Studentinflytande
Studentinflytande är enligt högskolelagen din rätt som student att utöva inflytande över utbildningen. Studentinflytande finns bland annat för att säkra att utbildningar har bra kvalitet. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för högskolornas personal och studenterna.
Högskolelagen slår även fast att universitet och högskolor ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Det betyder att studenternas erfarenheter och kunskap ska tas tillvara. Det gäller både enskilda studenters engagemang och de studenter som är engagerade i studentkåren.
Studenter har rätt att via studentkåren ha representanter i alla beslutande organ och beredande organ inom högskolan som på något sätt har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Exempel på beslutande organ är styrelsen, fakultetsnämnden och särskilda organ för beslut om utbildning och forskning. Lärosätet och studentkåren bör tillsammans komma överens om i vilka organ som studenterna ska vara representerade.
För att kunna påverka har studenter rätt att vara delaktiga i processen inför att ett beslut ska tas. Det betyder att studenter ska få information och vara representerade i beredande organ, det vill säga i grupper och på möten som är innan ett beslut ska tas och inte bara på själva beslutsmötet. Om ett beslut ska fattas av en enda person, till exempel en rektor eller en prefekt, ska hon eller han informera och samråda med en studentrepresentant i god tid före beslutet fattas eller beredningen slutförs.
Du som student kan också påverka utbildningen genom de kursvärderingar som universiteten och högskolorna måste erbjuda efter varje avslutad kurs.
Det är viktigt att komma ihåg att det som står i lagar och regler om studentinflytande endast gäller statliga universitet och högskolor. För lärosäten som inte är statliga, så kallade enskilda utbildningsanordnare, gäller andra regler.
En studentkår är en sammanslutning av studenter som ansökt om och fått ställning som studentkår. Det är en organisation med och för studenter. En studentkår ska företräda studenterna gentemot högskolan.
En kår har ett specifikt verksamhetsområde. Verksamhetsområdet kan exempelvis vara geografiskt som ett universitet eller högskola men det kan även vara kopplat till en fakultet eller ett campus. Det kan alltså finnas flera kårer inom ett och samma lärosäte.
För att en studentsammanslutning ska bli en studentkår så måste kåren ansöka hos högskolan om att bli det. Det huvudsakliga syftet med kåren måste vara att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och även bevaka förutsättningar för studier vid högskolan eller universitetet. Kåren måste ha ett definierat verksamhetsområde. Det kan exempelvis vara geografiskt, som ett universitet eller högskola, eller kopplat till en fakultet eller ett campus. Det finns även andra krav för att en studentsammanslutning ska få ställning som studentkår.
Kraven är:
- Att en studentkårs verksamhetsområde inte får vara större än en högskola och att det sammanfaller med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.
- Att en studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att även studenter som inte är medlemmar i en studentkår företräds av studentrepresentanter från kåren.
- Att alla studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att vara medlemmar i kåren.
- Att en medlem ska ha rösträtt när studentkårens högsta beslutande organ väljs.
- Att studentkåren ska ha stadgar, som antagits av medlemmarna och ha en styrelse.
- Att studentkåren ska föra ett register över sina medlemmar.
- Att studentkåren varje år ska redovisa sin verksamhet och medlemsantal till högskolan och att studentkåren ska ge högskolan sitt medlemsregister, om högskolan begär det.
De studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Universiteten och högskolorna är skyldiga att genomföra och sammanställa kursvärderingarna, informera studenterna om resultaten samt om eventuella åtgärder som ska vidtas utifrån resultaten. Resultaten ska vara tillgängliga för studenterna.
En del problem kan lösas exempelvis i dialog direkt med lärosätet. Du kan vända dig till den lärare som är kurs- eller programansvarig eller till studierektorn, prefekten eller rektorn. Om du är student kan du också vända dig till studentkåren för att få hjälp eller råd om hur du kan gå tillväga. Vid vissa universitet och högskolor finns det även en studentombudsman som studenter kan kontakta för råd och stöd. Om problemet ändå kvarstår är du välkommen att anmäla ärendet till oss på UKÄ.
Det är framförallt två områden av vår verksamhet som har betydelse för studentinflytandet: arbetet med att kvalitetssäkra högre utbildning och vår juridiska tillsyn. UKÄ har även fått speciella uppdrag av regeringen som rör studentinflytande.
För att bidra till att utveckla högre utbildning gör vi olika typer av granskningar. Oavsett vilken typ av granskning så ska studenters och doktoranders perspektiv alltid belysas. Frågor som ska besvaras är exempelvis hur studentinflytandet fungerar i praktiken och om studenterna och doktoranderna har möjlighet att medverka i lärosätets kvalitetsarbete och i utvecklingen av utbildningar. I UKÄ:s arbetsgrupper som arbetar med utvärderingar av kvalitet ska det finnas med studenter.
UKÄ har juridisk tillsyn över statliga universitet och högskolor med fokus på studenternas rättssäkerhet. Det innebär att UKÄ bland annat granskar att universiteteten och högskolorna följer gällande bestämmelser om studentinflytande. UKÄ granskar också att högskolorna och universiteten följer sina egna regler om studentinflytande.
Inte alla universitet och högskolor är statliga. En del är så kallade enskilda utbildningsanordnare. Det är icke-statliga universitet eller högskolor som drivs av till exempel stiftelser eller föreningar.
Majoriteten av de enskilda utbildningsanordnarna har bara utbildning inom ett eller ett par områden, som exempelvis vård, psykoterapi eller teologi.
Studentinflytande enligt lagen är din rätt som student att utöva inflytande över utbildningen. Studentinflytande finns bland annat för att säkra att utbildningar håller bra kvalitet. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för högskolornas och universitetens personal och studenter. Det slås fast i första kapitlet i högskolelagen och gäller även för enskilda utbildningsanordnare. Där står också att högskolor och universitet ska arbeta för att studenterna tar en aktiv del i att vidareutveckla utbildningen.
För statliga universitet och högskolor är det reglerat hur studentinflytandet ska organiseras. Lärosäten som inte är statliga kan i högre grad själva välja hur de organiserar studentinflytandet. De kan exempelvis bestämma att medlemskap i en studentkår ska vara obligatoriskt för studenterna vid lärosätet.
Exempel på enskilda utbildningsanordnare är Chalmers tekniska högskola, Beckmans Designhögskola, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Newmaninstitutet.
Följ länken nedan om du vill se den fullständiga listan över enskilda utbildningsanordnare.
De bestämmelser som reglerar vad som gäller om studentinflytande på statliga universitet och högskolor är högskolelagen (HL), högskoleförordningen (HF) och studentkårsförordningen (SF). När förordningarna talar om ”studenter” så betyder det studenter som läser på grundnivå och avancerad nivå samt doktorander som läser på forskarnivå.
Du hittar bestämmelserna här:
Läs högskolelagen på riksdagen.se
Läs högskoleförordningen på riksdagen.se
Läs studentkårsförordningen på riksdagen.se
För lärosäten som inte är statliga, så kallade enskilda utbildningsanordnare, är studentinflytandet inte lika reglerat. Du hittar mer information om vad som gäller för enskilda utbildningsanordnare här:
Läs mer om enskilda utbildningsanordnare
Läs lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina på riksdagen.se