Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Miljö, resurser och område
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Specialpedagogexamen Bedömningsområde: Miljö, resurser och område

Ansökan avslås
Publicerad: 2019-02-05
Lärosäte: Karlstads universitet
Ämne: Karlstads universitet - Specialpedagogik
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Bedömningsgrund: Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Ansökan innehåller de lokala styrdokument som bedöms vara nödvändiga för den planerade specialpedagogutbildningen. Hänvisningar sker till den examensordning som reglerar specialpedagogexamen.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Bedömargruppen anser att utbildningens innehåll inte har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till specialpedagogexamen. I lärosätets ansökan presenteras inledningsvis huvudområdet specialpedagogik, ämnet specialpedagogik och dess vetenskapliga grund i pedagogik, psykologi, medicin och sociologi. Ideologi, utbildningsfilosofi och didaktik nämns som karaktärsgivande uttryck för utbildningen och i utbildningsplanen skrivs om pedagogisk vardag och politiska värden. Vidare poängteras av lärosätet att "Centrala frågor handlar om hur skolan som samhällelig institution kan motverka segregation och utanförskap och i stället bidra till mer likvärdiga förutsättningar för medborgarskap och inflytande mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar.".

Vid lärosätesintervjun framförde lärosätet att specialpedagogutbildningen fokuserar på specialpedagogiska frågor i ett större perspektiv, eftersom specialpedagogen har ett uppdrag inom ett bredare fält än vad exempelvis en speciallärare har. Enligt bedömargruppen saknas dock stöd för detta påstående i aktuell examensordning.

I ansökan uttrycks följande specifikt gällande specialpedagogexamen: "Inom den planerade utbildningen vid Karlstads universitet kommer studenterna att tillägna sig verktyg för att kunna bedriva ett förebyggande arbete, följa upp, utvärdera och upprätta åtgärdsprogram. Utbildningen ska också stärka specialpedagogens roll som handledare och kvalificerad samtalspartner till skolledning." Bedömarnas bild är att lärosätet här refererar till några av examensmålen, vilket är på sin plats i den mer översiktliga beskrivningen av utbildningen som görs i denna del av ansökan, men bedömarna noterar att viktiga delar av de aktuella examensmålen utelämnats i denna beskrivning. För ett examensmål refereras till "förebyggande arbete" men inget sägs om den andra delen av målet som är "att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer". För examensmålet om "åtgärdsprogram" nämns inget om att det gäller "att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer". Vidare nämns "… roll som handledare och kvalificerad samtalspartner till skolledning" trots att det i examensmålet står: "… vara en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda". Målet om "att genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå." nämns inte i ansökan.

Specialpedagogprogrammet vid lärosätet består av tre lika stora block om vardera 30 högskolepoäng. Det första blocket som planeras att samläsas med speciallärarprogrammet har följande kurser: Specialpedagogik som forsknings- och verksamhetsområde (15 högskolepoäng); Specialpedagogiska perspektiv på bedömning, dokumentation och samverkan (7,5 högskolepoäng); samt Språk- och begreppsutveckling (7,5 högskolepoäng). Det andra blocket (30 högskolepoäng) som skrivs fram som utbildningens fördjupning har kurserna: Pedagogiskt arbete och utveckling av lärmiljöer (7,5 högskolepoäng); Att möta variation och mångfald (7,5 högskolepoäng); samt Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor (15 högskolepoäng). Det tredje blocket (30 högskolepoäng) består av kurserna: Vetenskapsteori och metod med ämnesfördjupning (15 högskolepoäng) som samläses med speciallärarprogrammet); samt Examensarbete i specialpedagogprogrammet (15 högskolepoäng).

I bilagan till ansökan som innehåller utbildningsplanen finns samtliga examensmål omnämnda, men vad gäller kursplanerna finns några avvikelser som bedömarna uppmärksammar. Kursen Specialpedagogiska perspektiv på bedömning, dokumentation och samverkan som planeras att samläsas med speciallärarprogrammet, har som ett innehåll: "Teorier och centrala begrepp när det gäller betyg och bedömning". Drygt en tredjedel av kursens litteratur behandlar betyg och bedömning. Detta innehåll har inte stöd i examensmålen för specialpedagogexamen. Däremot finns det stöd för detta i ett av målen för speciallärarexamen som där formuleringen är: "visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygsättning.".

Enligt kursplanen för kursen Språk- och begreppsutveckling, som är tänkt att samläsas under det första blocket, ska studenten utveckla sin förmåga att leda utveckling av språkfrämjande lärmiljöer och i innehållet nämns bland annat Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), ett arbetssätt/en metod som ofta används i miljöer där grav språkproblematik och grava språkstörningar hanteras. Bedömarna uppfattar att det finns en dominans i litteraturlistan av litteratur som fokuserar språksvårigheter och grava språkstörningar samt metoder för bearbetning av dessa. För samtliga specialiseringar inom speciallärarexamen finns följande mål: "visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna.". Motsvarande mål saknas som examensmål för specialpedagogexamen.

Vid lärosätesintervjuerna ombads lärosätet att som ett belysande exempel kommentera samläsningen med speciallärarprogrammet vad gäller kursen Språk- och begreppsutveckling, kursens innehåll samt litteraturlistan för kursen. Lärosätet menade att en pedagogisk fördel med samläsning var att studenterna från de olika programmen tidigt under utbildningarna fick mötas. Det framfördes vidare att då språk och kommunikation ligger till grund för alla barns/elevers utveckling och då "den gamla lärarutbildningen inte gav studenterna kunskapen om grundläggande språk- och begreppsutveckling" skulle studenterna bli säkrare i sin roll att kunna stödja språkfrämjande lärmiljöer efter att de gått kursen Språk- och begreppsutveckling. Dessutom menade lärosätet att studentgrupperna egentligen har en önskan om att få båda kunskapsområdena för specialpedagog- och speciallärarexamen under sin tid i endera programutbildningen, så samläsning kan motiveras också ur det perspektivet. Bedömarna konstaterar att studentgruppernas önskemål inte har stöd i examensordningen.

Kursplanen för kursen Att möta variation och mångfald har lärandemål som i stort stämmer med gällande examensmål. Dock finns även här en viss diskrepans mellan lärandemålen och det innehåll som presenteras. Två av fyra innehållspunkter gäller pedagogiskt utredningsarbete, men det finns ingen litteratur kring detta så när som på en artikel om engelska förhållanden som omfattar åtta sidor. I en av innehållspunkterna för kursen nämns "flerspråkighet" och i litteraturlistan gäller en tredjedel av litteraturen "Nyanlända", två områden som enligt bedömarna inte återfinns i examensmålen för specialpedagogexamen.

Vid en genomgång av kurslitteraturen finner bedömarna att en liten del av kurslitteraturen på de kurser som ingår i det första och andra blocket utgörs av internationell vetenskaplig litteratur. Det sista blocket är svårare att bedöma på samma sätt eftersom kurslitteraturen utgörs av metodlitteratur och fördjupningslitteratur som väljs i anslutning till examensarbetet. När det exempelvis gäller kursen Specialpedagogik som forsknings- och kunskapsområde finns endast en internationell artikel, en översikt på 18 sidor, som behandlar specialpedagogik med fokus på centrala begrepp som inkludering/exkludering (Thomas, 2013).

Vid intervjutillfället framhöll lärosätet att internationell litteratur inte används i någon högre grad i början av utbildningen utan att det förväntas att studenterna senare i utbildningen skulle kunna tillägna sig sådan. Detta ansågs vara en del av progressionen i utbildningen.

Sammanfattningsvis gör bedömargruppen bedömningen att utbildningen inte till fullo följer examensordningen. Examensmål saknas i lokala styrdokument. Vissa av kursplanernas lärandemål och det beskrivna kursinnehållet överensstämmer inte med examensmålen för specialpedagogexamen.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

I ansökan argumenterar lärosätet för att det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas. Detta motiveras bland annat av att det finns ett stort behov av fler utbildade specialpedagoger. Ökande elevkullar och pensionsavgångar gör att den redan nu konstaterade bristen på specialpedagoger bedöms bli allt större de närmaste åren. I sin analys stöder sig lärosätet på SACO:s etableringsprocesser för 2016, Universitetskanslersämbetets etableringsrapport avseende specialpedagoger som examinerades 2012/2013 och en artikel från Lärarförbundets ordförande. När det gäller det regionala behovet av utbildade specialpedagoger hänvisas till Region Värmlands analys av situationen i regionen, som också bifogats ansökan.

Vid lärosätesintervjuerna påtalade lärosätet regionens angelägenhetsgrad vad gäller utbildning av specialpedagog vid Karlstads universitet. Det nämndes även att regionen på olika sätt var beredd att aktivt stötta utbildningen. Bedömargruppen finner redogörelsen trovärdig.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Av lärartabellen för det planerade specialpedagogprogrammet framgår att tre av 17 lärare kommer att medverka sammanlagt 68 procent av en heltidstjänst. Av dessa tre lärare, som alltså planeras stå för över 50 procent av undervisningsinsatsen, är en specialpedagog, en är ämneslärare och en är personalvetare. De övriga 14 lärarna har en sammanlagd tjänstgöringsgrad motsvarande 62 procent av en heltidstjänst. Sammantaget planeras alltså en total arbetsinsats som omfattar 1,3 heltidstjänster, vilket bedömarna anser är tillräckligt för den storlek på studerandegruppen som planeras (20 studenter per antagningstillfälle). Dock bör påpekas att många lärare bidrar med få procent, exempelvis bidrar sex lärare med en till två procent av en heltidstjänst.

Vid lärosätesintervjuerna framkom att det under utbildningen finns ett mentorssystem, vilket innebär att en mentor följer studerandegruppen och deltar tillsammans med gruppen i de utbildningsinslag som erbjuds. Detta förhållande påverkar, enligt lärosätet, möjligheten till kontinuitet, uppföljning och bearbetning av kursinnehåll som presenteras av lärare med begränsad tjänstgöring inom programmet.

Alla lärare utom två är tillsvidareanställda och alla utom två är kvinnor. Elva lärare har en lärarexamen och sju av dessa har en specialpedagog- eller speciallärarexamen. Övriga grundutbildningar som finns representerade bland lärarna i programmet är logoped, psykolog, beteendevetare och personalvetare. Av de 17 medverkande lärarna är 15 disputerade, men det var i underlagen något oklart inom vilka ämnen de disputerat inom.

Vid intervjun påtalade lärosätet att den planerade utbildningen har en "lektorstät" lärargrupp. Detta bekräftas av lärarlistans uppgifter. Även specialpedagogisk påbyggnadsutbildning och erfarenhet av specialpedagogisk verksamhet bedöms vara representerade i tillfredsställande utsträckning bland lärarna. Den lärargrupp som ansvarar för specialpedagogprogrammets innehåll och undervisning har, som ovan beskrivits, både en tillräcklig vetenskaplig kompetensnivå och dessutom en erfarenhetsgrundad kompetens som är relevant. Vid intervjuerna framkom viss osäkerhet gällande lärartabellens uppgifter om tjänstgöringsgrad. Osäkerheten gällde huruvida siffrorna visade en dagsaktuell situation eller om siffrorna var de som skulle föreligga vid den planerade utbildningens genomförande.

Flera av de i lärartabellen presenterade lärarna ligger i gränslandet för pensionsavgång, vilket enligt bedömargruppen bör tas i beaktande. Detta gäller till exempel den professor som är ämnesföreträdare för specialpedagogik. Rekryteringsmöjligheter vad gäller vetenskapligt relevant kompetens inom det specialpedagogiska kunskapsområdet är ett tydligt och känt nationellt problem.

Vid intervjuerna redogjordes för de strategier som lärosätet arbetar utifrån för att hantera personalsituationen med avseende på framtida behov. Lärosätet har avsatt ekonomiska medel för att stärka det specialpedagogiska kunskapsområdet och arbetar internt med kompetensutveckling och tid för vetenskaplig meritering av befintlig personal. Lärarnas utrymme för kompetensutveckling inom tjänsten presenterades vid intervjuerna och är som lägst 30 procent av heltidstjänst och samma siffra gällde undervisningsinsatserna, det vill säga lägst 30 procent av heltidstjänst. De flesta representanterna från lärosätet var dock omedvetna om detta (som är baserat på ett nyligen fattat lärosätesbeslut) och andra siffror uppgavs i ansökan. Externt arbetar lärosätet med utlysning av attraktiva tjänster. Dessutom uppmanas anställda att använda sina olika nätverk för att sprida lärosätets utlysningar av lektorsanställningar.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

Under rubriken Utbildningsmiljö i ansökan presenteras det utbildningsvetenskapliga området, inom vilket specialpedagogutbildningen är planerad att genomföras. Här betonas den ämnesdidaktiska forskningen och att denna forskning karaktäriseras av närheten mellan akademiska ämnen, skolämnen och utbildningsvetenskapliga frågeställningar. Denna forskning bedrivs inom tre centrumbildningar: Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och Science, Mathematics and Engineering Education Research. Därtill finns centrumbildningen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom.

Specialpedagogprogrammet är planerat att tillhöra institutionen för pedagogiska studier, där det under 2017 formas ett övergripande gemensamt forskarkollegium för ämnena pedagogiskt arbete och specialpedagogik. Forskningen inom de båda ämnena skrivs fram som omfattande och stark, och med internationell samverkan i en gruppering med beteckningen Research on Subject-specific Education. Den specialpedagogiska forskningen sägs i ansökan vara inne i ett expansivt skede och främst inriktad på undervisning och lärande i klassrummet, speciallärares och specialpedagogers konstruktion av sin yrkesroll, specialpedagogen/läraren som rektor samt döva barns språk- och begreppsutveckling.

Av de 25 projekt som redovisas i ansökan som det specialpedagogiska kollegiets "forskningsprojekt" de senaste fem åren utgörs en tredjedel av licentiat- eller doktorsavhandlingar. En stor del av forskningsprojekten är internfinansierade och endast en mindre del utgörs av forskningsprojekt som tilldelats externa medel i konkurrens. Av de forskningsprojekt som presenteras har några speciell relevans för specialpedagogprogrammet. Det handlar då till exempel om forskning inom områdena inkludering, specialpedagogiskt stöd och fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Vid intervjutillfället tillfrågades lärosätet om den redovisade forskningen. Svårigheter att få anslag till specialpedagogisk forskning var en anledning till att flera listade studier inte direkt kan hänföras till specialpedagogik. Inför detta förhållande och för att ändå kunna skriva fram forskning i ämnet specialpedagogik gav lärosätet vid intervjun exempel på andra studier från angränsande ämnen/områden som är relevanta. Relevansen ansågs gälla även om studierna inte har fokus på specialpedagogiska frågeställningar, för det kan alltid finnas aspekter som är giltiga för ämnet specialpedagogik, även om dessa är indirekta sådana. Bedömargruppen är väl medveten om att den vetenskapliga kunskapsbasen för det nya specialpedagogprogrammet är under uppbyggnad och att basen förhoppningsvis kommer att förstärkas den närmaste tiden.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

I ansökan beskriver lärosätet vid flera tillfällen sina kontakter med närregionen och hänvisar bland annat till samverkansplattformen Regionalt utvecklingscentrum för skola vid Karlstad universitet. Dessa kontakter gäller samtal för att möta utmaningar inom specialpedagogisk verksamhet. Som tidigare nämnts i yttrandet bekräftar Region Värmland betydelsen av specialpedagogisk utbildning i regionen, vilket visar på ett ömsesidigt och gemensamt intresse av samverkan med lärosätet.

Utbildningen fram till en specialpedagogexamen planeras som en distansutbildning på halvfart, vilket möjliggör för studenterna att vara yrkesverksamma under studietiden. Kontakten med specialpedagogisk verksamhet i praktiken skapar en möjlighet till samverkan mellan akademin och arbetslivet. I ansökan beskrivs att studenterna på olika sätt ska reflektera över frågeställningar där utbildningens innehåll relateras till praktisk verksamhet. Vid dessa tillfällen involveras också verksamma i arbetslivet och de får insyn i den aktuella utbildningen. Detta förhållande bekräftades också vid lärosätesintervjuerna.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

I ansökan finns universitetets organisation beskriven med en inriktning på den planerade utbildningen fram till specialpedagogexamen. Lärosätet har inrättat en lärarutbildningsnämnd med ansvar för programspecifik styrning och ledning. Nämnden arbetar på uppdrag av rektor med ansvar för kvalitet och kvalitetsutveckling, fastställer långsiktiga strategier, handlingsplaner och verksamhetsplaner samt fastställer utbildningsplaner och kursplaner. Institutionen för pedagogiska studier och lärarutbildningarna såväl som det sökta speciallärarprogrammet är dessutom underställt fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Vid lärosätesintervjuerna medverkade företrädare för de båda nämnderna.

En programledare kommer att utses av lärarutbildningsnämnden med ansvar för planering och genomförande av utbildningen. Ämnesföreträdaren ska ha ansvar för långsiktig och strategisk utveckling samt utbildningens vetenskapliga förankring. Programledare och ämnesföreträdare ska tillsammans ansvara för programmets progression och utveckling. För varje kurs kommer en kursansvarig att tillsättas och ett lärarlag knyts till denna. Ett programråd med programledare, ämnesföreträdare, utbildningsrepresentanter samt lärar- och studeranderepresentanter arbetar med utveckling av programmets form och innehåll. I programrådet bereds kursplaner, litteraturlistor och kursinnehåll för att senare behandlas i lärarutbildningsnämnden.

Vidare redogörs i ansökan för biblioteksresurser, digitala resurser (teknik och stödfunktioner) samt organiserat stöd och service till studenter, samlat i konceptet Framgångsrika studier. Lärosätet använder lärplattformen It´s learning för kommunikationen med studenterna som läser på distans. Vid lärosätesintervjuerna framkom att lärplattformen är funktionell och tillräcklig för att utbildningsverksamheten ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

I ansökan presenteras interna styrdokument för att säkra kvalitet i utbildning och forskning vid fakulteten. Av dokumenten framgår presentation av arbetsuppgifter och ansvarsfördelning mellan olika nivåer och företrädare för verksamheten. Här finns också riktlinjer för kvalitetssäkring genom mallar för olika delar som verksamhetsberättelser, utbildningsplaner, studentundersökningar, kursplaner och kursutvärderingar. I ansökan presenteras lärosätets kvalitetssäkringspolicy i enlighet med European Standards and Guidelines. Kvalitetskulturen beskrivs innefatta såväl formella strukturer som engagemang och ansvarstagande för verksamhetens kvalitet. Grunden för arbetet ska vara systematisk uppföljning, analys och återkoppling. Här lyfts även studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning samt progressionen i utbildningen fram.

Miljö, resurser och område

Sammantaget bedöms aspektområdet inte vara tillfredsställande.

Aspektområdet inrymmer fyra aspekter. Aspekten yrkesexamen bedöms inte vara tillfredsställande då utbildningens innehåll enligt bedömargruppens mening inte har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till sökt yrkesexamen. Denna aspekt är enligt bedömargruppen av synnerligen vikt vid bedömningen av ansökan då den avser utbildningens innehåll.

De övriga aspekterna personal, utbildningsmiljö och resurser bedöms vara tillfredsställande.

Ansvarig utredare:
Nils Olsson