Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Pedagogik - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-19
Lärosäte: Lunds universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Pedagogik
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna när examen utfärdas visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

De allmänna studieplanerna innehåller de nationella utbildningsmålen för licentiat- respektive doktorsexamen. Självvärderingen beskriver sex specificerade dimensioner i utbildningen som förväntas säkerställa dessa mål: handledning, kurser, obligatoriska seminarier, egen undervisning, personalmöten och institutionsdagar samt aktivt deltagande i seminarier, workshops och konferenser. Konkreta exempel illustrerar hur utformning och genomförande bidrar till att uppfylla målen, såsom hur kontinuitet och progression hanteras i handledningsprocessen och hur olika slags kurser bidrar till teoretisk och metodologisk kunskap. Externa kurser anges vara viktiga för att komplettera det egna lärosätets begränsade utbud (där kurser i pedagogik enbart ges som läskurser). Utbildningen omfattar tre obligatoriska avhandlingsseminarier för doktorsexamen respektive två för licentiatexamen. Egen undervisning och handledning av studenter förväntas bland annat bidra till att doktoranderna kan identifiera egna kunskapsluckor.

Bedömargruppen konstaterar att självvärderingens beskrivningar och exempel tydliggör hur utbildningens utformning och genomförande är avsett att säkerställa måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen tydliggör också hur kurser och handledning innehåller examinerande moment som också förväntas bidra till att doktoranderna når målen. Bedömargruppen ser det dock som en allvarlig brist att kursutbudet för pedagogikämnet är begränsat och att kurser i pedagogik bara ges som läskurser. Av självvärderingen framgår att doktoranderna i samband med utarbetandet av självvärderingen framförde att de saknar kurser i allmän pedagogik vid det egna lärosätet. Svårigheter att genomföra kurser specifikt riktade mot pedagogikämnet bekräftades även under intervjuerna, och bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte erbjuder ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna studieplanen.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i stort sett i linje med motsvarande forskarutbildningar i övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska slutföra sina utbildningar inom utsatt tid.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen.

Självvärderingen beskriver hur de sex dimensionerna i utbildningens utformning och genomförande innehåller moment av kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning. De individuella studieplanerna följs upp systematiskt av handledare och prefekt. I uppföljningen ingår att följa upp de mål och delmål i utbildningen som kopplas till kunskap och förståelse, och som bland annat ligger i doktorandernas deltagande i forskning och samverkan av värde för avhandlingsarbetet, konferenser och seminarier.

Bedömargruppen uppmärksammar att man i självvärderingen uppger att man behöver en bättre överblick över och uppföljning av läskurserna. Bedömargruppen menar att svårigheten att få överblick och följa upp utbildningens kvalitet rimligtvis har att göra med det faktum att kurs- och seminarieverksamheten i stor utsträckning genomförs utanför ämnet, avdelningen och lärosätet. Den kvalitetsuppföljning som beskrivs i underlagen, och som nämnts ovan, bedöms som otillräcklig eftersom en stor del av kurs- och seminarieverksamheten genomförs externt. Bedömargruppen ser både överblicken över läskurser och uppföljningen av kurs- och seminarieverksamhet som inte organiseras inom ämnet som allvarliga brister i lärosätets möjligheter att säkra måluppfyllelse.

Ett gott exempel på en kvalitetshöjande åtgärd som gäller för samtliga forskarutbildningar vid institutionen är den tryckningskommitté som tillsätts i slutet av avhandlingsarbetet och som är avsedd att bidra till kvalitet i avhandlingen och till att tidsramarna följs. Det pågående arbetet med att digitalisera de individuella studieplanerna för att bättre planera och följa upp arbetsprocessen förväntas också leda till en mer effektiv uppföljning. Återkoppling till de enskilda doktoranderna sker systematiskt under handledningen och genom kritisk läsning av texter och manus vid de tre obligatoriska avhandlingsseminarierna. Kursutvärderingar genomförs systematiskt av de kurser som ges vid sociologiska institutionen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen beskriver hur de sex dimensionerna i utbildningen även bidrar till kunskapsformen färdighet och förmåga. De obligatoriska avhandlingsseminarierna bidrar till att arbetstakten hålls, och den tryckningskommitté som tillsätts efter slutseminariet bidrar till att arbetet slutförs inom givna tidsramar. Seminarierna innebär också att doktoranderna får träna sig i att presentera och diskutera sin forskning. Den "PhD Research Day" som arrangeras varje år, där doktoranderna får presentera sin forskning, är ett bra exempel på hur doktoranderna förbereds för deltagande i nationella och internationella konferenser. Sådant deltagande planeras och följs upp i den individuella studieplanen, och medel för konferensdeltagande finns avsatta för varje doktorand. Doktoranderna tränar den egna förmågan att analysera och formulera frågeställningar genom att handleda och examinera studenter. Erfarenheter av egen undervisning, liksom deltagande i handledares och lärares nationella och internationella nätverk och organisationer utanför akademin, ger också möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen och stödja andras lärande. Bedömargruppen konstaterar att de aktiviteter som genomförs på institutions- och fakultetsnivå och som beskrivs i det samlade underlaget är relevanta för att säkerställa kunskapsformen färdighet och förmåga.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Det är dock inte tydligt hur resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och om återkoppling sker till relevanta intressenter.

Underlaget beskriver att man främst följer upp utbildningens kvalitet och doktorandernas måluppfyllelse inom färdighet och förmåga genom handledningsprocessen, genom de individuella studieplanerna och genom de obligatoriska avhandlingsseminarierna. Progression säkras genom årlig uppföljning av den individuella studieplanen och i de tre (för licentiatexamen två) avhandlingsseminarierna som granskar och följer upp arbetsprocessen. Kollegial återkoppling till doktoranderna sker i samband med konferens- och seminarieverksamheten.

Bedömargruppen konstaterar att det finns former för systematisk uppföljning som säkrar kvalitet i den aktuella kunskapsformen, men att det inte framgår av det samlade underlaget hur man vidtar åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling utifrån detta.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Underlaget beskriver att man främst följer upp utbildningens kvalitet och doktorandernas måluppfyllelse inom målet värderingsförmåga och förhållningssätt under handledningsprocessen, där man diskuterar och följer upp forskningsetiska överväganden i samband med avhandlingsprojektets planering och genomförande. Om forskningsetisk prövning krävs är det handledaren som är huvudsökande. Flera kurser, till exempel den fakultetsgemensamma "Kickstart to Academic Life", innehåller forskningsetiska moment och riktas mot examensmålet intellektuell självständighet. Två lärare från institutionen är ledamöter i den lokala etikprövningsnämnden, något som lärosätet menar bidrar till att uppmärksamma de forskningsetiska frågorna. Även under de obligatoriska avhandlingsseminarierna ges etikfrågorna utrymme, och man ger särskilda seminarier som lyfter forskningsetiska frågor. Doktoranderna förväntas dessutom stärka sin intellektuella självständighet genom den egna undervisningen och genom deltagande i allmänna debatter om vetenskapens och kunskapens roll i samhället. De dilemman som egen undervisning kan innebära, till exempel att balansera mellan tidseffektivitet och att färdigställa en självständig forskningsprodukt, bidrar till erfarenheter av utmaningar i forskarrollen, vilket anknyter till insikter om vetenskapens roll och forskares ansvar.

Bedömargruppen konstaterar att underlaget ger en god bild av hur forskningsetiska och vetenskapsteoretiska frågor ges utrymme i utbildningen. Bedömargruppen noterar dock att det endast i begränsad utsträckning är obligatoriskt att delta i kurser och seminarier med forskningsetiskt innehåll. Bedömargruppen ser detta som en svaghet, och rekommenderar att sådana kurser görs obligatoriska i större utsträckning.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Det är dock inte tydligt hur resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och om återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av underlaget framgår att uppföljningen av utbildningskvaliteten sker genom samma mekanismer som för de övriga två kunskapsformerna. Den regionala etikprövningsnämnden beskrivs ha en central roll när det gäller undervisning, träning och uppföljning av forskningsetiska frågor, såväl genom kurser och seminarier som för uppföljning och kritisk diskussion av etiska överväganden i de enskilda avhandlingsprojekten. Självvärderingen konstaterar att medvetenheten om forskningsetiska problem och utmaningar inte är tillräcklig, och att man kommer att arbeta med dessa frågor i större utsträckning framöver.

Bedömargruppen konstaterar att underlaget beskriver hur kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt följs upp i utbildningens olika delar. Den självkritiska synpunkten att den forskningsetiska medvetenheten i miljön behöver utvecklas är viktig, men bedömargruppen hade gärna sett en närmare beskrivning av vad det är i nuvarande strukturer som behöver ses över samt vilka strategier och åtgärder lärosätet överväger.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande.

Bedömargruppen konstaterar att det samlade underlaget visar att utbildningen utifrån högskoleförordningens examensmål för licentiat- respektive doktorsexamina systematiskt använder sex specifika dimensioner för att genomföra och följa upp processer och resultat i utbildningen. Hur detta sker beskrivs konkret för de tre kunskapsformerna.

Aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms inte vara tillfredsställande med avseende på lärosätets begränsade möjlighet att initiera egna ämnesspecifika kurser, svårigheter att överblicka läskurser och att följa upp kurs- och seminarieverksamhet som initieras av andra ämnen och andra lärosäten. Bedömargruppen ser det som en allvarlig brist att pedagogikämnets kurser bara ges som läskurser, något som doktoranderna också har kritiserat enligt självvärderingen. Självvärderingen anger att lärosätet ska se över detta, vilket bedömargruppen ser som mycket angeläget för utbildningens kvalitet och ämnesprofilering. Bedömargruppen uppmärksammar att det av intervjuunderlaget framgår att såväl doktorander som lärare och handledare menar att samverkan med den utbildningsvetenskapliga institutionen skulle kunna bidra till att lösa problemen med kursutbudet.

Vad gäller kunskapsformerna färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt menar bedömargruppen att de har en allmänvetenskaplig karaktär. Av underlaget framgår att sådana kurser organiseras och genomförs i samverkan med andra ämnen och andra lärosäten. Underlaget visar att utbildningen erbjuder kurser och seminarier där forskningsetiska frågor tas upp. Dock framgår det inte i vilken utsträckning dessa är obligatoriska, eller i vilken utsträckning doktoranderna faktiskt deltar i dem. Som ett gott exempel på en kvalitetshöjande åtgärd vill bedömargruppen lyfta den tryckningskommitté som inrättas under slutfasen av avhandlingsarbetet. Bedömargruppen anser också att det är positivt med det pågående arbetet för att digitalisera de individuella studieplanerna. Även arbetet med att utveckla forskningsetiska inslag i utbildningen är en positiv utveckling av redskapen för kvalitetsuppföljning. Bedömargruppen konstaterar utifrån det samlade underlaget att uppföljning som säkerställer målen för dessa kunskapsformer sker men att det inte framgår hur man vidtar åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling utifrån detta.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel