Grundnivå

Utbildning på grundnivå ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna får i gymnasieskolan, eller på motsvarande kunskaper. Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Dessa krav ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Avancerad nivå

Utbildning på avancerad nivå ska i huvudsak bygga på och fördjupa de kunskaper, färdigheter och förmågor som studenterna har fått på grundnivån. För utbildning på avancerad nivå krävs grundläggande behörighet och även andra behörighetskrav. Kraven skiljer sig åt beroende på utbildning. Universiteten och högskolorna kan även ställa krav på särskild behörighet. Dessa krav ska vara helt nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen.

Forskarnivå

Utbildning på forskarnivå ska bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper. För att antas till utbildning på forskarnivå krävs grundläggande behörighet och särskild behörighet samt att du bedöms ha förmåga att tillgodogöra dig utbildningen. Högskolan får bara anta sökande som anställs som doktorand eller har någon annan form av studiefinansiering.

Läs om behörighet på Universitets- och högskolerådets webbplats

För frågor som rör antagning till högskoleutbildning ska du vända dig till Universitets- och högskolerådet, UHR. UHR är en statlig myndighet som samordnar antagningen till högskolan. De informerar om bland annat högskolestudier och meritvärdering samt ansvarar för högskoleprovet. UHR ansvarar också för webbplatserna antagning.se och studera.nu.

Till Universitets- och högskolerådets webbplats

Till antagning.se

Till studera.nu

Beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Beslut som handlar om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren kan också överklagas dit. Däremot är det inte möjligt att överklaga beslut om urval till Överklagandenämnden för högskolan.

Till Överklagandenämnden

Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Dessa krav ska vara helt nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen. Du behöver dessutom ha läst vissa specifika kurser för att uppfylla kraven på grundläggande behörighet. Vilka kurser det är varierar beroende på när du gick i gymnasiet.

Det finns nationella regler om behörighet i högskoleförordningen. Varje universitet och högskola kan även ha egna behörighetsregler och dessa ska framgå av en antagningsordning.

Myndigheten som ansvarar för antagning och studieinformation är Universitets- och högskolerådet, UHR. UHR utfärdar föreskrifter om grundläggande behörighet och urval.

Läs om föreskrifter på Universitets- och högskolerådets webbplats

För att bli antagen till en högskoleutbildning krävs att du har vissa förkunskaper, så kallade behörighetskrav. För all högskoleutbildning krävs grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet får du bland annat genom att du har en gymnasieexamen.

Du kan komplettera ett ofullständigt gymnasiebetyg genom att till exempel läsa på komvux eller folkhögskola så att du får grundläggande behörighet. Läs mer om behörighet hos Universitets- och högskolerådet, UHR, som ansvarar för antagning och studieinformation.

Läs om antagning till grundnivå på Universitets- och högskolerådets webbplats

För att bli antagen till en högskoleutbildning krävs att du har vissa förkunskaper, så kallade behörighetskrav. Behörighetskraven är indelade i grundläggande och särskild behörighet. De flesta utbildningar kräver förutom en grundläggande behörighet dessutom särskild behörighet. Det innebär i de flesta fall att du måste ha läst vissa gymnasiekurser, men det kan också innebära krav på arbetslivserfarenhet, arbetsprover eller högskolekurser. Om du till exempel söker en ekonomutbildning behöver du ofta ha läst extra matematik utöver den som ingår i grundläggande behörighet. Myndigheten som ansvarar för antagning och studieinformation är Universitets- och högskolerådet, UHR.

Läs om särskild behörighet till avancerad nivå på UHR:s webbplats

Läs om särskild behörighet till forskarnivå på UHR:s webbplats

När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. De sökande delas först in i olika urvalsgrupper. Inom varje urvalsgrupp rangordnas sedan de sökande utifrån sina meriter, till exempel betyg från gymnasieskolan. De sökande som rangordnats högst ges tillträde till den sökta utbildningen.

Ja, högskolorna får använda särskilda prov som urvalsgrund till högst en tredjedel av platserna till en utbildning. Om det gäller antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får samtliga platser fördelas utifrån särskilda prov.

Ja, under vissa förutsättningar. En student som har underkänts på två prov på en kurs eller en del av en kurs har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot ett sådant byte.

Det finns ingen rätt att tentera på annan ort men utifrån regeln om myndigheters serviceskyldighet i förvaltningslagen kan det finnas skäl för universiteten och högskolorna att erbjuda en sådan möjlighet. Om studenten får möjlighet att tentera på annan ort får lärosätet inte ta ut en avgift.

Det är examinator som sätter betyg på en kurs. Efter att handledaren har gett klartecken till uppsatsen bör examinatorn inte kräva stora förändringar för att godkänna uppsatsen. Det finns inga regler om detta men tydliga kriterier för bedömningen och en bra dialog mellan handledaren och examinatorn kan undvika att sådana situationer uppstår.

Det finns inga nationella bestämmelser om rättningstider. En utgångspunkt är förvaltningslagens bestämmelse om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Många universitet och högskolor har egna bestämmelser om hur lång rättningstiden ska vara.

Det finns inga nationella regler men UKÄ anser att tiden mellan meddelandet av tentamensresultatet och omprovet måste vara minst tio arbetsdagar eller minst två veckor.

Det antal tillfällen som en student får göra ett prov eller en praktik är i princip obegränsat. Universitetet och högskolor kan dock själva besluta om en begränsning om lärosätena bedömer att obegränsat antal tillfällen leder till ett orimligt resursslöseri.

En sådan begränsning bör framgå av kursplanen för kursen eller av något annat beslutsdokument vid högskolan. Antalet måste i så fall bestämmas till minst fem om begränsningen avser antal provtillfällen och två om det gäller praktiktillfällen.

Läs mer: Begränsningar av antalet prov- och praktiktillfällen Pdf, 68 kB.

Datum för omprov bör meddelas senast vid det ordinarie provtillfället.

Betyget beslutas av den lärare som universitetet eller högskolan har utsett som examinator. Som student ska du få betyg på de kurser du har gått igenom, om inte högskolan har bestämt något annat.

Universiteten och högskolorna får själva bestämma vilket betygssystem som ska användas. För praktik inom vissa lärarutbildningar finns dock särskilda bestämmelser.

Betyg kan inte överklagas, men det går att begära ändring (omprövning) av beslutet. Det är examinatorn som beslutar om ändring (omprövning).

En kursplan och en utbildningsplan innehåller bestämmelser för utbildningen som anger villkoren för att antas till och genomföra kursen. Högskoleförordningen anger vad en kurs- respektive utbildningsplan ska innehålla.

Enligt högskoleförordningen måste varje utbildningsprogram ha en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska följande anges:

• De kurser som ingår i utbildningsprogrammet
• Krav på särskild behörighet

Enligt högskoleförordningen ska det även finnas en kursplan för varje kurs. I kursplanen ska följande anges:

• Kursens nivå
• Antal högskolepoäng som kursen omfattar
• Kursens mål
• Krav på särskild behörighet
• Formerna för att bedöma studenternas prestationer

I utbildnings- och kursplanerna får universiteten och högskolorna också ha egna bestämmelser. De kan till exempel i en kursplan ange vilken litteratur som ska användas eller vilka moment som är obligatoriska.

UKÄ anser att kurs- och utbildningsplanerna som huvudregel bör vara fastställda och tillgängliga för studenterna senast den dag som kursen eller programmet öppnar för anmälan.

Läs mer i UKÄ:s tillsyns-PM Pdf, 99 kB.

Ett examensbevis är ett bevis på att du gått igenom en högskoleutbildning och uppfyller kraven för din examen. Examensbeviset innehåller information om studiernas omfattning och innehåll. Där framgår också en examensbenämning och vid vilken högskola examen har avlagts. Till examensbeviset ska du få en bilaga, Diploma Supplement, som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. För att få ut ditt examensbevis måste du ansöka till högskolan eller universitetet där du gått din utbildning.

Om du under din utbildning har studerat vid flera universitet eller högskolor ska examensbeviset utfärdas av det universitet eller den högskola där du slutförde din utbildning. Detta gäller dock inte om berörda lärosätena har kommit överens om något annat i just ditt fall. De kan också utfärda en gemensam examen.

Ett kursbevis är ett bevis på att du har gått igenom en kurs med godkänt resultat. Om du har godkänts på en kurs ska du på begäran få ett kursbevis av högskolan.

Handläggningstiden för examensärenden bör normalt inte överstiga två månader.

Studentinflytande är enligt högskolelagen din rätt som student att utöva inflytande över utbildningen. Studentinflytande finns bland annat för att säkra att utbildningar har bra kvalitet. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för högskolornas personal och studenterna.

Högskolelagen slår även fast att universitet och högskolor ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Det betyder att studenternas erfarenheter och kunskap ska tas tillvara. Det gäller både enskilda studenters engagemang och de studenter som är engagerade i studentkåren.

Studenter har rätt att via studentkåren ha representanter i alla beslutande organ och beredande organ inom högskolan som på något sätt har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Exempel på beslutande organ är styrelsen, fakultetsnämnden och särskilda organ för beslut om utbildning och forskning. Lärosätet och studentkåren bör tillsammans komma överens om i vilka organ som studenterna ska vara representerade.

För att kunna påverka har studenter rätt att vara delaktiga i processen inför att ett beslut ska tas. Det betyder att studenter ska få information och vara representerade i beredande organ, det vill säga i grupper och på möten som är innan ett beslut ska tas och inte bara på själva beslutsmötet. Om ett beslut ska fattas av en enda person, till exempel en rektor eller en prefekt, ska hon eller han informera och samråda med en studentrepresentant i god tid före beslutet fattas eller beredningen slutförs.

Du som student kan också påverka utbildningen genom de kursvärderingar som universiteten och högskolorna måste erbjuda efter varje avslutad kurs.

Det är viktigt att komma ihåg att det som står i lagar och regler om studentinflytande endast gäller statliga universitet och högskolor. För lärosäten som inte är statliga, så kallade enskilda utbildningsanordnare, gäller andra regler.

En studentkår är en sammanslutning av studenter som ansökt om och fått ställning som studentkår. Det är en organisation med och för studenter. En studentkår ska företräda studenterna gentemot högskolan.

En kår har ett specifikt verksamhetsområde. Verksamhetsområdet kan exempelvis vara geografiskt som ett universitet eller högskola men det kan även vara kopplat till en fakultet eller ett campus. Det kan alltså finnas flera kårer inom ett och samma lärosäte.

För att en studentsammanslutning ska bli en studentkår så måste kåren ansöka hos högskolan om att bli det. Det huvudsakliga syftet med kåren måste vara att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och även bevaka förutsättningar för studier vid högskolan eller universitetet. Kåren måste ha ett definierat verksamhetsområde. Det kan exempelvis vara geografiskt, som ett universitet eller högskola, eller kopplat till en fakultet eller ett campus. Det finns även andra krav för att en studentsammanslutning ska få ställning som studentkår.

Kraven är:

• Att en studentkårs verksamhetsområde inte får vara större än en högskola och att det sammanfaller med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.
• Att en studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att även studenter som inte är medlemmar i en studentkår företräds av studentrepresentanter från kåren.
• Att alla studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att vara medlemmar i kåren.
• Att en medlem ska ha rösträtt när studentkårens högsta beslutande organ väljs.
• Att studentkåren ska ha stadgar, som antagits av medlemmarna och ha en styrelse.
• Att studentkåren ska föra ett register över sina medlemmar.
• Att studentkåren varje år ska redovisa sin verksamhet och medlemsantal till högskolan och att studentkåren ska ge högskolan sitt medlemsregister, om högskolan begär det.

De studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Universiteten och högskolorna är skyldiga att genomföra och sammanställa kursvärderingarna, informera studenterna om resultaten samt om eventuella åtgärder som ska vidtas utifrån resultaten. Resultaten ska vara tillgängliga för studenterna.

En del problem kan lösas exempelvis i dialog direkt med lärosätet. Du kan vända dig till den lärare som är kurs- eller programansvarig eller till studierektorn, prefekten eller rektorn. Om du är student kan du också vända dig till studentkåren för att få hjälp eller råd om hur du kan gå tillväga. Vid vissa universitet och högskolor finns det även en studentombudsman som studenter kan kontakta för råd och stöd. Om problemet ändå kvarstår är du välkommen att anmäla ärendet till oss på UKÄ.

Anmälan mot en högskola

Det är framförallt två områden av vår verksamhet som har betydelse för studentinflytandet: arbetet med att kvalitetssäkra högre utbildning och vår juridiska tillsyn. UKÄ har även fått speciella uppdrag av regeringen som rör studentinflytande.

För att bidra till att utveckla högre utbildning gör vi olika typer av granskningar. Oavsett vilken typ av granskning så ska studenters och doktoranders perspektiv alltid belysas. Frågor som ska besvaras är exempelvis hur studentinflytandet fungerar i praktiken och om studenterna och doktoranderna har möjlighet att medverka i lärosätets kvalitetsarbete och i utvecklingen av utbildningar. I UKÄ:s arbetsgrupper som arbetar med utvärderingar av kvalitet ska det finnas med studenter.

UKÄ har juridisk tillsyn över statliga universitet och högskolor med fokus på studenternas rättssäkerhet. Det innebär att UKÄ bland annat granskar att universiteteten och högskolorna följer gällande bestämmelser om studentinflytande. UKÄ granskar också att högskolorna och universiteten följer sina egna regler om studentinflytande.

Läs mer om vår granskning av högre utbildning

Inte alla universitet och högskolor är statliga. En del är så kallade enskilda utbildningsanordnare. Det är icke-statliga universitet eller högskolor som drivs av till exempel stiftelser eller föreningar.
Majoriteten av de enskilda utbildningsanordnarna har bara utbildning inom ett eller ett par områden, som exempelvis vård, psykoterapi eller teologi.

Studentinflytande enligt lagen är din rätt som student att utöva inflytande över utbildningen. Studentinflytande finns bland annat för att säkra att utbildningar håller bra kvalitet. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för högskolornas och universitetens personal och studenter. Det slås fast i första kapitlet i högskolelagen och gäller även för enskilda utbildningsanordnare. Där står också att högskolor och universitet ska arbeta för att studenterna tar en aktiv del i att vidareutveckla utbildningen.

För statliga universitet och högskolor är det reglerat hur studentinflytandet ska organiseras. Lärosäten som inte är statliga kan i högre grad själva välja hur de organiserar studentinflytandet. De kan exempelvis bestämma att medlemskap i en studentkår ska vara obligatoriskt för studenterna vid lärosätet.

Exempel på enskilda utbildningsanordnare är Chalmers tekniska högskola, Beckmans Designhögskola, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Newmaninstitutet.

Följ länken nedan om du vill se den fullständiga listan över enskilda utbildningsanordnare.

Läs mer om enskilda utbildningsanordnare

De bestämmelser som reglerar vad som gäller om studentinflytande på statliga universitet och högskolor är högskolelagen (HL), högskoleförordningen (HF) och studentkårsförordningen (SF). När förordningarna talar om ”studenter” så betyder det studenter som läser på grundnivå och avancerad nivå samt doktorander som läser på forskarnivå.

Du hittar bestämmelserna här:

Läs högskolelagen på riksdagen.se

Läs högskoleförordningen på riksdagen.se

Läs studentkårsförordningen på riksdagen.se

För lärosäten som inte är statliga, så kallade enskilda utbildningsanordnare, är studentinflytandet inte lika reglerat. Du hittar mer information om vad som gäller för enskilda utbildningsanordnare här:

Läs mer om enskilda utbildningsanordnare

Läs lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina på riksdagen.se

Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, är en myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn och sektorn för kvalificerad yrkesutbildning. Exempel på sådant som kan överklagas är beslut om anställning, beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet och beslut om behörighet till utbildning. ÖNH är sista instans i dessa ärenden, det vill säga det går inte att överklaga ÖNH:s beslut.

Till Överklagandenämnden för högskolans webbplats

Nej, det går inte att överklaga till UKÄ, men du kan göra en tillsynsanmälan om missförhållanden till UKÄ . UKÄ kan rikta kritik mot ett universitet eller en högskola om vi ser att de inte följer lagar och regler. UKÄ kan då kritisera dem men vi kan inte ändra deras beslut.

Vissa beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH. ÖNH är en myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn och sektorn för kvalificerad yrkesutbildning. Exempel på sådant som kan överklagas är beslut om anställning, beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet och beslut om antagning till utbildning. ÖNH är sista instans i dessa ärenden, det vill säga det går inte att överklaga ÖNH:s beslut.

Till Överklagandenämnden för högskolan

Vissa beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH, exempelvis:

• Att den sökande inte uppfyller kraven på behörighet
• Att inte få tillgodoräkna sig tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet
• Att inte få ett examensbevis eller kursbevis
• Att inte få anstånd att påbörja studierna senare eller inte beviljas studieuppehåll
• Att dra in doktorandens rätt till handledning eller andra resurser
• Anställning (förutom doktorandanställning)

Du hittar mer information om vilka beslut det gäller på ÖNH:s webbplats.

Till Överklagandenämnden för högskolan

Universitetens och högskolornas beslut om disciplinära åtgärder kan överklagas till förvaltningsrätten.

Läs om förvaltningsrätten på Sveriges domstolars webbplats

Nej, det är inte möjligt att överklaga ett betyg men du kan begära att examinatorn ändrar (omprövar) betygsbeslutet.

Enskilda utbildningsanordnare kan ha interna regler för omprövning av sina beslut. För mer information angående detta, vänd dig till det aktuella lärosätet. Beslut av enskilda utbildningsanordnare kan inte överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Läs om lagar och regler som gäller för enskilda utbildningsanordnare

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn i statens, kommunernas och regionernas verksamhet. Rätten att ta del av allmän handling som är offentlig är en viktig del av offentlighetsprincipen och regleras i en av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen.

Offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar gäller vid alla statliga universitet och högskolor. Offentlighetsprincipen gäller dessutom även för Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping som är privata högskolor.

Läs om offentlighetsprincipen på regeringen.se

En handling blir allmän när den kommer in till eller upprättas på myndigheten samt förvaras där. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan bara begränsas genom offentlighets- och sekretesslagen.

En allmän handling kan antingen vara offentlig eller omfattas av sekretess. Alla har enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Den som begär att få ta del av en allmän handling har rätt att vara anonym och behöver som regel inte berätta vad handlingen eller uppgiften ska användas till. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller vid alla statliga universitet och högskolor.

Ja, ett utdrag ur LADOK är en allmän handling. Varje universitet och högskola är skyldig att dokumentera uppgifter om studenter. Det gäller uppgifter om bland annat behörighet, urvalsgrund, studieresultat, betyg och examen. Uppgifterna i dessa register, till exempel LADOK, är tillgängliga för alla enligt samma regler som gäller för allmänna handlingar hos myndigheter.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har inte åtkomst till LADOK. Om någon vill få ut uppgifter ur LADOK tillhandahålls de av lärosätena.

Alla statliga universitet och högskolor är myndigheter. Om du inte får ut en allmän handling kan du kräva att få ett skrifligt myndighetsbeslut. Det är viktigt att detta beslut fattas av den person som är behörig att fatta sådana beslut för myndighetens räkning.

En myndighets beslut att vägra lämna ut en handling kan överklagas till kammarrätten.

Läs om kammarrätten på Svenska domstolars webbplats

En tenta, själva provformuläret, borde bli en allmän handling när den har överlämnats till de studenter som deltar i provet. Innan tentan har genomförts kan det finnas skäl att åberopa offentlighets- och sekretesslagens regler för att vägra lämna ut tentan.

Ett tentasvar som en student har lämnat in är en allmän handling och kan därför begäras ut hos det aktuella lärosätet.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har inte åtkomst till dessa uppgifter.

Statliga myndigheter behöver inte spara alla allmänna handlingar utan får gallra enligt Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd. Tentasvar som inte har lämnats till den berörda studenten får gallras två år efter betygsättningen.

Ett exemplar av provformuläret ska alltid bevaras.