Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Förskollärarexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Södertörns högskola
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätets förskollärarutbildning är stor räknat till antalet studenter i systemet. Andelen disputerade lärare som medverkar i utbildningen är hög. Enligt lärartabellen har endast ett par av de disputerade lärarna förskolepedagogisk bakgrund i form av förskollärarexamen, och de tjänstgör med cirka 50 procent vardera i utbildningen. Den ena tjänstgör dock som programsamordnare vilket sannolikt begränsar medverkan i undervisningen.

Det finns en kärna av lärare som arbetar mer än 20 procent av sin tjänstgöring i utbildningen, varav några är disputerade i pedagogik. Av kärnan är endast hälften tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen anser vara en låg andel. Anmärkningsvärt är att endast en av de tillsvidareanställda lärarna i kärnan arbetar med förskolepedagogiska kurser. Övriga tillsvidareanställda lärare arbetar med den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Bedömargruppen anser att utbildningen behöver stärka den förskolepedagogiska vetenskapliga kompetensen för att den ska vara adekvat i proportion till utbildningens volym och innehåll.

På lång sikt finns det möjligheter att de doktorander som är antagna och bedriver forskning med inriktning mot förskolan kan komma att stärka den efterfrågade kompetensen, men på kort sikt är lärare med denna kompetens för låg. Det gäller särskilt inom de förskolepedagogiska kurserna. Bristen på vetenskaplig kompetens inom det förskolepedagogiska området får konsekvenser för hur lärosätet förmår säkra både vetenskaplig och professionsinriktad kompetens i utbildningen. Bedömargruppen ser en styrka i det höga antalet disputerade som generellt involveras i utbildningen, eftersom det gynnar den mångvetenskaplighet som genomsyrar utbildningens profil och upplägg. Dock bör detta inte ske på bekostnad av den förskolepedagogiska vetenskapliga kompetensen. Lärosätet har identifierat ett behov av att rekrytera fler disputerade lärare med förskolekompetens, och det finns planer för rekrytering. Däremot beskriver inte lärosätet i självvärderingen vilka strategier för rekrytering de tänker sig i den nationellt hårda konkurrensen.

Sammantaget bedömer bedömargruppen att lärosätet behöver stärka den vetenskapliga förskolepedagogiska kompetensen. Lärosätet behöver också se till att säkra professionskompetensen i de förskolepedagogiska kurserna i fråga om kontinuitet, det vill säga att prioritera tillsvidareanställningar.

Lärarna erbjuds högskolepedagogiska kurser. Självvärderingen och lärosätesintervjuerna presenterar kompetensutvecklingsstrategier som kollegiala satsningar främst riktade mot kurs- och programutveckling. Här nämns gemensam fortbildningsdag, lärarmöten och utvärderingsdag som exempel. Det individuella kompetensbehovet hos enskilda lärare (meritering och fördjupning i kompetensområdet) är däremot inte lika uttalat prioriterat. Det framkommer till exempel inte i självvärderingen hur man arbetar för att stärka den förskolepedagogiska kompetensen bland lärarna i utbildningen. I intervjuerna pekade lärosätet däremot på att forskning inom förskolefältet bedrivs på lärosätet, och på att lärosätet arbetar för att stärka den förskolepedagogiska professionsinriktningen genom att anställa fler adjungerade adjunkter som arbetar parallellt i förskola. I lärosätesintervjun hävdade lärosätet att man ställer krav på att handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen ska ha handledarutbildning. Bedömargruppen saknar dock en beskrivning av om lärosätet tillhandahåller sådan utbildning.

Förskollärarutbildningen är organiserad så att ett flertal institutioner medverkar. Syftet är att utbildningen ska vara hela lärosätets angelägenhet och genomsyras av mångvetenskaplighet. Ett exempel på åtgärder för att organisera utbildningen är en inrättad studierektorsfunktion med uppgift att bemanna lärarutbildningen. Bedömargruppen ser fördelen med mångvetenskapligheten, men även svårigheten att behålla kontinuitet i lärarlag och sammanhållen progression i utbildningen. I lärosätesintervjuerna framkom att detta också ses som ett utvecklingsområde för utbildningen, det vill säga att man försöker behålla lärarlaget inom en kurs från termin till termin. Ett annat utvecklingsområde som framkom i intervjuerna var att se till att konstnärlig kompetens och professionskompetens finns i varje kurs. Dock nämns inte kontinuiteten över tid i sammanhanget, vilket bedömargruppen särskilt vill peka på som en brist. Självvärderingen nämner att denna brist uppmärksammats redan 2015 då man noterade att stabiliteten i arbetslagen behövde öka och att progressionen mellan kurser inom utbildningen behövde förtydligas. I och med att problemet kvarstår 2018 menar bedömargruppen att lärosätet behöver vidta åtgärder.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö, men verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

På sikt kommer en vetenskaplig miljö att etableras vid lärosätet. Det kan gynna förskollärarutbildningen. Sedan 2016 finns en forskningsplattform för lärarutbildning med högre seminarier och workshops, och 2017 fick lärosätet examenstillstånd för forskarutbildning i utbildningsvetenskap. Där har doktorander påbörjat sina studier med inriktning mot förskoleområdet. Det finns också två magisterprogram lämpade för förskollärare. Forskningen som bedrivs vid lärosätet är praktiknära och karakteriseras av tvärdisciplinära projekt. Förutsättningarna för att integrera forskning och forskningsmiljöer i utbildningen ter sig som goda på sikt.

Däremot är det i självvärderingen oklart hur verksamheten bedrivs så att utbildningen och de befintliga forskningsmiljöerna samverkar. Det framkommer inte heller några strategiska åtgärder i självvärderingen eller i lärosätesintervjuerna för att öka inflödet av relevant forskning i utbildningen. Interkulturalitet nämndes som ett lärosätesövergripande forskningsområde i intervjuerna, men det förblir oklart hur forskare och forskningsmiljöer som uttalat arbetar med området i relation till förskolan medverkar i utbildningen. Vidare nämns ett särskilt interkulturalitetsråd med representanter från lärarprogrammen, som till exempel kan föreslå förändringar i kursplaner för att profilen ska bli levande i utbildningen. Det framgick dock inte av intervjuerna i vilken utsträckning detta har haft effekt.

Den professionsinriktade miljön hänvisas till de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen och till Centrum för professionsutveckling. Det finns en styrka i denna upparbetade organisation som kan skapa en nära relation mellan utbildning och verksamhet. Däremot saknas en vetenskapligt förankrad förskolepedagogisk forskningsmiljö där denna professionsinriktning kan fördjupas.

Bedömargruppen bedömer att det finns både vetenskapliga och professionsinriktade miljöer som bör kunna utvecklas för att gynna utbildningen. Däremot saknas det information om de explicita miljöerna för de två profilområdena bildning och interkulturalitet som utbildningen erbjuder. Det saknas också information om hur den förskoleinriktade forskningen som lärosätet hänvisar till inom dessa områden kommer utbildningen till del. Ett utvecklingsområde är därmed att etablera vetenskapliga miljöer som kan stärka dessa profilområden och deras förskolepedagogiska anknytning, och att säkerställa att studenterna får ta del av dessa miljöer utan att begränsas till den forskande personalen.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen är hög bland de lärare som är involverade i utbildningen. Dock står inte den professionsinriktade kompetensen bland de vetenskapligt meriterade lärarna i proportion till utbildningens volym. Vidare är andelen tillsvidareanställda låg i den kärna av lärare som studenterna möter. I synnerhet har de förskolepedagogiska kurserna stora brister när det gäller ett sammanhållet lärarlag och vetenskaplig kompetens inom det förskolepedagogiska området. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde för utbildningen är att stärka den förskolepedagogiska vetenskapliga kompetensen. Ett utvecklingsområde är också att se till att professionskompetensen i de förskolepedagogiska kurserna säkras i fråga om kontinuitet, det vill säga att prioritera tillsvidareanställningar.

Det finns både vetenskapliga och professionsinriktade miljöer vid lärosätet, men det är oklart hur samverkan sker med utbildningen i nuläget. Det pågår dock en uppbyggnad av forskningsmiljöer som bedöms kunna gynna ett nära samarbete mellan forskning och utbildning. Däremot har profilområdena bildning och interkulturalitet ingen uttalad miljö, vilket öppnar för frågan om hur profilen blir vetenskapligt befäst i utbildningen.

Sammantaget finner bedömargruppen brister i den vetenskapliga kompetensen inom det förskolepedagogiska området, särskilt i förskolepedagogiska kurser. Bedömargruppen ser också brister i kontinuiteten i de lärarlag som studenterna möter. Ett betydande utvecklingsområde är att integrera forskningsmiljöer i utbildningen, särskilt inom profilområdena och i synnerhet knutet till det förskolepedagogiska området. Lösningen med adjungerade förskollärare säkrar visserligen utbildningens professionsanknytning, men i och med att de allra flesta adjunkter är korttidsanställda och antalet lektorer med förskolepedagogisk kompetens i kärnan av lärare är få ter sig detta som en kortsiktig lösning som inte svarar upp mot önskad kontinuitet och hållbarhet över tid.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)