Behovet av lärare
Här samlar vi material och publikationer om det framtida behovet av lärare i skolan och lärarutbildningarnas förutsättningar för att möta behoven och bidra till lärarförsörjningen. Här hittar du bland annat statistik om sökande, antagna och nybörjare men också prognoser om det framtida kompetensbehovet. Här finns även analyser om både studenternas förkunskaper och om de försök att pröva behörighet och lämplighet inför lärarutbildningen som har gjorts på vissa håll.
Sedan länge finns en brist på behöriga lärare i skolan. Skolverkets prognoser som tas fram i samverkan med oss och statistikmyndigheten SCB visar att bristerna riskerar att bestå en lång tid. Vi analyserar regelbundet lärarutbildningarnas förutsättningar för att motverka lärarbristen.
Diagram över beräknat examinationsbehov och beräknad examination enligt prognos för 2019–2033, per lärarprogram och inriktning. Källa: Skolverket.
Läs våra publikationer
Läs vår rapport Framtidens behov av högskoleutbildade. Behovet av bristyrken inom offentlig sektor.
Läs publikationer från andra myndigheter
Läs Skolverkets prognos över behovet av lärare och förskollärare på skolverket.se.
Läs statistikmyndigheten SCB:s trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad hos på scb.se.
På scb.se kan du läsa Arbetskraftsbarometern.
Läs SCB:s rapport Fortsatt brist på lärare på scb.se.
På arbetsförmedlingen.se hittar du Arbetsförmedlingens Yrkeskompass.
Intresset för lärarutbildningarna
Intresset för att påbörja en lärarutbildning har varierat genom åren. Det kan vi se på antalet sökande, antagna och registrerade studenter på de olika lärarprogrammen. Här visar vi utvecklingen av studenternas intresse för lärarutbildningarna över tid och uppdelat på kvinnor och män. Det finns också statistik på vilka program som är mest populära, som vi kan se genom att titta på söktryck.
Hitta våra analyser på sidan Sökande, antagna och nybörjare.
UKÄ:s statistikdatabas
I UKÄ:s statistikdatabas går det bland annat att hitta uppgifter om sökande och antagna för varje yrkesexamensprogram var för sig eller kombinerat med ett annat program. Även söktryck och antalet registrerade studenter på de olika lärarprogrammen går att hitta där. Uppgifterna sträcker sig som längst tillbaka till mitten av 1990-talet, beroende på vilka program som väljs.
Hitta uppgifter om sökande i vår statistikdatabas.
Hitta uppgifter om antagna i vår statistikdatabas.
Diagram över antalet sökande till förskollärarexamen och grundlärarexamen sedan höstterminen 2011.
Använd vår anpassade export i statistikdatabasen
Enklaste sättet att komma åt uppgifter från flera program samtidigt är via vår anpassade export. Välj där vilka uppgifter och yrkesexamensprogram som du är intresserad av. På grund av att statistiken är olika täckande för olika tidsperioder rekommenderar vi inte att du slår ihop de olika yrkesexamensprogrammen till totalsummor.
Hitta uppgifter med vår anpassade export i statistikdatabasen.
Yrkesexamensprogram som har räknats till lärarutbildningen genom åren. Sorteras efter första termin som de ingår i databasen. | ||
|---|---|---|
Från ht 2011 | Från ht 2000 | Från ht 1995 |
Förskollärarexamen | Lärarexamen | Barn- och ungdomspedagogisk examen |
Grundlärarexamen | Bildlärarexamen | |
Ämneslärarexamen | Grundskollärarexamen 1-7 | |
Yrkeslärarexamen | Grundskollärarexamen 4-9 | |
Gymnasielärarexamen | ||
Hushållslärarexamen | ||
Idrottslärarexamen | ||
Slöjdlärarexamen | ||
Kvinnor och män på lärarutbildningarna
Det har varit en ojämn könsfördelning på utbildningar mot lärarexamen under lång tid. Könsfördelningen på lärarutbildningarna påverkar hur många kvinnor och män som kommer ut i läraryrket. Fördelningen varierar mellan de olika lärarutbildningarna, från förskollärarutbildningen som är starkt kvinnodominerad till ämneslärarutbildningen som har en jämn könsfördelning.
Här hittar du analyser om kvinnor och män på lärarutbildningarna, även över tid och i jämförelse med andra yrkesutbildningar. Här kan du också läsa om vad det beror på att männen är så få i stora delar av lärarutbildningen och vad universitet och högskolor har gjort för att könsfördelningen ska bli jämnare på utbildningarna.
Läs våra publikationer
Läs vår rapport Kvinnor och män i högskolan.
Läs publikationer från andra myndigheter
Studenternas förkunskaper och konsekvenser för behovet av lärare
För att möta behovet av behöriga lärare behöver fler lärarstudenter slutföra hela utbildningen och börja arbeta som lärare. Lärarstudenternas förkunskaper kan ha betydelse för deras prestationer under studierna och i läraryrket. Här samlar vi material som handlar om de kunskaper som lärarstudenterna tar med sig in i utbildningen och hur detta påverkar behovet av lärare och avhopp från lärarutbildningarna.
UKÄ har tidigare visat att studenter med bättre förkunskaper i form av höga gymnasiebetyg hoppar av lärarutbildningarna i lägre grad. UHR har på uppdrag av regeringen bland annat utrett ett antagningsprov till ämneslärarutbildningen och lämplighetsprov till flera lärarutbildningar. I utredningen som genomfördes inför de nuvarande lärarutbildningarna, diskuterar utredaren antagningsprov och lämplighetsprov och gör en internationell utblick. Frågan har på senare tid fått en ny aktualitet.
Läs våra publikationer
Läs vår statistiska analys Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation.
Läs publikationer från Regeringskansliet
Läs utredningen En hållbar lärarutbildning.
Läs publikationer från andra myndigheter
Läs UHR:s rapport Regeringsuppdrag - utreda en modell med högre krav för särskild behörighet.
Läs UHR:s rapport Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen?