Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-19
Lärosäte: Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Pedagogik
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Eftersom forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik är nyinrättad får bedömningen ske mot bakgrund av den planering som redovisas i självvärderingen och i studiehandboken. Av underlaget framgår att kursutbudet innehåller inslag i form av kurser, seminarier och handledning som avser att ge bred kunskap och förståelse. Kurser med lärandemål av detta slag ges som obligatoriska inslag av både teoretisk som metodisk karaktär, och som ämnesspecifika kurser som ger bakgrund och fördjupning. De obligatoriska inslagen i utbildningen motsvarar enligt den allmänna studieplanen 30 högskolepoäng. De teoretiska och metodiska kurserna är samma som också erbjuds doktorander vid de andra forskarutbildningarna, såsom vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi och kvantitativ respektive kvalitativ metod. De exempel på kurser som ges som del av den ämnesspecifika delen av kursutbudet är gemensamma med kurser som ges under andra året vid en masterutbildning med rubriken Interventions in Childhood. Exempel på moment som bidrar till måluppfyllelse är att studenterna författar konferens- och seminarieuppsatser. Att doktoranderna uppnår lärandemålen säkerställs genom examination. Doktoranderna har möjlighet att uppnå bred kunskap och förståelse genom den nära samverkan med de två andra forskarutbildningarna inom pedagogik, och genom att det finns kurser som genomförs som läskurser. Eftersom forskarutbildningsmiljön endast omfattar en deltidsstuderande doktorand med inriktning mot licentiatexamen är det dock uppenbart svårt att ge kurser tillräckligt ofta och med tillräckligt hög kvalitet inom forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen menar också att läskurser inte är optimalt eftersom en forskarutbildning förutsätter att frågor bearbetas i ett aktivt doktorandkollektiv.

Eftersom utbildningen är nyinrättad finns inga tillgängliga uppgifter om genomströmning.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Högskolan har utvecklat en allmän modell för systematisk uppföljning som avses gälla även för forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Modellen beskriver hur progressionen gällande måluppfyllelsen av kunskapsformen kunskap och förståelse ska gå till genom examination, seminarier och en kontinuerlig utvärdering av progressionen i avhandlingsarbetet vid seminarier. Uppföljning sker också genom den individuella studieplanen en gång per år. De nya formerna för arbete med den individuella studieplanen innebär en kvalitetshöjande åtgärd, eftersom avsikten är att utbildningen ska dokumenteras gentemot examensmålen. Uppföljningens resultat avses omsättas i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling ska ske till relevanta intressenter både inom och utanför högskolan. Modellen bedöms som tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar inte förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Det framgår av självvärderingen och den allmänna studieplanen att forskarutbildningen ska bidra till att hos doktoranden skapa en identitet som forskare och trygghet inom det egna ämnet. Den allmänna studieplanen betonar att hit hör såväl teoretiska som metodiska kunskaper och förmåga att kunna planera och genomföra forskningsarbete inom utsatt tid. Förmågor som att skriva forskningsansökningar och förbereda ansökningar om etikprövning tränas och bedöms. Progressionen i studenternas utveckling avses följas genom kurser, seminarier och handledning samt genom arbetet med den individuella studieplanen.

Lärosätets beskrivning av hur måluppfyllelsen ska säkerställas bedöms som adekvat och rimlig. Bedömargruppen ifrågasätter dock starkt huruvida detta är möjligt att genomföra med nuvarande förutsättningar, som innebär endast en deltidsstuderande doktorand mot licentiatexamen. Enligt bedömargruppen krävs både en aktiv doktorandgrupp och fysisk närvaro i forskarutbildningsmiljön för att det ska vara möjligt att utveckla de efterfrågade färdigheterna och förmågorna. Bedömargruppen efterfrågar en tydlig analys av de problem som följer av att det endast finns en doktorand i forskarutbildningsmiljön och av att doktoranden dessutom bedriver deltidsstudier. Bedömargruppen efterfrågar även en redogörelse för hur lärosätet har tänkt att säkra måluppfyllelsen utifrån dessa förutsättningar. Utbildningen ger inte stöd för att utveckla de efterfrågade förmågorna inom kunskapsformen färdighet och förmåga tillsammans med andra doktorander inom forskarutbildningsämnet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Högskolan har utvecklat en allmän modell för systematisk uppföljning som avses gälla även för forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Modellen bedöms som tillfredsställande.

Den individuella studieplanen används som ett centralt verktyg i den systematiska uppföljningen. Det löpande arbetet med planen ska stödja doktorandernas möjligheter att bli färdiga i tid, och används även för att följa upp enskilda doktoranders måluppfyllelse. Förfarandet med den individuella studieplanen har utvecklats så att dokumentationen ansluter till examensmålen för utbildningens olika delar. Exempel på åtgärder som har vidtagits är att doktorander ska ingå i läsgrupper vid avstämningar av avhandlingsarbetens progression, det vill säga vid avhandlingarnas planerings-, mitt- och slutseminarier. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på en samverkan med kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Eftersom forskarutbildningsmiljön är så begränsad ser bedömargruppen att lärosätet har en stor utmaning i att säkerställa att verksamheten med kurser och andra inslag stödjer doktorandens förmåga att utveckla tillräckliga färdigheter i kunskapsformen färdighet och förmåga. Utmaningarna har inte med högskolans modell för systematisk uppföljning att göra, utan med den mycket begränsade forskarutbildningsmiljön.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har inte nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Progressionen i studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt sker genom kurser, seminarier och handledning, och följs upp genom den individuella studieplanen. Avhandlingsarbetet granskas också vad gäller måluppfyllelse, och såväl handledare som utbildningsledare deltar i granskningen. Enligt självvärderingen ska också förmågan att skriva forskningsansökningar och förbereda ansökningar om etikprövning tränas och bedömas. Av självvärderingen framgår att det finns flera förslag på hur måluppfyllelsen ska säkras, bland annat att doktoranderna ska ingå i läsgrupper för avhandlingar och därmed träna sig i att värdera forskning och forskningens relevans. Det finns också förslag på att införa mer grupphandledning för att bredda doktorandernas färdigheter i att bedöma forskningsarbeten. Genom arbete med planering av forskningsansökningar och insikter i de olika forskningsgruppernas arbete med forskningsetik ska doktoranderna få tillfredsställande möjligheter att nå insikt i forskningens möjligheter och begränsningar.

Lärosätets beskrivning av hur måluppfyllelsen ska säkerställas bedöms som adekvat och rimlig. Bedömargruppen ifrågasätter dock starkt huruvida detta är möjligt att genomföra med forskarutbildningens nuvarande förutsättningar som innebär endast en deltidsstuderande doktorand mot licentiatexamen. Enligt bedömargruppen krävs både en aktiv doktorandgrupp och fysisk närvaro i forskarutbildningsmiljön för att det ska vara möjligt att nå måluppfyllelse. Bedömargruppen efterfrågar en grundlig analys av de problem som är förknippade med en endast en doktorand i forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppen efterfrågar också en redogörelse för hur lärosätet avser att säkra måluppfyllelsen med dessa förutsättningar. Eftersom forskarutbildningsmiljön är så begränsad ifrågasätter bedömargruppen att lärosätet kan säkerställa en verksamhet med kurser och andra inslag som stödjer doktorandens förmåga att inom forskarutbildningsämnet utveckla tillräckliga färdigheter i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Högskolan har utvecklat en allmän modell för systematisk uppföljning som avses gälla även för forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Modellen bedöms som tillfredsställande.

Genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen dokumenteras måluppfyllelsen för värderingsförmåga och förhållningssätt till vetenskapligt arbete. Utbildningsledaren spelar här en viktig roll i att kontinuerligt följa progressionen och föra samtal med doktoranderna. Erfarenheterna från dessa samtal förs vidare i organisationen. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på en samverkan med kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Eftersom forskarutbildningsmiljön är så begränsad ser bedömargruppen att lärosätet har en stor utmaning i att säkerställa en verksamhet som med kurser och andra inslag stödjer doktorandens förmåga att inom forskarutbildningsämnet utveckla tillräckliga färdigheter i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Utmaningen har inte med högskolans modell för systematisk uppföljning att göra, utan med den mycket begränsade forskarutbildningsmiljön.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande.

Bedömargruppen konstaterar att analysen av aspektområdet har genererat intressanta förslag om doktorandernas medverkan i granskningar av avhandlingar och forskningsarbeten i "peer-review"-form, som ytterligare stärker de metodiska och teoretiska kunskaperna och tränar förmågan att bedöma och ta ställning till forskningens möjligheter. Det kan också konstateras att doktoranderna får insyn i forskningsetiska frågor både genom undervisningen och genom forskargruppernas verksamhet. En tydlig brist i framställningen är att den inte analyserar problemen med deltidsstuderande doktorander och med att det dessutom endast finns en antagen doktorand som studerar på deltid mot licentiatexamen.

När det gäller kunskapsformen kunskap och förståelse har doktoranden möjlighet att uppnå bred kunskap och förståelse genom den nära samverkan med de två andra forskarutbildningarna inom pedagogik, och genom att det finns kurser som genomförs som läskurser. De teoretiska och metodiska kurserna är samma som också erbjuds doktorander vid de andra forskarutbildningarna, såsom exempelvis vetenskapsteori.

Måluppfyllelsen i kunskapsformerna färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms däremot inte vara säkerställd. Lärosätets beskrivningar av hur måluppfyllelsen i de två kunskapsformerna ska säkerställas bedöms som adekvat och rimlig. Bedömargruppen ifrågasätter dock starkt huruvida detta är möjligt att genomföra med nuvarande förutsättningar, som innebär endast en deltidsstuderande doktorand mot licentiatexamen. Eftersom forskarutbildningsmiljön är så begränsad ser bedömargruppen att lärosätet har en stor utmaning i att säkerställa att verksamheten med kurser och andra inslag stödjer doktorandens förmåga att utveckla tillräckliga färdigheter i kunskapsformerna färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Enligt bedömargruppen krävs både en aktiv doktorandgrupp och fysisk närvaro i forskarutbildningsmiljön för att det ska vara möjligt att utveckla de efterfrågade färdigheterna och förmågorna. Med utgångspunkt i underlagen är det uppenbart att det inte finns en doktorandmiljö inom forskarutbildningsämnet där doktorander på ett aktivt sätt kan sig lära av varandra och utveckla de färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och förhållningssätt som krävs för måluppfyllelse. Bedömargruppen ifrågasätter därmed att lärosätet kan säkerställa en verksamhet med kurser och andra inslag som leder till måluppfyllelse.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel