Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Förskollärarexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Malmö universitet
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar med utformning, genomförande och säkerställande av det aktuella examensmålet i förskollärarutbildningen. I självvärderingen beskriver lärosätet konkreta exempel som visar på en samstämmighet mellan mål, lärandeaktivitet, examination och bedömning. Självvärderingen innefattar dock också exempel som inte säkerställer målet i kunskapsformen Kunskap och förståelse. Kunskapsformen i dessa exempel hänvisar snarare till hur lärosätet säkerställer färdighet och förmåga. Det gäller exempelvis de uppgifter som är relaterade till den verksamhetsförlagda utbildningen. Det handlar också om att lärosätet inte explicit tydliggör ämneskunskaperna i exemplet från kursen Barndom och lärande: Literacy, där det snarare är ämnesdidaktik som beskrivs. I matematikexemplet beskriver lärosätet däremot på ett tydligare sätt hur det också fokuserar på ämneskunskaper.

Det finns en god progression i utbildningens upplägg som lärosätet beskriver utförligt i självvärderingen med hjälp av begreppen grundläggande, påbyggnad och fördjupning. Eftersom de grundläggande delarna inte tycks innefatta ämneskunskaper, ämnesdidaktik och metodik blir delar när det gäller ämnesinnehåll att betrakta som påbyggnadsdelar. Detta väcker frågan om vad det är som byggs på när de grundläggande ämneskunskaperna blir otydliga. Den hänvisning till studenternas tidigare gymnasiekunskaper som framkom vid intervjun anser bedömargruppen vara otillräcklig.

Säkerställandet av målet visas inte i de självständiga arbetena. Bedömargruppen bedömer att knappt hälften av de granskade självständiga arbetena har brister när det gäller de kunskaper inom det förskolepedagogiska området eller de ämneskunskaper som krävs för yrket. Några arbeten saknar exempelvis tydlig koppling till det förskolepedagogiska området och till ett pedagogiskt yrkesliv. Drygt hälften av arbetena har bedömargruppen också bedömt ha ifrågasatt måluppfyllelse när det gäller studenternas kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Bedömargruppen anser att det samlade underlaget, utifrån ett helhetsperspektiv, inte visar att lärosätet säkerställer studenternas kunskaper. Både i självvärderingen och vid intervjuerna framkommer att lärosätet 2017 påbörjade ett arbete med att tydliggöra kravnivåer för att säkerställa en likvärdig bedömning. Bedömargruppen ser det som ett viktigt utvecklingsområde att lärosätet fortsätter arbeta med att utveckla arbetet med bedömnings- och betygskriterier och ser över förutsättningarna för och kraven som lärosätet ställer på de självständiga arbetena för att höja kvaliteten. Det handlar exempelvis om att organisera studenternas val av ämnesområde och litteratur i arbetena så att det tydligare och mer explicit riktas mot det förskolepedagogiska området och/eller de ämneskunskaper som krävs för yrket, samt att studenterna i större utsträckning ska använda aktuell forskning inom det förskolepedagogiska området vid skrivandet av de självständiga arbetena.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det finns i självvärderingen en otydlighet kring hur lärosätet utformar, genomför och säkerställer studenternas kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Begreppet vetenskapsteori lyfts fram i självvärderingen då lärosätet presenterar att man arbetar med det i vissa kurser, till exempel då studenterna analyserar avhandlingar, men hur detta arbete går till, vilka kunskaper som lärosätet förväntar att studenterna ska visa eller hur det säkerställer kunskaperna blir otydligt. Hälften av de självständiga arbetena bedömer bedömargruppen också visa brister när det gäller studenternas förmåga att visa kännedom om vetenskapsteori. Bedömargruppen vill i detta sammanhang dock lyfta fram det som positivt att lärosätet uppmärksammar dessa problem, och att det arbetar med akademisk litteracitet igenom hela utbildningen för att stärka studenterna och stödja dem i deras skrivprocesser.

När det gäller kvalitativa och kvantitativa metoder finns endast vaga beskrivningar i självvärderingen om hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna visar kännedom om analys, exempelvis i termer av att studenterna "bryter ner" en avhandling eller analyserar UNICEF-rapportens kvantitativa data. Flera av de självständiga arbetena visar också på brister när det gäller kännedom om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Lärosätet presenterar dock i sin analys och värdering i självvärderingen samt vid intervjuerna att det är medvetet om studenternas svårigheter med kvalitativ och kvantitativ metod och analys, och dessa områden kommer lärosätet arbeta vidare med inom utbildningen. Dessutom påbörjade lärosätet under 2018 en kompetensutveckling för lärare kring kvantitativa metoder.

Bedömningarna av de självständiga arbetena visar på stor variation. Å ena sidan finns det arbeten där studenterna tydligt visar att de har kännedom om vetenskapsteori och relevant forskningsmetod. Å andra sidan finns det arbeten där bedömningen är att studenterna inte visar något av det. Denna variation kan sålunda visa på just den svårighet som en del studenter, enligt lärosätets beskrivning i självvärderingen, har med att uppvisa de kunskaper som förväntas i det aktuella målet. Vid intervjuerna beskrev lärosätet hur de arbetar med att utveckla och utvärdera bedömning och bedömningskriterier, och i samband med att nya kurser kommer igång fortsätter detta utvecklingsarbete. Återigen ser bedömargruppen det som positivt att det finns en plan för detta arbete, vilket utgör ett viktigt och nödvändigt utvecklingsområde för att fortsätta arbetet med att kunna säkerställa att studenterna har de kunskaper som förväntas när de tar examen. Bedömargruppen ser det också som positivt att lärosätet uppmärksammar och problematiserar bristen i utbildningen gällande vetenskapsteori och forskningsmetoder. Bedömargruppen anser att det finns goda planer för hur lärosätet tar sig an problemet med att göra innehåll kring såväl kvalitativ som kvantitativ metod tydligare i utbildningen och betonar nödvändigheten av att lärosätet fortsätter detta utvecklingsarbete.

I självvärderingen beskriver lärosätet att man säkerställer att studenterna visar kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att de ska visa kännedom om relationen mellan teori och praktik - ett innehåll som presenteras, bearbetas och säkerställs i flera olika delar av utbildningen. Vid intervjuerna framkom också att detta innehåll behandlas genom att studenterna tar del av aktuell pågående forskning samt att det sker en samverkan mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen vill här uppmärksamma lärosätet på vikten av att utveckla arbetet med denna del av det aktuella målet så att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, utöver relationen mellan teori och praktik, också lyfts fram som exempelvis en systematisk och analytisk relation.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen presenterar lärosätet för målet relevant kursinnehåll vilket visar hur kurserna möjliggör att studenterna kan tillägna sig förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna erfarenheter. I något fall beskriver också lärosätet hur det möjliggör att studenterna kan tillägna sig förmågorna när det gäller forskningsresultat. I exemplet med examensarbete framkommer också hur studenterna ofta samlar in empiriskt material, vilket erbjuder studenterna möjlighet att tillägna sig de förmågor som förväntas när det gäller andras erfarenheter. I självvärderingen saknas däremot en explicit beskrivning av hur lärosätet säkerställer genom examination att studenterna visar förväntade färdigheter och förmågor. Det finns tendenser till sådana beskrivningar emellanåt, men lärosätet klargör inte tydligt vilka färdigheter och förmågor studenterna ska visa vid examinationen. Exemplen i självvärderingen speglar således inte hela kedjan från mål till bedömning, varför detta underlag inte tydligt visar hur lärosätet säkerställer måluppfyllelse.

Övervägande delen av de självständiga arbetena bedömer bedömargruppen ha brister när det gäller detta mål. I vissa arbeten framkommer att studenterna inte visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över andras erfarenheter, exempelvis genom att beskriva ett resultat utifrån intervjuer av verksamma lärare. I vissa andra arbeten handlar det om att studenten inte systematiserat och reflekterat över forskningsresultat i tillräcklig utsträckning, samt att arbetet inte bidrar till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fortsätter utvecklingsarbetet för att kunna säkerställa att studenterna når målet vid examen, med hänvisning till det som framkommer i underlaget utifrån ett helhetsperspektiv gällande planer och aktuellt arbete med att utveckla kriterier i samtliga kurser i förskollärarutbildningen. Ett ytterligare utvecklingsområde för lärosätet som framkommer ur läsningen av självvärderingen är att tydligare i utbildningen synliggöra yrkesrelevansen i lärandemål, lärandeaktiviteter och examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet ger, genom sin utformning och sitt genomförande, studenterna möjlighet att skaffa sig förmågor och färdigheter i förskoledidaktik och ämnesdidaktik. I självvärderingen ger lärosätet flera relevanta exempel som lyfter fram ämnesdidaktik. Progressionen beskrivs genom att utbildningen startar grundläggande med förskoledidaktik och fördjupas genom att koppla på ämnesdidaktik. Det handlar exempelvis om att fördjupningen startar redan termin tre, och frågor som bedömargruppen då ställer sig är vad det är för kunskaper som fördjupas och vad som hunnit grundläggas. Även om det går att vara kritisk till detta upplägg gör lärosätet ändå en relevant och genomtänkt redovisning. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att se över detta upplägg och fundera på hur progressionen kan tydliggöras ytterligare.

I självvärderingen framkommer också exempel på hur lärosätet säkerställer att studenterna visar de förmågor som förväntas i målet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram goda idéer kring varierande examinationer av praktiska moment.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill belysa handlar om de kunskapsformer som lärosätet examinerar. Det framstår som något problematiskt att det som lärosätet redogör för i självvärderingen emellanåt inte fokuserar på studenternas förmågor och färdigheter. Det är bland annat otydligt för bedömargruppen hur lärosätet menar att studenterna visar förmåga att tillämpa förskolepedagogik och ämnesdidaktik genom att exempelvis reflektera och analysera.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen presenterar lärosätet hur det utformar och genomför sin utbildning så att det blir möjligt för studenterna att nå målet. Lärosätet ger exempel på innehåll där studenterna arbetar med att planera, utvärdera och även emellanåt genomföra och utveckla undervisning med fokus på lek, estetik, specialpedagogiska behov samt samverkan med vårdnadshavare. I självvärderingen ger lärosätet också exempel som visar att det säkerställer att studenterna har färdigheter och förmågor i linje med detta mål.

Lärosätet kan dock förtydliga hur det säkerställer studenternas färdighet och förmåga att stimulera varje barns lärande och utveckling. I självvärderingen redogör lärosätet för att en aktivitet analyseras utifrån aspekter kring varje barn, men vad som förväntas av studenterna framkommer inte. I ett annat exempel från kursen Verksamhetsförlagd utbildning III (VFU III) ska studenterna utveckla en bred repertoar av arbetssätt och metoder. Bedömargruppen menar att det är svårt att bedöma huruvida studenterna utvecklar en bred repertoar. Kunskapsformerna framstår också som otydliga emellanåt eftersom lärosätet presenterar förväntningar på studenterna som mer handlar om kunskaper (exempelvis kunna beskriva och diskutera) än om färdigheter och förmågor.

Bedömargruppen vill lyfta fram ett gott exempel på hur lärosätet nämner ledarskap som en del i progressionen. Lärosätet har också värderat detta examensmål som ett som man håller på att utveckla eftersom förskolläraren fått ett förstärkt ansvar och förväntas arbeta självständigt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas i flera olika kurser i utbildningen. Progressionen i arbetet med studenternas måluppfyllelse bedömer bedömargruppen vara tillfredsställande. Lärosätet redogör också i några av exemplen för hur man säkerställer att studenterna visar förmågor som förväntas i detta mål. Beskrivningarna av säkerställandet är dock emellanåt mycket vaga eller saknas helt. Om studenterna i en uppgift exempelvis förväntas värdera, välja ut, definiera och använda teoretiska begrepp i en analys så är det inte tydligt vad som krävs av studenterna för att nå målet. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att fortsätta arbetet med att utveckla bedömningskriterier för att åtgärda brister när det gäller att säkerställa att studenterna når målet.

Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde för lärosätet att, i samband med arbetet med bedömningskriterier, också se till att det innefattar hur lärosätet säkerställer studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt när det handlar om den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, något som saknas idag. Lärosätet har planer för att utveckla kursplanebeskrivningar utifrån etiska och barnrättsliga frågor samt hälsa och hållbarhet, vilket är lokala preferenser vid lärosätet. Detta är något som bedömargruppen vill framhålla som positivt och rekommenderar därför lärosätet att arbeta vidare med denna fråga. Bedömargruppen vill också lyfta fram det positiva med de förändringar som lärosätet gjort angående att få in etiska och normkritiska perspektiv på ett tydligare sätt i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I en internrapport vid lärosätet med fokus på jämställdhet och genus framhålls förskollärarutbildningen som ett gott exempel. Lärosätet beskriver också att studenterna trots det varit kritiska och anser sig behöva mer. Jämställdhet och normkritik är ständiga punkter på programrådets agenda enligt självvärderingen. Enligt underlaget har lärosätet arbetat systematiskt för att jämställdhet och genus ska bearbetas i hela utbildningen och det finns en plan för hur det arbetet ska genomföras. Lärosätet arbetar även aktivt med profileringar för att locka fler män till yrket, till exempel musikprofil. Bedömargruppen menar att lärosätet på ett föredömligt sätt beskriver hur det lyfter fram ett jämställdhetsperspektiv både i utbildningen och i personalgruppen.

Lärosätet lyfter fram jämställdhet på några få ställen i underlaget som ett eget begrepp när det gäller innehållet i utbildningen. I exemplen är det dock främst fokus på begrepp som jämställdhet och normkritik, genus, klass och etnicitet samt makt och kön. Bedömargruppen vill framhålla vikten av att lärosätet arbetar vidare med att tydliggöra aspekter inom "jämställdhet och normkritik" som har en koppling till genus, och övriga aspekter av normkritik och jämställdhet. I detta arbete vill också bedömargruppen framhålla vikten av att lärosätet arbetar fram bedömningskriterier som säkerställer att studenterna har förmåga att beakta ett jämställdhetsperspektiv i sin yrkesutövning.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I bedömningsunderlaget beskriver lärosätet en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Programrådet har i uppdrag att följa upp kvaliteten med särskilt fokus på måluppfyllelse och genomströmning. Lärosätet har påbörjat ett arbete höstterminen 2017 med att tydliggöra kravnivåer och åstadkomma likvärdig bedömning, ett arbete som förtydligades och förklarades vid intervjutillfället. Bedömargruppen bedömer att det finns relevanta, tydliga och rimliga planer för hur lärosätet arbetar med uppföljning, åtgärder och återkoppling från höstterminen 2018.

En årlig fakultetsdialog syftar till att följa upp lärarnas vetenskapliga, professionsrelevanta och högskolepedagogiska kompetens och lärosätet upprättar även en kompetensförsörjningsplan. I självvärderingen presenterar lärosätet exempel på lärarutbildningsdagar med fokus på digital kompetens, forskningsanknytning och utmaningsbaserat lärande. Ett utvecklingsområde som lärosätet identifierat är grupparbeten och gruppdynamik, och exemplifierar det med att lärare får kompetensutveckling inom grupprocesser, genom grupparbeten som åtgärd i syfte att förebygga en problematisk gruppdynamik bland studenter. Bedömargruppen anser att arbetet för att utveckla gruppdynamik och grupparbeten även borde inkludera att se över målbeskrivningar som fokuserar på att studenterna ska ha förmåga att arbeta tillsammans med andra. Sådana formuleringar är något som inte lärosätet lyfter fram i självvärderingen i dagsläget.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I bedömningsunderlaget beskriver lärosätet hur det verkar för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad tid. Lärosätet ger flera exempel på detta och det sker dessutom en kontinuerlig utvärdering och utveckling av aktuella problemområden. Genomströmningen beskriver lärosätet som god och kvarvaron läsår två är något högre än det nationella genomsnittet. De studenter som visar sig vara i riskzon under första delen av utbildningen fångas upp av universitetets projekt Early Alert och får olika former av stöd, exempelvis genom en central studieverkstad, stöd för akademiskt skrivande och äldre studenter som fungerar som mentorer. En ytterligare styrka som bedömargruppen vill framhålla är den uppsamlingskurs som lärosätet anordnar för studenter som inte blivit klara med sitt självständiga arbete.

Könsskillnader i studentgruppen kan kopplas till genomströmningen eftersom fler avhopp sker bland manliga studenter. Musikprofilen har dock procentuellt sett fler män och lärosätet planerar därför även andra profileringar för att locka fler män till yrket, exempelvis utomhuspedagogik. Bedömargruppen ser också en styrka med det specifika arbete som lärosätet beskriver när det gäller grupparbete och gruppdynamik samt ledarskap och konflikthantering för att förhindra avhopp på grund av dessa faktorer.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Progressionen i utbildningen är väl genomtänkt utifrån nivåerna grundläggande, påbyggnad och fördjupning. Utbildningen erbjuder varierande examinationer vid praktiska moment och har ett specifikt utvecklingsfokus på arbete med ledarskap utifrån förskollärarens ledarskap. En styrka är utbildningens studentnära perspektiv där studenter blir sedda och hörda.

För examensmålen inom kunskapsformen Kunskap och förståelse möjliggör utbildningen inte och säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att studenterna, när examen utfärdas, visar kunskaper inom det förskolepedagogiska området och i ämnesområden, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen. Utbildningen möjliggör och säkerställer heller inte att studenterna har kännedom om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när examen utfärdas. Detta framgår vid bedömargruppens sammantagna bedömning av det som lärosätet presenterar i självvärderingen, de självständiga arbetena och vid intervjuerna. Det är enligt bedömargruppen av stor vikt att lärosätet ser över förutsättningarna för, och kraven som ställs på, de självständiga arbetena för att organisera studenternas val av ämnesområde och litteratur i arbetena så att det tydligare och mer uttalat riktas mot det förskolepedagogiska området och/eller de ämneskunskaper som krävs för yrket. Det är också av stor vikt att vetenskapsteori och forskningsmetoder tydliggörs samt att studenterna i större utsträckning använder aktuell forskning inom det förskolepedagogiska området när de skriver de självständiga arbetena. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fortsätter utvecklingsarbetet med att tydliggöra sambanden mellan examensmål, kursmål, innehåll, examination och bedömning utifrån den plan som lärosätet beskriver i självvärderingen och vid intervjuerna, så att studenternas kunskaper och förmågor blir synliga i de självständiga arbetena. Ett ytterligare utvecklingsområde är att utveckla arbetet med att synliggöra relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så att den utöver en relation mellan teori och praktik också lyfts fram som exempelvis en systematisk och analytisk relation. En styrka bedömargruppen vill lyfta fram är lärosätets arbete med akademisk litteracitet i en progression genom utbildningen och den sommarkurs som genomförs för studenter i behov av mer kunskap inom akademiskt skrivande.

Inom kunskapsformerna Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt möjliggör utbildningen men säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att studenterna uppnår samtliga examensmål. Det som uppvisar brister handlar om att lärosätet inte utifrån en helhetsbedömning säkerställer studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Ett viktigt utvecklingsområde är att tydligare i utbildningen synliggöra yrkesrelevansen i lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. Det handlar också om att lärosätet inte säkerställer studenternas förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna när examen utfärdas visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Lärosätets arbete med jämställdhet, etik och normkritik bedömer bedömargruppen är en styrka i utbildningen, liksom att lärosätet aktivt arbetar med profileringar för att locka fler män till förskolläraryrket.

Lärosätet följer systematiskt upp utbildningen och omsätter resultatet av uppföljningen i åtgärder för kvalitetsutveckling, samt återkopplar till relevanta intressenter. Som goda exempel vill bedömargruppen lyfta fram den uppsamlingskurs som lärosätet anordnar för studenter som inte blivit klara med sitt självständiga arbete samt arbetet kring grupparbete och gruppdynamik för att förhindra avhopp på grund av dessa faktorer. Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande, inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, samt verkar för att studenterna genomför sin utbildning inom planerad studietid.

Lärargruppen har påbörjat ett arbete med att arbeta fram tydliga kriterier och gränser för betyg för en mer rättssäker bedömning under höstterminen 2017. I vissa fall har lärosätet uppnått detta och i vissa andra delar är säkerställandet fortfarande mer otydligt, vilket de självständiga arbetena är ett exempel på.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)