Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Förutsättningar
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Förskollärarexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Mittuniversitetet
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen och lärosätesintervjuerna framgår att en mindre grupp lärare ansvarar för utbildningens genomförande, med övriga lärarresurser som komplement. Detta gör lärosätet för att trygga kontinuiteten och transparensen i utbildningen. I lärarkärnan finns fyra adjunkter och två lektorer. Antalet lärarutbildare bedöms vara tillräckligt i relation till antalet studenter vid både distansutbildningen och den campusförlagda utbildningen. En tredjedel av alla lärare i lärartabellen är lektorer, och två tredjedelar är adjunkter eller doktorander. Sedan självvärderingen skrevs har lärosätet tillsatt två lektorer och en adjunkt med kunskap inom det förskolepedagogiska området. Det är en styrka att utbildningen har dessa lektorer och att de är involverade i utbildningen i hög grad. Ambitionsnivån är att varje lektor ska undervisa 25 procent i utbildningen för att säkra den vetenskapliga kompetensen. Bedömargruppen menar att den vetenskapliga och professionsrelaterade kompetensen är stark i och med att lärosätet dessutom redan har anställt ytterligare ett par lektorer och en adjunkt.

Lärargruppen består av många nya adjunkter, men också av adjunkter som har jobbat längre men med relativt färsk erfarenhet av förskolläraryrket. Utbildningen inkluderar även många lektorer och adjunkter som har ämneslärarbakgrund. Det innebär inte nödvändigtvis kompetens inom det förskolepedagogiska området, men det är ett bra komplement inom områden som annars inte kan täckas upp av lärarkärnan. Några lärare följer studenterna genom hela utbildningen medan andra är koncentrerade till specifika kurser och terminer. Exempel på detta är att en lektor som undervisar i början av utbildningen om vad det innebär att vara förskollärare sedan återkommer i termin sex och sju, och även indirekt som examinator i termin fyra, för att säkra kontinuiteten. En annan lektor följer studenterna genom hela utbildningen. Närheten i lärargruppen möjliggör täta kollegiala samtal om utbildningen, både formella och informella. Det är samma lärare som undervisar på distansutbildningen som på den campusförlagda utbildningen. Likvärdigheten mellan utbildningarna är stor, den enda skillnaden är att undervisningen är komprimerad för distansstudenterna. Båda undervisningsformerna har samma antal undervisningstimmar.

Lärarna utbildas kontinuerligt i aktuella pedagogiska frågor, vilket säkrar att lärarlaget har högskolepedagogisk kompetens. Lärosätet ingår i försöksverksamheten med övningsförskolor. Nästan alla handledare på övningsförskolorna har gått handledarutbildning, vilket kvalitetssäkrar kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Lärosätet har hittills utbildat 1 600 handledare inom VFU och målet är att alla handledare ska ha denna utbildning.

Utbildningens lärargrupp kännetecknas av stabilitet och lärosätet följer upp resurserna systematiskt för att säkerställa att det finns kompetens framöver, till exempel efter pensionsavgångar. Genomförandet på lång sikt bedöms som tillfredsställande eftersom det också finns planer på att ge forskarna mer undervisningstid i utbildningen. Lärarna är även involverade i diverse forskningsprojekt som drivs i samarbete med kommuner. Lärosätet följer kontinuerligt upp lärarnas sammantagna kompetens genom programdialog och årliga medarbetarsamtal med avdelningschef. Varje lärare har i dag 15 procent kompetensutvecklingstid. Lärosätet ordnar också särskilda kompetensutvecklingsdagar med gemensamma teman.

Under innevarande år rekryterar lärosätet ytterligare en professor, lektorer och doktorander i pedagogik till lärosätet. Ett utvecklingsområde som lärosätet beskriver i självvärderingen är att öka andelen forskarutbildade lärares och professorers del i undervisningen. Nyrekryteringen är en konkret åtgärd i den riktningen och bedömargruppen vill understryka vikten av att lärosätet fortsätter detta utvecklingsarbete.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Utbildningen genomförs i formen campus-distans i Sundsvall, med campusförlagd undervisning var femte vecka och distansundervisning däremellan. Parallellt driver lärosätet också en helt campusförlagd utbildning i Östersund. Eftersom det är samma lärare som undervisar på de båda orterna möter studenterna samma lärare och forskning i utbildningen. Under senare år har det tillkommit fler forskande lärare i utbildningen. Därmed har lärosätet kunnat vidga de egna forskningsområdena såsom barnlitteratur, vilket kommer utbildningen till del.

På lärosätet finns ett forskningsförberedande råd med uppgift att hantera ärenden om pedagogisk och didaktisk forskning i anslutning till lärarutbildningarna. Lärosätet har också en strategi för att prioritera förskoleforskning. Tanken är att stärka forskningsmiljön kring utbildningen. Man gör också riktade satsningar för att utveckla de miljöer som stöder relationen mellan forskning och utbildning. En sådan satsning är organiserad samverkan mellan kommuner och lärosätet om gemensamma forskningsprojekt, vilket öppnar för möjligheten att stärka utbildningens professionsinriktade vetenskapliga miljö. Ett gott exempel på detta är att studenterna under en kurs i slutet av den sjätte terminen bjuder in förskolor som får ta del av aktiviteter som studenterna har arbetat fram under en kurs. I självvärderingen beskriver lärosätet ett tiotal forskningsprojekt där universitet och kommun samarbetar med tydligt fokus på förskolan. Att yrkesverksamma lärare medverkar i skolutvecklande forskning ses som en styrka av bedömargruppen. Studenterna får ta del av resultaten från dessa projekt i olika kurser.

Forskarutbildning beskrivs både som en rekryteringsstrategi och som ett sätt att stärka forskningsmiljöns koppling till lärarutbildningarna. En specifik satsning kallad Särskild satsning lärarutbildning har gjorts för att stärka förskollärarutbildningens forskningsanknytning. Satsningen har pågått sedan 2012 och har resulterat i tio disputationer med lärare som nu arbetar i förskollärarutbildningen. Fler disputationer är på gång. Lärosätet beskriver också ytterligare satsningar. Bland annat driver lärosätet en forskarutbildning inom ämnet pedagogik, eftersom dessa framtida lektorer behövs på lärarutbildningen. Vid lärosätet finns också didaktiska seminarier som är öppna för all personal och som syftar till att stärka den vetenskapliga miljön. Professionsinriktningen stärks dels genom att ett antal undervisande lärare har förskollärarbakgrund, dels genom att yrkesverksamma gästföreläsare tas in i utbildningen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Antalet lärarutbildare bedöms adekvat i ifråga om relationen student-lärarutbildare och i fråga om fördelningen mellan vetenskapligt skolade lärare och adjunkter. Professionsinriktningen stärks dels genom att många av de undervisande lärarna har förskollärarbakgrund, dels genom att yrkesverksamma gästföreläsare bjuds in att delta i kurser. Utbildningen inkluderar också många lektorer och adjunkter som har ämneslärarbakgrund. Det innebär inte nödvändigtvis kompetens inom det förskolepedagogiska området, men ger ett bra komplement inom områden som annars inte kan täckas upp av kärnan av lärare. Lärosätet har rekryterat ytterligare två lektorer och en adjunkt med förskolepedagogiska kunskaper. Ambitionsnivån är att varje lektor ska ha en avsevärd andel av sin tjänst avsatt för att undervisa i utbildningen, vilket säkrar den vetenskapliga kompetensen i utbildningen. Förutsättningarna bedöms som goda även på lång sikt.

Lärosätet utbildar lärarna kontinuerligt i aktuella frågor som rör högskolepedagogik. Lärarresurserna följs också upp systematiskt för att säkerställa att det finns kompetens framöver, till exempel efter pensionsavgångar.

Utbildningen har en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som kommer utbildningen till del genom ett nära samband mellan forskning och utbildning. Till exempel finns ett forskningsförberedande som hanterar ärenden om pedagogisk och didaktisk forskning i anslutning till lärarutbildningarna. Rådet beaktar även behoven av forskning, samt prioriterar förskoleforskning för att stärka forskningsmiljön kring utbildningen. Det finns också en organiserad samverkan mellan kommuner och högskola om gemensamma forskningsprojekt, vilket öppnar för möjligheten att stärka utbildningens professionsinriktade vetenskapliga miljö. Att yrkesverksamma lärare medverkar i skolutvecklande forskning ser bedömargruppen som en styrka.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)