Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Specialpedagogexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ansökan avslås
Publicerad: 2019-02-05
Lärosäte: Karlstads universitet
Ämne: Karlstads universitet - Specialpedagogik
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

De styrdokument som krävs, utbildningsplan och kursplaner, finns redovisade för hela utbildningen. Enligt utbildningsplanen framgår att specialpedagogprogrammets utbildningsnivå är avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Aktuella förkunskapskrav redovisas och likaså utbildningens uppläggning, innehållet och examensbenämningen. Utbildningen består av totalt åtta kurser och alla är på avancerad nivå. Alla kurser bedöms efter en tregradig betygsskala. I ansökan beskrivs även hur lärosätet arbetar fram styrdokument och hur dessa utformas, för att till sist fastslås av Lärarutbildningsnämnden kursplanegrupp.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökan presenteras en matris för hela utbildningen av vilken framgår vilka examensmål, enligt examensordningen, som fokuseras och bearbetas i respektive kurs i programmet. Lärandemål, innehåll och examination samt litteraturlistor presenteras i kursplanerna för alla planerade kurser. Samtliga kursers litteraturlistor finns bifogade i ansökan.

Undervisningen inom specialpedagogprogrammet kommer att bedrivas med olika undervisningsformer som föreläsningar, litteraturseminarier, workshops, övningstillfällen och fältstudier. Grupperingar av olika storlek planeras i form av helgrupp, mindre "lärgrupper"/studiegrupper och individuellt arbete. Vid samläsningskurser mellan speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet kommer studenter från båda utbildningsprogrammen att blandas i "lärgrupperna" för att skapa möjligheter till kollegialt utbyte.

Studenterna förväntas vara aktivt deltagande i de olika undervisningsformerna. Under utbildningen kommer studenterna att i ökande omfattning formulera den yrkesmässiga kunskapen i olika typer av texter, från pedagogiska kartläggningar, pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram till mer utvecklade teori- och metodanknutna arbeten på avancerad nivå. Muntliga moment planeras, varvid studenten ska kunna kommunicera uppgifter och resultat.

Vid lärosätesintervjuerna beskrevs att progressionen säkerställs genom det kvalitetssäkringssystem som finns vid lärosätet. För att såväl arbeta med som synliggöra progression i olika avseenden nämner lärosätet examensordningen och lokala styrdokument tillsammans med till exempel matriser, vilka utgör redskap för att synliggöra lärandemål och kursinnehåll, examinatorer, programkollegium, ämnesmöten och utvärderingar.

I ansökan nämns progressionen i utbildningsprogrammet vid ett flertal tillfällen. På sidan 20 anges till exempel att:

"Progressionen i utbildningen är utformad med en tydlig pedagogisk idé där kursernas innehåll och examination breddas och fördjupas både vad gäller vetenskapligheten och det specialpedagogiska kunskaps- och verksamhetsområde och vetenskaplighet. Den kunskapsmässiga progressionen innebär en ökad bredd, ett ökat djup och en ökad komplexitet …",

"Kurserna bygger på varandra, och kursstrukturen är fastlagd (utan valfrihet) så att progressionen säkerställs i utbildningen.", "Progressionen framträder även i olika examinationsformer."

I ansökan redovisas emellertid enligt bedömarna inga konkreta exempel på progression vare sig när det gäller examinationsformer eller när det gäller det innehåll som tas upp under kurserna. Det som nämns i ansökan om examinationsformer är huruvida examinationen sker individuellt eller i grupp, samt huruvida den är muntlig eller skriftlig.

Vid intervjuerna efterfrågade bedömarna exempel som skulle kunna synliggöra progressionen i utbildningen på ett konkret sätt. Lärosätesrepresentanterna förklarade att progression genom hela utbildningen, såväl organisatorisk som innehållslig, framgår av studiehandledningar som studenterna får och ska följa under sin utbildning. Dessa kompletterar utbildningsplanen och kursplanerna. Några studiehandledningar är emellertid ännu inte framtagna, varför lärosätet uttryckte att exempel på progression ännu inte är möjliga att redovisa. Bedömargruppen finner därför att det saknas underlag som visar att studenterna ges möjlighet att uppnå föreskrivna examensmål.

I samtliga kursplaner finns rubriken Examination och texten under denna rubrik är till övervägande del densamma för alla kurser under de första två blocken av utbildningen. Det som nämns här är examinationsformer och vilka lärandemål som examineras med respektive examinationsform.

Vid lärosätesintervjuerna efterfrågade bedömarna konkreta exempel på examinationsuppgifter, men inga exempel gavs av lärosätet. Vid intervjuerna efterfrågades även konkreta exempel på bedömningskriterier för examination, då dessa kan vara indikatorer på progression och allt högre krav som motsvarar och säkerställer de examensmål som ska uppnås. Inte heller i detta avseende gavs några konkreta exempel. (I ansökan bifogades kriterier för examination av examensarbetet inom ramen för speciallärarexamen.) Bedömargruppen finner att det saknas underlag som visar att studenterna ges möjlighet att uppnå föreskrivna examensmål.

Under rubriken examination står också (block 1, 2 och första kursen i block 3) att "Student som inte deltar i eller underkänns på de examinerade seminarierna kan för att bli godkänd istället lämna in en skriftlig kompletterande uppgift". Detta förhållande skulle kunna innebära att sättet att examineras på kurser (totalt 65 högskolepoäng) endast fokuserar på skriftlig sådan, även om det i ansökan står att utbildaren har vinnlagt sig om ett varierat examinationssätt. Dessutom medger detta att studenter kan fysiskt utebli från samtliga dessa examinationstillfällen, även då det framgår av kursplan (LPAPS3) att närvaro krävs.

Under rubriken "Säkring av examensmålen" (s. 19) i ansökan framgår att "I varje kurs ingår fältstudier med systematiskt användande av olika forskningsmetoder, …". Att fältstudier är ett återkommande inslag genom hela utbildningen nämns också i utbildningsplanen. Vid en granskning av kursplanerna framkommer att det i endast en kursplan, LPAGS1 (Specialpedagogik som forsknings- och verksamhetsområde), nämns en fältuppgift. Begreppet fältstudier förekommer således inte i någon kursplan.

Vid lärosätesintervjuerna ställdes frågor avseende fältinslag i utbildningen och lärosätet förklarade att det fanns sådana i alla kurser. Lärosätet ombads att ge konkreta exempel på fältstudier/fältuppgifter i kurserna, men sådana exempel gavs inte.

Sammanfattningsvis gör bedömargruppen bedömningen att utbildningens utformning, genomförande och examination inte säkerställer att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas. Lärosätet redovisar inte exempel på progression, examinationer och bedömningskriterier.

Utformning, genomförande och resultat

Sammantaget bedöms aspektområdet vara inte tillfredsställande.

Aspektområdet inrymmer två aspekter. Aspekten styrdokument bedöms vara tillfredsställande. Aspekten säkring av examensmålen bedöms inte vara tillfredsställande, då utbildningens utformning, genomförande och examination inte säkerställer att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Ansvarig utredare:
Nils Olsson