Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Miljö, resurser och område
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Historia - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Miljö, resurser och område

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-05-22
Lärosäte: Linköpings universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Historia
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Linköpings universitet har en särskild situation genom satsningen på tvärvetenskapliga Tema-institutioner. Doktorander med historisk inriktning i sin forskning kan disputera vid dem. Från 1990-talets mitt byggdes även forskarutbildningar upp inom ramen för grundutbildningsämnena vid den filosofiska fakulteten. Historia, som sedan 2005 tillhört institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK), har deltagit i forskarskolor kopplade till filosofiska fakulteten. Forskarutbildningen i historia, som är den utbildning som utvärderas här, har i nuläget endast en doktorand antagen som är aktiv på halvtid. På institutionsnivå finns en forskarutbildning Tema kultur och samhälle (Tema Q) där för närvarande två doktorander med historisk inriktning är antagna i ämnet kultur och samhälle.

Forskarutbildningen i historia vid Linköpings universitet inrättades 2015 och är en utbildning under uppbyggnad. Av självvärderingen framgår det att ämnet historia inrättades utan att några medel fanns tillgängliga. Enligt den är det också "det utbud vi planerar för de kommande doktoranderna [...] som vi redovisar". Bedömargruppen kommer därför att i hög grad ta ställning till och kommentera de förutsättningar som finns och den beredskap ämnet byggt upp för att kunna erbjuda forskarutbildning i historia.

Den allmänna studieplanen innehåller välformulerade, relevanta och högt ställda allmänna lärandemål gällande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. De återger eller återgår i allt väsentligt på formuleringarna i högskoleförordningen. Den allmänna studieplanen visar i beskrivningen av antagningskrav, ämnesspecifika och allmänna kurser, handledning, seminariearbete och examination att utbildningen knyter an till den vetenskapliga grunden på ett adekvat sätt.

Historievetenskapen som under de senaste decennierna har berikats med en rad nya intressefokuseringar och uppmärksammat såväl det förflutnas ontologi som de epistemologiska utmaningarna i studiet av förhållanden i förfluten tid, har en lång tradition att falla tillbaka på. Ämnet historia vid Linköpings universitet knyter an i sin forskning till aktuella inomvetenskapliga strömningar genom att uppmärksamma exempelvis genushistoria, populärkultur, historiebruk och läromedelsforskning. De seniora forskarna har en stor tematisk bredd, till och med i så hög grad att helhetsintrycket är något splittrat även om de presumtiva handledarna har en bred kompetens i fråga om innehåll, metod och teori. Den kronologiska kompetensen är bred och forskningen har i viss mån en internationell inriktning.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Vid avdelningen för historia verkar nio tillsvidareanställda lärare. Två av lärarna är docenter och tre biträdande professorer.

Personalen har i nuläget inte möjlighet till forskning i tjänsten men många har externa forskningsanslag och därmed möjlighet att slå vakt om sin kompetensutveckling. Institutionen använder strategiska medel för att ge möjlighet till ansökningsskrivande och särskilda ansökningsseminarier anordnas.

Två av lärarna har nyligen befordrats till biträdande professor och en anställd genomgår prövning för befordran till professor. Av publikationslistan för åren 2012-2017 framgår att huvuddelen av forskarna inom miljön publicerar sig flitigt såväl nationellt som internationellt, dock med en rätt stor variation i publiceringstakten (två forskare har inga publikationer och två uppger endast ett par publikationer under perioden). Listan visar att forskningen är tillräckligtomfattande och mångsidig att den garanterar att de som är i eller kommer att gå in i en handledarroll har en tillfredsställande vetenskaplig kompetens för sitt uppdrag.

En doktorand får minst två handledare varav den ena axlar rollen som huvudhandledare och bör vara anställd vid lärosätet. Vid Linköpings universitet gäller som krav att huvudhandledaren ska vara docent- eller professorskompetent medan en biträdande handledare ska ha avlagt minst doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. Beslut om antagning till forskarutbildning fattas av prefekten för institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. På begäran av doktoranden utser prefekten nya handledare vid behov.

Minst en av doktorandens handledare ska ha genomgått högskolepedagogisk handledarutbildning med fokus på forskarstuderande. Denna handledarutbildning är obligatorisk för den som söker anställning eller befordran till professor eller biträdande professor samt för den som ansöker om att bli antagen som docent. Handledarutbildning ordnas regelbundet vid lärosätet, vilket säkerställer att blivande handledare har goda möjligheter att ta del av den. Alla lärare inom kollegiet har i olika sammanhang skaffat sig högskolepedagogisk utbildning och har betydande tidigare erfarenheter av forskarutbildning. På lärosätesnivå anordnas årligen forskarutbildningsdagar.

Bedömargruppen finner att beredskapen för handledarskap är god och att lärarnas och handledarnas sammantagna kompetens ger förutsättningar för en valid forskarutbildning.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att kollegiet understödjer lärarnas kompetensutveckling genom att avsätta medel för och ordna seminarier kring ansökningsskrivande samt genom att biträdande handledare tillsatts som en kompetenshöjande åtgärd för att skola in nya handledare. Kravet att en person som vid lärosätet söker anställning eller befordran till professor alternativt biträdande professor eller söker om att bli antagen som docent måste ha genomgått högskolepedagogisk handledarutbildning vid lärosätet möjliggör en grundläggande uppföljning av kompetensutvecklingen inom lärar- och handledarkåren.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå medan de utbildningsmässiga förutsättningarna i övrigt däremot inte är tillräckligt goda. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Ett flertal av de grundutbildningsämnen som är företrädda vid Filosofiska fakulteten har, med början för ett par decennier sedan, byggt upp ämnesspecifika forskarutbildningar parallellt med temabildningarna. Så även bland historikerna. Fördelen är möjligheten att kunna erbjuda en komplett studiegång från grundutbildning till doktorsexamen i historia och att ha möjlighet att beakta sådana vetenskapligt värdefulla aspekter inom grundutbildningsämnena som faller utanför temabildningarna. Det kan också uppfattas som en styrka i rekryteringen av vetenskaplig personal att miljön kan garantera forskarna möjligheter till meritering, handledarerfarenhet och integration av forskarstuderande i olika externt finansierade projekt utan att behöva ta hänsyn till hur väl ämnet för forskningen passar i ett temaområde.

Utbildningen för doktorsexamen i historia omfattar 240 högskolepoäng och innehåller kurser om sammanlagt 90 högskolepoäng och en avhandling om 150 högskolepoäng. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng.

Forskarutbildningen i historia har i nuläget endast en doktorand antagen som är aktiv på halvtid. Doktoranden har sin försörjning via en annan arbetsgivare och har därigenom inte en doktorandtjänst vid lärosätet. Doktoranden följer den allmänna studieplan som universitetet godkänt och som tar del av det existerande utbudet av kurser. Historia ingår i institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, där det totalt sett finns nio doktorander antagna. Tema Q inom institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur har sammanlagt sju doktorander, där två har en inriktning mot historia. Vid institutionen finns även två doktorander med historiedidaktisk inriktning.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att det krävs ett substantiellt tillskott av doktorander för att miljön ska inneha en kritisk massa av doktorander och seniora forskare som en fullödig doktorandutbildning förutsätter. Den nuvarande miljöns litenhet kompenseras i viss mån genom att ämnet historia vid Linköpings universitet samarbetar med Karlstads universitet kring forskarutbildningen. Historikerna vid Linköpings universitet möter historikerna vid Karlstads universitet i en årlig två dagar lång workshop där doktoranderna presenterar avhandlingsavsnitt som sedan kommenteras av seminariet. Det första steget till ett samarbete mellan två miljöer är således taget och såvida det kan breddas har det förutsättningar att substantiellt stärka vardera miljön. Ett mer omfattande samarbete än det nuvarande av den här typen med en historievetenskaplig miljö vid ett annat lärosäte uppfattar bedömargruppen som en nödvändighet för att tillmötesgå kravet på kritisk massa.

För att möjliggöra en viss andel forskning i tjänsten för lektorerna och för att göra det möjligt att anställa doktorander i historia har en särskild extern stiftelse grundats. Dock är det tillsvidare oklart när avkastningen från denna stiftelse kan komma historieämnet till nytta, vilket gör att ämnet i dagsläget inte kan anta nya doktorander.

Förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och nå dess mål är den bedömningsgrund som avgör valet av doktorander bland behöriga sökande. I bedömningen tas hänsyn till den sökandes kreativitet, självständighet i omdöme samt förmåga till kritisk analys och fallenhet för ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Vidare beaktas den sökandes speciella kunskaper såsom tidigare vetenskaplig produktion och relevant arbetserfarenhet. Urvalsprocessen genomförs utifrån den dokumentation den sökande lämnat in och med hjälp av intervjuer. Utöver den sökandes kompetens tas hänsyn till huruvida det finns lämpliga handledare att tillgå bland den personal som är knuten till ämnet historia.

När en doktorand antagits till forskarutbildningen, åligger det huvudhandledaren att tillsammans med den forskarstuderande upprätta en individuell studieplan. Avhandlingen ska enligt den allmänna studieplanen redovisa ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det forskningsområde den tillhör. Det närmaste årets arbete ska preciseras och en preliminär plan för det fortsatta arbetet upprättas. Prefekten fastställer sedan planen.

Den forskarstuderande har rätt till handledning under hela den tid som forskarutbildningen pågår. Huvudhandledaren ska enligt den allmänna studieplanen ge doktoranden råd och anvisningar vid planeringen av forskarutbildningen. Valet av ämne för avhandlingen ska ske i samråd mellan doktoranden och huvudhandledaren. Det åligger handledarna att ge doktoranden råd beträffande avhandlingsarbetets inriktning, omfattning och genomförande. Handledarna samlas till handledarmöten för att rådgöra kring utmaningar i handledningen. Ett handledarkollegium som arbetar under forskarstudierektorns ledning samlar alla disputerade lärare som kollektivt axlar ett ansvar för forskarutbildningens inriktning. Här följs de individuella studieplanerna upp och huvudhandledarna redogör för sina doktoranders framsteg i studierna.

Det finns ett historiskt seminarium samt möjlighet att delta både i Tema Q:s forskarseminarium och i seminarieserien Didaktik i samhällsämnena, vilket framgent skulle kunna vara till nytta för kommande doktorander.

Doktoranderna i historia kommer att erbjudas möjligheter att i en omvärldsmedveten miljö växa in i ett ansvar för den tredje uppgiften på olika sätt. I den obligatoriska kursen Historieprofessionens roller och uppgifter problematiseras historikernas kontaktytor till det omgivande samhället. Institutionen härbärgerar Centrum för lokalhistoria som etablerar en mötesplats mellan historikerna vid lärosätet och en historieintresserad allmänhet. I självvärderingen knyts externfinansiering och samhällsrelevans tätt till varandra då det i den framhålls hur behovet av extern finansiering av doktorandanställningar kommer att innebära att samhällsrelevansen vägs in då avhandlingarnas tematik bestäms.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta

intressenter.

Vid handledarmöten och inom handledarkollegiet kan kvalitetsutvecklande åtgärder initieras, och återkoppling kan här även ske till relevanta intressenter.

Den doktorandstege med tydliga steg som följs inom institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, strukturerar arbetet med avhandlingen och garanterar en god uppföljning av doktorandernas utveckling. Den består av fem steg: individuell studieplan (uppgörs då studierna inleds och revideras årligen), en elaborerad avhandlingsidé (slutet av termin ett), en promemoria för avhandlingsarbetet (presenteras för forskarseminariet under termin två), halvtidsseminariet (slutet av termin fyra) och ett slutseminarium (slutet av termin sju).

Kvalitetssäkringen är väl beaktad i doktorandstegen. I halvtidsseminariet deltar en extern opponent och manuskriptet bedöms också av två disputerade forskare från miljön. Ett motsvarande förfarande tillämpas vid slutseminariet då en kommitté bestående av tre forskare tillsammans med opponenten utarbetar en skriftlig rapport som sedan utgör diskussionsunderlag vid ett handledarmöte. Efter att rapporten godkänts av handledarmötet delges den handledare och doktorand.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms inte vara tillfredställande.

Forskarutbildningen i historia vid Linköpings universitet inrättades 2015 och är en utbildning under uppbyggnad. Avgränsningen av forskarutbildningsämnet är genomtänkt och står i samklang med samtida strömningar inom historievetenskapen. De forskare och lärare som har en beredskap att engageras som handledare har den vetenskapliga och pedagogiska kompetens som erfordras.

Även med beaktande av att det inom institutionen finns doktorander inom andra forskarutbildningsämnen som genomför forskarutbildning med historisk inriktning så är miljön, med en antagen doktorand i historia, enligt bedömargruppen för liten för att aspekten forskarutbildningsmiljö ska kunna anses vara tillgodosedd. Av självvärderingen framgår det att ämnet historia inrättades utan att några medel fanns tillgängliga. Enligt den är det också "det utbud vi planerar för de kommande doktoranderna [...] som vi redovisar". Det saknas således ekonomiska resurser för nyrekrytering av doktorander och för att därmed kunna bygga upp en forskarutbildningsmiljö under den närmaste tiden. Bedömargruppen finner att miljön i nuläget inte lever upp till kravet på goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Ansvarig utredare:
Carolina Källgren