lärande och utveckling. De lärandemål som presenteras som exempel knyter genomgående barns perspektiv och erfarenheter till de ämnesdidaktiska frågorna. Många kurser examineras utifrån planerade och genomförda fältstudier där man tillämpar och bedömer didaktik och metodik genom skriftliga reflektioner som är knutna till teoretiska perspektiv. Genomförandet och de didaktiska färdigheterna säkerställs och bedöms utifrån dokumenterade undervisningssituationer som studenterna genomför under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i samråd med VFU-handledarna. Självvärderingen ger många exempel på lärandemål, men endast vag information om betygskriterier som kan peka på hur lärosätet säkerställer att studenterna uppnår explicita mål. Intervjuerna gav dock konkreta exempel på att man i kursplaner för den utbildningsvetenskapliga kärnan har arbetat för att få in lärandemål som handlar om att studenterna ska kunna reflektera över didaktiska moment eller analysera genomförda didaktiska moment. Reflektion är ett återkommande kriterium för examination, och enligt intervjuerna finns betygskriterierna i kurshandledningar och är nära kopplade till varje examinationsuppgift.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att lärosätet tydliggör att det är färdigheter och förmågor som uttalat knyter an till examensmålen som examineras och bedöms. En risk som bedömargruppen vill peka på är nämligen att tyngdpunkten på reflektioner som underlag för examination eventuellt kan leda till att man inte examinerar didaktiska färdigheter, utan snarare examinerar studenternas reflektionsförmåga.

En styrka i utbildningens utformning och genomförande är att lärosätet har en tydlig utgångspunkt i praktiken, vilket ger goda möjligheter för studenten att utveckla didaktiska färdigheter och förmågor.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Målet behandlas i såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som i den verksamhetsförlagda utbildningen. De kursmål som självvärderingen presenterar som exempel synliggör inte "självständigt", "tillsammans med andra" och "varje barns lärande" i examensmålet, utan lärosätet skriver fram detta som något utbildningen genom sin utformning tillgodoser genomgående i kurserna. Målet behandlas inom alla tre progressionsnivåer och en styrka är den nära relationen mellan teori och praktik som bör möjliggöra att studenterna kan uppnå examensmålet. Lärosätet nämner utveckling av betygskriterier och examinationsformer som utvecklingsområden som det också finns en åtgärdsplan för.

Självvärderingen betonar starkt att förskollärare ska kunna möta varje barn i den heterogena miljö som förskolan är. Bedömargruppen menar att detta ger studenterna möjlighet att öva på bland annat planering av åldersadekvat undervisning, med betoning på uppföljning och analys av barns lärande som grund för undervisningen. Däremot framgår det inte i vilken utsträckning studenterna får möjlighet att planera för ett arbetslag, vilket bedömargruppen vill poängtera som en viktig förmåga ur ett arbetslivsperspektiv.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Självvärderingen ger exempel på hur målen möjliggörs och säkerställs, även om det finns viss otydlighet i fråga om säkerställandet. Interkulturalitet och inkludering i en heterogen praktik genomsyrar utbildningen, och därmed blir även fokus på till exempel mänskliga rättigheter naturliga inslag. Barns rätt till trygg omsorg behandlas ur ett juridiskt perspektiv, vilket bedömargruppen ser som en styrka, och utbildningen tar även upp ledarskap och maktperspektiv som del av den professionella rollen som lärare. Barns rättigheter framträder i ett flertal kurser. Praktiska övningar och rollspel ger studenterna möjlighet att bearbeta olika situationer som kan förekomma i en förskolekontext, och genom essäskrivande bearbetas dilemman ur olika perspektiv som grund för att utveckla förmågan att göra välgrundade bedömningar av svåra situationer. Som ett exempel på konstruktiv länkning av lärandemål till examensmålet vill bedömargruppen lyfta fram att studenten efter avslutad kurs ska kunna kritiskt granska egna och andras exempel på ett pedagogiskt och interkulturellt ledarskap och på professionell kommunikation i relation till barn, vårdnadshavare, kollegor och det omgivande samhället. Detta examineras genom en skriftlig hemtentamen där studenterna definierar sitt ledarskap och sin professionella kommunikation och sedan styrker detta med exempel från praktiken.

Ett gott exempel på genomförande är essäskrivande, som beskrivs både som metod och examinationsform. Essäformen lämpar sig sannolikt väl för att föra resonemang om och för att bedöma svårlösta dilemman i en pedagogisk praktik. Hållbar utveckling är ett utvecklingsområde som lärosätet har identifierat och satt igång åtgärder för under hösten 2018. I intervjuerna klargjordes att en lärare med kunskaper inom hållbar utveckling har fått i särskilt uppdrag att inventera arbetet inom området och redan har kommit med förslag på hur frågor om hållbar utveckling ska integreras i kursmålen. Följaktligen revideras kursplanerna i enlighet med detta. Eftersom man har konstaterat att hållbar utveckling är ett utvecklingsområde på flera nivåer inom lärosätet vill bedömargruppen poängtera vikten av att åtgärderna följs upp och vidareutvecklas även i ett längre tidsperspektiv.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framkommer i självvärderingen att utbildningen antog en ny handlingsplan för jämställdhet 2017. Handlingsplanen identifierar utvecklingsområdena könsbundna studieval och utbildningens innehåll. År 2018 genomfördes flera fortbildningssatsningar, exempelvis ges en obligatorisk workshop om diskriminering och lika villkor. Enligt självvärderingen finns både ett högskoleövergripande och ett förskolespecifikt livaktigt och systematiskt arbete med jämställdhet och genus, i linje med den interkulturella profilen. Diskussioner förs regelbundet, exempelvis på upptaktsdagar och internat, om

utbildningens utformning, bemötande av studenter, förståelsen av jämställdhet- och

genusperspektiv och hur utbildningen kan utformas med jämställdhet och genusperspektiv som utgångspunkt. Studenterna möter jämställdhetsperspektivet i exempelvis i kursen Barnkultur med genus, som fokuserar relationer mellan barn, kultur och genus/intersektionalitet, där teoretiska aspekter av genus och interkulturalitet vävs samman med analyser av barnkultur och praktiskt pedagogiskt arbete. Självvärderingen beskriver också att det finns planer på att förstärka utbildningen genom att under kurser reflektera över konsekvenserna av att förskolan är en könssegregerad arbetsplats.

Utbildningen ger studenterna möjlighet att beakta, kommunicera och förankra jämställdhet i pedagogisk praktik genom lärandemål och lärandeaktiviteter om genus, jämställdhet och interkulturalitet. Detta styrks även med exempel. Däremot är det mindre uttalat och styrkt hur målet om jämställdhet säkerställs genom examination och bedömningskriterier.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns inarbetade rutiner för kvalitetssäkring på lärosätesnivå, programnivå och operativ nivå inom utbildningen. Kvalitetsutvärdering med efterföljande åtgärder initieras på alla nivåer, och intressenter både inom och utanför lärosätet medverkar. Resultaten från utvärderingar av kursinnehåll och genomförande liksom av studenters kursvärderingar återkopplas kontinuerligt i enlighet med högskolegemensamma rutiner till programrådet med student- och kommunrepresentanter. Programrådet beslutar sedan om åtgärder. Resultat och beslut om åtgärder återkopplas till studenterna på studiewebben, och lärare genomför muntliga formativa utvärderingar under kursernas gång. I intervjuerna framkom att man engagerar studentrepresentanter för att sammanfatta studenternas synpunkter och återkoppla till studenterna vilka åtgärder som synpunkterna har lett till.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Stödfunktioner för att möta studenternas behov finns i form av studieverkstad, studievägledare, stöd för studenter med funktionsnedsättning och särskilda insatser för akademiskt skrivande. Lärosätet har också satt igång en analys för att identifiera ytterligare stödbehov. Det kan dock ifrågasättas om stödfunktionen i form av en biträdande samordnare för alla förskollärarstudenter är tillräckligt dimensionerad med tanke på att lärosätet aktivt avser att bredda sin rekrytering av studenter. Kvarvaron för läsår två ligger stabilt något högre vid lärosätet än i riket i övrigt.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Beprövad erfarenhet och yrkesutövningens praktiska aspekter har stor tyngd i utbildningen, ofta som utgångspunkt för yrkesutövningens vetenskapliggörande. Utbildningen utformas och genomförs med hög relevans för det kommande yrkeslivet genom att studenterna förbereds på undervisning i det specifika sammanhang som förskolan utgör. Balansen mellan ämneskunskaper och kunskaper om barns perspektiv och erfarenheter är exempel på detta, liksom betoningen på att i planeringen utgå från observationer och kritisk granskning av barns olika villkor för lärande och utveckling. Detta kan i sig vara en styrka i en yrkesutbildning, men medför även en risk att vetenskaplig disciplin, pedagogik och utbildningsvetenskap samt teoretiska lärarkunskaper inte blir integrerad kunskap trots ambitioner att integrera dessa. Risken förstärks ytterligare av frånvaron av lärare med förskolepedagogisk vetenskaplig kompetens i kärnan av lärare. De hade annars kunnat stötta studenterna i detta.

Måluppfyllelsen av examensmålen i kunskapsformen Kunskap och förståelse bedöms ha brister eftersom utbildningens utformning, genomförande och resultat inte möjliggör och säkerställer att studenterna har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området och ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Samtidigt vill bedömargruppen som ett gott exempel lyfta fram att man i undervisningen lägger fokus vid förståelsen av perspektiv och begrepp inom pedagogisk verksamhet, och därmed förstärker vikten av kunskap om de olika vetenskapliga perspektiv som studenterna i sin examination ska diskutera kritiskt i relation till möjliga konsekvenser för den pedagogiska praktiken. Det är ett exempel på en konstruktiv länkning, men trots detta har en betydande andel av de självständiga arbetena bedömts som bristfälliga i fråga om kunskaper inom det förskolepedagogiska området. Det framgår inte av underlagen om, eller på vilket sätt, aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete systematiskt görs till del av innehållet i utbildningen. Det finns därmed inte heller några indikatorer på att lärosätet säkerställer genom examination att denna del av examensmålet uppfylls. Lärosätet beskriver kännedom om kvantitativa och kvalitativa metoder som ett utvecklingsområde med åtgärder i kommande utbildningsprogram. Ett flertal arbeten visar brister i just detta examensmål och bedömargruppen anser att examensmålet även fortsättningsvis är ett utvecklingsområde som behöver förstärkas. Bedömargruppen ser dock också att lärosätet har uppmärksammat bristen och vidtagit relevanta åtgärder.

Examensmålen i kunskapsformen Färdighet och förmåga uppfylls till viss del. Bedömargruppen menar att studenterna får möjlighet att utveckla sin förmåga när det gäller att tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. De får också möjlighet att tillvarata, systematisera och reflektera över relevant forskning för att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Däremot säkerställs inte att studenterna har utvecklat färdigheterna och förmågorna i och med att en betydande andel av de självständiga arbetena visar bristande systematik i hur data behandlas och tolkas, och därmed inte har bedömts uppfylla målet. Slutsatsen är att utbildningen möjliggör för studenterna att uppnå examensmålet, men brister i att följa upp och säkerställa att varje student har utvecklat dessa färdigheter och förmågor.

Utifrån underlagen anser dock bedömargruppen att förmågan att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik, möjliggörs och säkerställs utifrån dokumenterade undervisningssituationer under den verksamhetsförlagda utbildningen. Även examensmålet för förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet behandlas inom alla tre progressionsnivåer i utbildningen. En styrka är den nära relationen mellan teori och praktik som bedöms möjliggöra att studenterna kan uppnå examensmålet. Lärosätet nämner dock betygskriterier och examinationsformer som utvecklingsområden som det också finns en åtgärdsplan för. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att lärosätet behöver tydliggöra att det är didaktiska färdigheter och förmågor som examineras och bedöms. Detta för att undvika att tyngdpunkten på reflektioner som underlag för examination leder till att det är reflektionsförmågan i allmänhet som examineras, med risk för att de didaktiska färdigheterna och förmågorna inte säkerställs.

Bedömningen är att examensmålet i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt möjliggörs och säkerställs. Barns rätt till trygg omsorg behandlas ur ett juridiskt perspektiv, vilket bedömargruppen ser som en styrka, och utbildningen tar även upp ledarskap och maktperspektiv som del av den professionella rollen som lärare. Ett exempel på konstruktiv länkning av lärandemål till examensmålet som bedömargruppen vill lyfta fram är att studenten efter avslutad kurs ska kunna kritiskt granska egna och andras exempel på ett pedagogiskt och interkulturellt ledarskap och på professionell kommunikation i relation till barn, vårdnadshavare, kollegor och det omgivande samhället. Detta examineras genom att studenten definierar sitt ledarskap och sin professionella kommunikation och styrker detta med exempel från praktiken i en hemtentamen. Lärosätet har identifierat hållbar utveckling som ett utvecklingsområde och påbörjade åtgärder under hösten 2018. Ett exempel på åtgärder är revidering av kursplanerna. Bedömargruppen vill poängtera vikten av att åtgärderna följs upp och vidareutvecklas i ett längre tidsperspektiv i och med att man har konstaterat att hållbar utveckling är ett utvecklingsområde på flera nivåer inom lärosätet.

Det finns både ett lärosätesövergripande och ett förskolespecifikt livaktigt och systematiskt arbete med jämställdhet och genus, i linje med den interkulturella profilen. Utbildningen ger i lärandemål och lärandeaktiviteter om genus, jämställdhet och interkulturalitet studenterna möjlighet att beakta, kommunicera och förankra jämställdhet i den pedagogiska praktiken. Detta styrks med exempel.

Det finns inarbetade rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring på övergripande lärosätesnivå, programnivå och operativ nivå inom utbildningen. Kvalitetsutvärdering med efterföljande åtgärder initieras på alla nivåer, och intressenter både inom och utanför lärosätet medverkar. Kvarvaron för läsår två är något högre vid lärosätet än i riket i övrigt.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)