Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Miljö, resurser och område
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Historia - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Miljö, resurser och område

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-05-22
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Historia
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet återspeglar handledarnas kompetens. Detta har lett till en mycket stor ämnesmässig bredd vilket framgår i självvärderingen. Bredden kan naturligtvis verka stimulerande men får samtidigt ämnet att framstå som splittrat eftersom varje inriktning företräds av ett fåtal personer. Historieämnet vid lärosätet är en av fem samarbetspartners i den Nationella forskarskolan i historiska studier tillsammans med Lunds universitet, Malmö universitet, Södertörns högskola och Göteborgs universitet. Detta samarbete mellan lärosäten stärker i många avseenden de olika forskningsinriktningarna inom utbildningen.

Bedömargruppen ser en svaghet i att den allmänna studieplanen är utformad för ämnen i den kulturvetenskapliga miljön. Detta gör det oklart om ämnet historia är ett eget forskarutbildningsämne eller en inriktning inom ämnet kulturvetenskap tillsammans med arkeologi, historia med didaktisk inriktning och religionsvetenskap. För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det enligt högskoleförordningen (1993:100) finnas en allmän studieplan.

Av självvärderingen framgår det att doktorander antas efter anställningsprofiler som matchar handledarkompetensen. Att handledarna får uttrycka egna önskemål om doktorander med specifika intressen tillförsäkrar doktoranden handledare med stor sakkunskap, men samtidigt leder det till att utbildningen präglas av handledarnas personliga och mycket olika inriktningar. Detta medför även att handledarna får stort inflytande på utbildningens genomförande och uppföljning.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Det är för närvarande nio personer som är engagerade som handledare. Ämnet har en mycket hög kompetens hos de fast anställda lärarna (av elva är fem professorer och fem docenter) och könsfördelningen är jämn.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att varje doktorand tilldelas två handledare. Huvudhandledaren ska vara docent och ha genomgått handledarutbildning. Planering av doktorandens arbete görs i den individuella studieplanen med varierande systematik beroende på handledare och doktorand. I handledarkollegiet som bereder forskarutbildningsfrågorna ingår samtliga huvudhandledare och docenter, professorer och examinatorer vid hela institutionen för kulturvetenskaper bjuds in till att medverka. Om en doktorand begär byte av handledare ska ärendet behandlas skyndsamt. Doktorandens önskemål beaktas och beslut fattas, enligt gällande delegationsordning, av fakulteten för konst och humaniora.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs inte systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen.

Bedömargruppen ser oklarheter i hur delegationen mellan fakulteten och ämnet ser ut och därmed handledarkollegiets roll som berednings- och beslutsorgan för kursutveckling och kvalitetssäkring i forskarutbildningen.

Varken intervjuerna eller självvärderingen kunde ge svar på hur lärosätet, fakulteten och ämnet arbetar för uppföljning och utveckling, bortsett från att lärosätet regelbundet ger kurser i pedagogik och forskarhandledning.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Hösten 2016 var nio doktorander aktiva i ämnet, men vid intervjutillfället var endast sex doktorander aktiva. Ingen arbetar på heltid som doktorand. Ämnet försöker anta doktorander gruppvis, för att skapa en naturlig studiemiljö. Detta är dock inte alltid möjligt av finansieringsskäl och de senaste doktoranderna antogs 2015.

Institutionen deltar i Nationella forskarskolan i historiska studier och alla doktorander ges möjlighet att delta i forskarskolans verksamhet, vilket ger en möjlighet att bredda och fördjupa lärandemiljön.

Verksamheten vid institutionen för kulturvetenskaper har av allt att döma en kvalitet och en omfattning som skapar goda förutsättningar för utbildningen. Den nationella och internationella samverkan förefaller fullt tillfredsställande. Forskarskolan har samarbetsavtal med bland annat York University och Universität Bielefeld.

Internationalisering sker enligt självvärderingen bland annat genom utbyten organiserade genom den nationella forskarskolan i historiska studier med nordiska universitet och med universiteten i York och Bielefeld. Skrivbordsutbyten har skett med Oslo universitet och Södertörns högskola. Möjligheten att delta i samarbetet med universiteten i York och Bielefeld ges likväl. Dessutom uppmuntras och ges doktoranderna möjlighet till en månad utomlands för att fördjupa sina kunskaper. Det finns medel avsatta för detta ändamål.

I aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen svagheter vad gäller doktorandernas aktivitet och närvaro i miljön. Den låga närvaron och aktiviteten kan påverka den vardagliga vetenskapliga miljön, liksom seminarieverksamheten och upprätthållandet av forskarutbildningens olika forskningsprofiler.

Forskarutbildningsmiljön följs inte systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet.

I självvärderingen och vid intervjuerna uppgavs att kvaliteten i forskarutbildningen följs upp vid den årliga revideringen av individuella studieplaner samt vid handledarkollegiets möte. I nuvarande doktorandgrupp har hälften inte disputerat inom utsatt tid. Institutionen avser att införa rutiner för att doktoranderna ska slutföra sitt arbete i tid. Vilka dessa är har endast delvis framgått av självvärderingen och intervjuerna, där exempel som ökade krav på närvaro på arbetsplatsen och vid obligatoriska doktorandseminarier nämns.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. För aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde beträffande doktorandernas möjlighet att genomföra utbildningen på planerad tid.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram att lärosätet har goda ekonomiska resurser för konferensdeltagande och arkivresor, vilket ger doktoranderna mycket goda möjligheter att främja sin utbildning genom att delta i nätverk och sprida sin forskning internationellt.

Ämnet är avgränsat i enlighet med den fast anställda personalens kompetens. Forskarmiljön framstår i allt väsentligt som tillfredsställande, men de olika inriktningarna mot i tiden och rummet vitt skilda forskningsfrågor väcker dock frågan om hur väl miljön fungerar som helhet. Som tidigare påtalat ser bedömargruppen en svaghet i att den allmänna studieplanen är utformad för ämnen i den kulturvetenskapliga miljön. Detta gör det oklart om ämnet historia är ett eget forskarutbildningsämne eller en inriktning inom ämnet kulturvetenskap tillsammans med arkeologi, historia med didaktisk inriktning och religionsvetenskap.

Handledargruppen är välmeriterad. Forskarutbildningsmiljön är integrerad i den nationella forskarskolan, vilket ger doktoranderna bredd och djup i lärandesituationen. Få doktorander har antagits och disputerat de senaste åren och nyantagningen är fortsatt liten. Institutionen håller på att vidta åtgärder för att försöka stävja denna utveckling.

De dagliga kontakterna inom forskningsmiljön framhålls här som viktiga, samtidigt som det påpekas att några av doktoranderna bor långt från Växjö och relativt sällan har tillfälle att vistas i miljön. Den sistnämnda omständigheten är naturligtvis av betydelse för forskarutbildningsämnet även i andra avseenden, såsom genomströmning och aktivitetsgrad.

Ansvarig utredare:
Carolina Källgren