Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Historia - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-05-22
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Historia
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Forskarutbildningen innefattar 60 högskolepoäng kurser samt 180 högskolepoäng avhandlingsarbete. Av självvärderingen framgår det att doktoranderna kan använda sig av den Nationella forskarskolans kursutbud och genomföra stora delar av sin utbildning inom den. Här finns bland annat en introduktionskurs, Historiska problem (7,5 högskolepoäng). De obligatoriska kurserna är en teorikurs Teoribildning inom historisk forskning (7,5 högskolepoäng) samt en metodkurs Metoder inom historisk forskning (7,5 högskolepoäng). För doktorander med didaktisk inriktning finns det en obligatorisk kurs i didaktiska forskningsperspektiv (15 högskolepoäng). Doktorander kan delta på forskarskolans internat där de till exempel i början av sina studier kan lägga fram sitt avhandlings-PM som diskuteras i en större miljö. Kurser, seminarier, internat och doktorandens eget avhandlingsarbete är aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse vad gäller kunskap och förståelse. Av självvärderingen framgår det att examensmålen främst ska nås genom kurser, seminarier och konferenser där den individuella studieplanen används som ett pedagogiskt verktyg.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen.

Vid intervjuerna framkom det att rutiner håller på att tas fram för att följa upp progressionen, bland annat med halvtidsseminarium och 80 procent-seminarium. Detta utvecklas och implementeras bland huvudhandledarna och dokumenteras i den individuella studieplanen. Institutionen har också etablerat en diskussionsgrupp bland huvudhandledarna för att diskutera och utveckla strategier inför detta. I nuläget sker dock inte en systematisk uppföljning av utbildningens utformning och genomförande. Utifrån intervjuerna framkom att arbetet med de individuella studieplanerna inte är systematiskt och att den otydliga delegationen mellan fakultet och institution, samt mellan de forskarutbildningsämnen som ingår i institutionen, gör att ansvarsfördelning för planering och uppföljning är oklar.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Av självvärderingen framgår det att doktoranderna erbjuds ett brett utbud av kurser och internat i regi av Nationella forskarskolan i historiska studier. För doktorander inriktade mot didaktik finns en obligatorisk kurs i didaktiska forskningsperspektiv. Doktoranderna har möjlighet att delta i och presentera texter på flera olika seminarier och på detta sätt säkerställs kunskapsformen färdighet och förmåga. Ett problem som lyfts är att många doktorander inte är närvarande i miljön och arbetar på distans. För att underlätta för dessa har en lösning varit att använda Skype. Policyn om närvaro på arbetsplatsen har även skärpts. Att bristande närvaro i miljön framstår som ett problem framgår tydligt utifrån självvärdering och intervjuer och detta, menar bedömargruppen, kan också påverka doktoranders möjligheter att utveckla färdighet och förmåga då seminarierna på lärosätet är ett viktigt led i den utvecklingen. I forskarskolans regi arrangeras både nationella och internationella temadagar där doktorander kan presentera sina texter. Doktorander har även möjlighet att vistas utomlands och bedriva forskning och utbyten, via både forskarskolan och Linnéuniversitetet.

Bedömargruppen vill betona vikten av metodkurserna för att utveckla färdighet och förmåga. Kurserna på fakultetsnivå och inom forskarskolan är centrala för att upprätthålla den vetenskapliga nivån i utbildningen. En svaghet är dock att planering och genomförande av relevanta kurser inte görs systematiskt i den individuella studieplanen för alla doktorander och att kurser också ställts in.

Av självvärderingen framgår det att doktoranderna tränas i att stödjas andras lärande genom att de ges möjlighet att undervisa på kurser på grundnivå om behov och intresse finns.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen.

Av självvärderingen framgår att den systematiska uppföljningen av doktoranders färdighet och förmåga sker genom den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen, den teambaserade handledningen och genom att doktorandens progression dokumenteras av handledaren. Dokumentationen av progressionen är ett arbete som nyligen påbörjats. Uppföljning av utbildningens genomförande har även skett genom den doktorandbarometer som genomfördes under hösten 2016.

Utifrån självvärderingen förefaller förändringarna av de individuella studieplanernas utformning ha varit många, fram tills att nuvarande version tagits fram. Vad som framkommit under intervjuerna är dock att framställningen av nya kurser och förändringar av kursplaner inte genomförs på ett systematiskt sätt, kopplat till utvärderingar och uppföljning av individuella studieplaner. En svaghet är att det saknas en åskådlig handläggningsordning för etablerandet av nya kurser, med tydliga steg i processen och en tydlig ansvarsfördelning.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har inte nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Den interdisciplinära karaktären hos Nationella forskarskolan i historiska studier är viktig för att träna doktoranderna i att förhålla sig till olika forskningsfrågor, teorier och metoder och att reflektera kring dem och sitt eget arbete, vilket bedömargruppen ser som positivt. I intervjuerna framhålls dock att forskningsetiska perspektiv är ett utvecklingsområde för de fakultetsgemensamma kurserna.

Universitetets uppföljning av doktorandernas egna bedömningar av sitt lärande visar att de bedömer att de utvecklats till intellektuellt självständiga forskare. I intervjuerna framkom emellertid att doktoranderna tar ett oproportionerligt stort eget ansvar för sin lärandesituation, vilket bedömargruppen ser som problematiskt eftersom det inte framgår tydligt var ansvaret för det vetenskapliga innehållet i utbildningen ligger och vilka som säkerställer det.

Det är oklart från underlagen och intervjuerna hur forskarutbildningsansvariga vid institutionen och i ämnet på ett strukturerat sätt säkerställer doktorandernas progression mot att bli självständiga forskare med förmåga att göra forskningsetiska bedömningar och uppvisa vetenskaplig redlighet.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen.

Det saknas tydliga riktlinjer och rutiner för hur uppföljning och ändringar av individuella studieplaner görs, vilket gör att handledarna kan agera på olika sätt gentemot doktoranderna. I underlagen framgår att uppföljning av den individuella studieplanen inte görs på ett enhetligt sätt för alla doktorander. Detta gör att situationen för enskilda doktorander kan påverkas negativt och att måluppfyllelsen därför kan brista. Detta ser bedömargruppen som en brist och något som behöver åtgärdas.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande.

Vad gäller måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse sker den genom kurser, seminarier, internat och doktorandens eget avhandlingsarbete. Av självvärderingen framgår det att examensmålen främst ska nås genom kurser, seminarier och konferenser där den individuella studieplanen används som ett pedagogiskt verktyg. Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga sker genom att doktoranderna har möjlighet att delta i och presentera texter på flera olika seminarier.

Aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms inte vara tillfredställande. Den nationella forskarskolan och ämnet har formaliserade samarbetsavtal. Dock är ett utvecklingsområde är den oklara ansvarsfördelningen mellan forskarskola och ämne, liksom vad som är forskarutbildningsansvarigs åligganden i relation till enskilda handledare och handledarkollegium i säkerställandet av tillräcklig vetenskaplig kvalitet. En brist som bedömargruppen ser handlar om att forskarutbildningsansvariga vid institutionen och i ämnet inte på ett strukturerat sätt säkerställer doktorandernas progression mot att bli självständiga forskare med förmåga att göra forskningsetiska bedömningar och uppvisa vetenskaplig redlighet.

Bedömningen är att forskarutbildningsämnet har höga ambitioner för utbildningen och dess koppling till institutionens olika forskningsprofiler gör att ämneskompetensen är god i handledningssituationen. Hur dessa ambitioner systematiskt omsätts i praktiken framgår dock inte.

Ansvarig utredare:
Carolina Källgren