Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Pedagogik - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-19
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Pedagogik
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

I såväl självvärderingen som i den allmänna studieplanen behandlas arbetslivsperspektivet främst så att utbildningens innehåll, inriktning och utformning relateras till den akademiska karriären. Forskarutbildningen i pedagogik beskrivs som förberedande och meriterande för ett yrkesliv som självständig forskare inom akademin, alternativt inom statlig, kommunal eller fristående verksamhet. De flesta disputerade stannar dock inom akademin. De strategier som beskrivs för att säkerställa en förberedelse för doktorandernas framtida yrkesliv är fördjupningen inom det egna forskningsområdet, presentation av forskningen inom akademin såväl nationellt som internationellt samt ett aktivt deltagande på konferenser. Strategierna fokuserar i hög grad på en karriär inom akademin, medan strategier för ett yrkesliv utanför akademin inte synliggörs om doktoranderna inte till exempel är externfinansierade av en annan aktör (exempelvis skolhuvudman).

Praxis är att doktoranderna under sin forskarutbildning har institutionstjänstgöring om 20 procent, som främst innebär undervisning och handledning på grundnivå och avancerad nivå. Innehållet i institutionstjänstgöringen ger viktiga meriter inför yrkeslivet i akademin, men också inför anställning inom andra utbildningsorganisationer. Tjänstgöringen planeras även i förhållande till doktorandernas tänkta karriärväg. I de fall doktoranden är kommundoktorand, med anställning i en kommun, sker tjänstgöringen inom den kommunala verksamheten. Det är oklart hur återkopplingen till doktorandens egen utveckling som utbildare ser ut, och hur den bidrar till doktorandens forskarutbildning.

Enligt den individuella studieplanen ska en karriärplanering göras, och karriärplaneringen ska sedan föras in under en särskild punkt i dokumentet. Karriärplaneringen placerar forskarutbildningen i ett framtidsperspektiv och knyter därmed utbildningen närmare arbetslivet, oavsett om det förläggs inom akademin eller utanför. I karriärplaneringen får även undervisning eller andra uppgifter inom institutionstjänstgöringens ram plats på ett adekvat sätt. Vissa av de granskade individuella studieplanerna saknar helt uppgifter om karriärplanering, och vissa anger främst vad doktoranderna arbetar med under institutionstjänstgöringen.

Självvärderingen beskriver att forskarutbildningen i pedagogik tränar en mängd generiska förmågor som är användbara för det kommande arbetslivet, men det lyfts inte fram vilka dessa förmågor är och hur de i så fall tränas. Lärosätet pekar på att man behöver utveckla valet av konkreta strategier för utvärdering och systematisk uppföljning av utbildningens utformning och genomförande, för att säkerställa att utbildningen är användbar och förbereder för ett föränderligt arbetsliv. Som ett led i detta avser man fördjupa samverkan med regionens kommuner och näringsliv, men dessa planer hade vid utvärderingen inte konkretiserats ännu. Dock ser bedömargruppen detta som ett angeläget initiativ.

I självvärderingen beskrivs att ansvariga för forskarutbildningen deltar i seminarier på lärosätet, deltar i forskarkonferenser samt ingår i både nationella och internationella nätverk. Externa representanter finns med i fakultetsnämnden och bidrar med ett arbetslivsperspektiv där. Flera organisationer och nätverk sägs också bidra med ett arbetslivsperspektiv, men hur de bidrar och vad de tillför synliggörs inte.

Lärosätet tar i stor utsträckning till vara på sina alumner. Redan under forskarutbildningen erbjuds doktoranderna handledarutbildning, vilket är en målmedveten strategi för att säkra handledarresurser. Genomgången handledarutbildning är även en lönefördel vid anställning. De individuella studieplanerna visar att doktoranderna genomgår högskolepedagogiska utbildningar i hög grad. Alumnerna medverkar i forskarutbildningskurser, fungerar som huvudhandledare eller biträdande handledare samt skriver forskningsansökningar och arbetar i forskningsprojekt med doktorander. Alumnerna engageras även som läsare av avhandlingstexter och som medlemmar i betygsnämnder vid disputationer.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Det är dock inte tydligt hur resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och om återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den enkät som ställs till alumner vart tredje år anges bidra till utvecklingen av forskarutbildningarnas innehåll och utformning, men det framkommer inte på vilket sätt detta sker för just forskarutbildningsämnet pedagogik. Självvärderingen synliggör inte heller hur alumnernas erfarenhet av arbetslivet påverkar utbildningen.

Utifrån underlaget är det oklart hur arbetslivsperspektivet följs upp systematiskt och om uppföljningarna leder till relevanta åtgärder som stärker arbetslivsperspektivet. Det är också oklart hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Eftersom det just nu finns ett så litet antal doktorander utvecklades inte detta under intervjun.

Bedömargruppen vill lyfta fram lärosätets arbete med alumner som ett mycket gott exempel på hur före detta doktoranders erfarenheter kan bidra till att stärka kvaliteten i utbildningen.

Att arbeta med ett utomakademiskt perspektiv i doktorandernas karriärplanering och forskning ser vi också som ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel