Om lärarutbildning

UKÄ följer lärarutbildningarna genom statistik och analyser. Vi utvärderar kvaliteten i utbildningarna. Vi granskar att universitet och högskolor följer de lagar och regler som gäller.

Den största yrkesutbildningen i högskolan

Här kan du läsa om behovet av lärare, studenterna, olika vägar att bli lärare och kvaliteten i lärarutbildningarna. Här hittar du också regeringens proposition om de nuvarande lärarutbildningarna och analyser från andra myndigheter.

Sedan 2011 finns fyra lärarprogram som leder till motsvarande fyra lärarexamina:

  • förskollärarexamen
  • grundlärarexamen
  • ämneslärarexamen
  • yrkeslärarexamen.

De fyra lärarutbildningarna är sammantagna den största yrkesutbildningen i högskolan. Lärarutbildningar ges vid 28 lärosäten, från Luleå i norr till Lund i söder.

På sidan Tillstånd för lärarutbildningar kan du läsa om vilka utbildningsinriktningar som de olika lärosätena har examenstillstånd för.

I vår årsrapport kan du läsa mer om lärarutbildningarna.

Läs alla våra publikationer om lärarutbildningarna.

Hur många börjar på en lärarutbildning?

I de här diagrammen ser du hur många som påbörjade en lärarutbildning det senaste läsåret och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Diagram över hur många som påbörjade en lärarutbildning det senaste läsåret och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Kvinnorna har länge varit i klar majoritet på lärarutbildningarna, även om könsfördelningen ser olika ut för olika examina och inriktningar. Sedan nuvarande examina infördes 2011 har över 90 procent av nybörjarna på förskollärarutbildningen varit kvinnor. Bland nybörjarna på ämneslärarutbildningen har det däremot varit en jämn könsfördelning. Den här figuren visar hur många kvinnor och män som har påbörjat en lärarutbildning över tid.

Diagram över hur många kvinnor och män som påbörjade en lärarutbildning det senaste läsåret och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Diagram över hur många kvinnor och män som påbörjade en lärarutbildning det senaste läsåret och hur utvecklingen har sett ut över tid.

Behovet av lärare

Här samlar vi material och publikationer om det framtida behovet av lärare i skolan och lärarutbildningarnas förutsättningar för att möta behoven och bidra till lärarförsörjningen. Här hittar du bland annat statistik om sökande, antagna och nybörjare men också prognoser om det framtida kompetensbehovet. Här finns även analyser om både studenternas förkunskaper och om de försök att pröva behörighet och lämplighet inför lärarutbildningen som har gjorts på vissa håll.

Sedan länge finns en brist på behöriga lärare i skolan. Skolverkets prognoser som tas fram i samverkan med oss och statistikmyndigheten SCB visar att bristerna riskerar att bestå en lång tid. Vi analyserar regelbundet lärarutbildningarnas förutsättningar för att motverka lärarbristen.

Diagram över examinationsbehov

Diagram över beräknat examinationsbehov och beräknad examination enligt prognos för 2019–2033, per lärarprogram och inriktning. Källa: Skolverket.

Intresset för lärarutbildningarna

Intresset för att påbörja en lärarutbildning har varierat genom åren. Det kan vi se på antalet sökande, antagna och registrerade studenter på de olika lärarprogrammen. Här visar vi utvecklingen av studenternas intresse för lärarutbildningarna över tid och uppdelat på kvinnor och män. Det finns också statistik på vilka program som är mest populära, som vi kan se genom att titta på söktryck.

Hitta våra analyser på sidan Sökande, antagna och nybörjare.

Läs vår statistiska anlys Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Ökat antal examinerade möter fortfarande inte behovet.

Läs vår statistiska analys Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Var fjärde nybörjare på ämneslärarutbildningen är en KPU-student.

UKÄ:s statistikdatabas

I UKÄ:s statistikdatabas går det bland annat att hitta uppgifter om sökande och antagna för varje yrkesexamensprogram var för sig eller kombinerat med ett annat program. Även söktryck och antalet registrerade studenter på de olika lärarprogrammen går att hitta där. Uppgifterna sträcker sig som längst tillbaka till mitten av 1990-talet, beroende på vilka program som väljs.

Hitta uppgifter om sökande i vår statistikdatabas.

Hitta uppgifter om antagna i vår statistikdatabas.

Hitta uppgifter om söktryck i vår statistikdatabas.

Hitta uppgifter om antalet registrerade studenter på de olika lärarprogrammen i vår statistikdatabas.

Diagram över antalet sökande till förskolärarexamen och grundlärarexamen sedan höstterminen 2011

Diagram över antalet sökande till förskollärarexamen och grundlärarexamen sedan höstterminen 2011.

Använd vår anpassade export i statistikdatabasen

Enklaste sättet att komma åt uppgifter från flera program samtidigt är via vår anpassade export. Välj där vilka uppgifter och yrkesexamensprogram som du är intresserad av. På grund av att statistiken är olika täckande för olika tidsperioder rekommenderar vi inte att du slår ihop de olika yrkesexamensprogrammen till totalsummor.

Hitta uppgifter med vår anpassade export i statistikdatabasen.


Yrkesexamensprogram som har räknats till lärarutbildningen genom åren.

Sorteras efter första termin som de ingår i databasen.

Från ht 2011

Från ht 2000

Från ht 1995

Förskollärarexamen

Lärarexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundlärarexamen


Bildlärarexamen

Ämneslärarexamen


Grundskollärarexamen 1-7

Yrkeslärarexamen


Grundskollärarexamen 4-9



Gymnasielärarexamen



Hushållslärarexamen



Idrottslärarexamen



 Slöjdlärarexamen


Kvinnor och män på lärarutbildningarna

Det har varit en ojämn könsfördelning på utbildningar mot lärarexamen under lång tid. Könsfördelningen på lärarutbildningarna påverkar hur många kvinnor och män som kommer ut i läraryrket. Fördelningen varierar mellan de olika lärarutbildningarna, från förskollärarutbildningen som är starkt kvinnodominerad till ämneslärarutbildningen som har en jämn könsfördelning.

Här hittar du analyser om kvinnor och män på lärarutbildningarna, även över tid och i jämförelse med andra yrkesutbildningar. Här kan du också läsa om vad det beror på att männen är så få i stora delar av lärarutbildningen och vad universitet och högskolor har gjort för att könsfördelningen ska bli jämnare på utbildningarna.

Läs våra publikationer

Läs vår rapport Kvinnor och män i högskolan.

Läs publikationer andra myndigheter

Läs Högskoleverkets rapport Man ska bli lärare! – den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen – beskrivning och analys.

Studenternas förkunskaper och konsekvenser för behovet av lärare

För att möta behovet av behöriga lärare behöver fler lärarstudenter slutföra hela utbildningen och börja arbeta som lärare. Lärarstudenternas förkunskaper kan ha betydelse för deras prestationer under studierna och i läraryrket. Här samlar vi material som handlar om de kunskaper som lärarstudenterna tar med sig in i utbildningen och hur detta påverkar behovet av lärare och avhopp från lärarutbildningarna.

UKÄ har tidigare visat att studenter med bättre förkunskaper i form av höga gymnasiebetyg hoppar av lärarutbildningarna i lägre grad. UHR har på uppdrag av regeringen bl.a. utrett ett antagningsprov till ämneslärarutbildningen och lämplighetsprov till flera lärarutbildningar. I utredningen som genomfördes inför de nuvarande lärarutbildningarna, diskuterar utredaren antagningsprov och lämplighetsprov och gör en internationell utblick. Frågan har på senare tid fått en ny aktualitet.

Läs våra publikationer

Läs vår statistiska analys Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation.

Läs publikationer från Regeringskansliet

Läs PM:et från Utbildningsdepartementet Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning.

Läs utredningen En hållbar lärarutbildning.

Läs publikationer från andra myndigheter

Läs UHR:s rapport Regeringsuppdrag - utreda en modell med högre krav för särskild behörighet.

Läs UHR:s rapport Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen?

Läs UHR:s rapport Lämplighetsbedömning av sökande till lärarutbildningar. Utvärdering genomförd av försöksverksamhet med krav på att den som antas till förskollärar, grundlärar- eller ämneslärarprogram är lämplig för yrket.

Vägar till att bli lärare

Den som vill bli lärare kan välja flera vägar för att nå sitt mål. Vilka vägar som är öppna beror bland annat på personens förkunskaper och tidigare utbildning. Den som har tagit examen från ett lärarprogram kan läsa påbyggnadsutbildningar som leder till speciallärare och specialpedagog.

Här hittar du styrande bestämmelser, information, statistik och rapporter om de fyra lärarprogrammen. Här kan du också hitta rapporter om alternativa vägar för att bli behörig lärare.

Skolverket utfärdar lärarlegitimation till lärare. Den krävs för en tillsvidareanställning och för att läraren ska få sätta betyg.

Gå till skolverket.se för att läsa mer om lärarlegitimationen.

De fyra lärarprogrammen

Sedan 2011 ger universitet och högskolor lärarutbildning som leder till fyra olika examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.

Grundläggande bestämmelser som styr lärarutbildningarna

Här är några av de grundläggande bestämmelserna som styr lärarutbildningarna. Av alla högskoleutbildningar är lärarutbildningarna de som styrs av flest författningar. 

I högskolelagen och högskoleförordningen finns grundbestämmelserna om all högskoleutbildning.

På riksdagen.se kan du läsa högskolelagen.

I examensordningen, bilaga 2 i högskoleförordningen, finns de krav som studenterna ska uppfylla för respektive lärarexamen. Krav på hur undervisningsämnen kan kombineras i en ämneslärarexamen finns i bilaga 4 i högskoleförordningen.

På riksdagen.se kan du läsa högskoleförordningen.

KPU – kompletterande pedagogisk utbildning

Kompletterande pedagogisk utbildning är en utbildning för den som redan har ämneskunskaperna och vill bli lärare. Den som har minst 90 högskolepoäng i ett ämne kan läsa en kompletterande pedagogisk utbildning och bli ämneslärare. Ämnet måste vara ett undervisningsämne i årskurs 7-9 eller gymnasiet och får inte vara ett yrkesämne.

Studierna inom kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng. Vanligtvis tar utbildningen tre terminer, men det finns varianter som har höjd studietakt och tar kortare tid. En sådan utbildning är för personer som redan har en forskarutbildning. Studenter som läser den får ett särskilt utbildningsbidrag.

Grundläggande bestämmelser för kompletterande pedagogisk utbildning

Kompletterande pedagogisk utbildning styrs av en förordning som bland annat reglerar den särskilda behörigheten till utbildningen och vilka krav som ska vara uppfyllda för att studenten ska få en ämneslärarexamen.

Läs förordningen för kompletterande pedagogisk utbildning på riksdagen.se.

Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade styrs av två särskilda förordningar. En om studierna och en om utbildningsbidraget.

Läs förordningen för studier till en ämneslärarexamen för forskarutbildade på riksdagen.se.

Läs förordningen om utbildningsbidraget för forskarutbildade som läser till en ämneslärarexamen på riksdagen.se

ULV – utländska lärares vidareutbildning

Utländska lärares vidareutbildning är en vidareutbildning för den som har en utländsk lärarutbildning och vill bli behörig att arbeta som lärare i Sverige. Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarexamen, eller en ämnesexamen i ett ämne som motsvarar ett svenskt undervisningsämne, kan få behörighet att arbeta som lärare i Sverige genom satsningen utländska lärares vidareutbildning. Regeringen ger varje år särskilda medel till lärosätena för utländska lärares vidareutbildning.

Grundläggande bestämmelser för utländska lärares vidareutbildning

Utländska lärares vidareutbildning styrs av samma förordning som andra kompletterande utbildningar för dem som har en utländsk utbildning. Den reglerar bland annat syftet med utbildningen, vad som gäller för antagningen till utbildningen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng. Den som antas till utländska lärares vidareutbildning ska få en individuell studieplan som bygger på studentens tidigare studier och lärarerfarenheter.

Läs förordningen för kompletterande utbildningar för dem som har en utländsk utbildning på riksdagen.se.

Utländska lärares vidareutbildning ges vid sex lärosäten. Stockholms universitet samordnar utländska lärares vidareutbildning. Gå till su.se.

VAL – vidareutbildning av obehöriga lärare

Vidareutbildning av obehöriga lärare är en utbildning för den som har läst en del av en lärarutbildning och arbetar i skolan. Den som har högskolepoäng från en lärarutbildning, men har hoppat av utbildningen och arbetar som obehörig lärare eller förskollärare, kan läsa till en examen inom satsningen vidareutbildning av obehöriga lärare. Regeringen ger varje år särskilda medel till lärosätena för vidareutbildning av obehöriga lärare.

Grundläggande bestämmelser för vidareutbildning av obehöriga lärare

Vidareutbildning av obehöriga lärare styrs av en särskild förordning. Regeringen beslutade om förändringar i reglerna, som gäller från den 1 september 2020. Förordningen reglerar bland annat antagningen till utbildningen, vilka krav som ska vara uppfyllda för att studenten ska få en examen och begränsar den kompletterande utbildningen till högst 120 högskolepoäng. Den som antas till vidareutbildning av obehöriga lärare ska få en individuell studieplan som bygger på studentens tidigare studier och lärarerfarenheter. Studenten läser utbildningen medan hen arbetar i skolan eller förskolan.

På riksdagen.se kan du läsa kan du läsa förordningen om vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare.

Vidareutbildning av obehöriga lärare ges vid åtta lärosäten.

På lararutbildning.nu kan du läsa om Umeå universitet som samordnar vidareutbildning av obehöriga lärare.

Arbetsintegrerad lärarutbildning – för den som vill varva studier till lärare och arbete i skolan

Arbetsintegrerade lärarutbildningar finns på flera lärosäten i landet. Formen innebär att studenten varvar studier på lärosätet med arbete i skolan under särskilda anställningsformer som bygger på att lärosätet har avtal med kommuner. Det finns inga särskilda bestämmelser för de här utbildningarna utan högskoleförordningens bestämmelser gäller.

Läs högskoleförordningen på riksdagen.se.

Vi har inte något särskilt uppdrag från regeringen att kartlägga eller följa upp arbetsintegrerad lärarutbildning.

Läs regeringens pressmeddelande om vilka lärosäten som får medel för att bedriva arbetsintegrerad lärarutbildning 2020 på regeringen.se.

Läs mer om lärarutbildningarna

Regeringen har genom åren gjort flera satsningar för att öka antalet lärare. Ett exempel är att sju lärosäten 2018 fick i uppdrag att skapa fler effektiva och ändamålsenliga vägar in i lärar- och förskolläraryrket.

Läs mer om fler vägar in i lärar-och förskolläraryrket på lärarutbildning.nu.

Läs studieinformation om de olika utbildningsvägarna i lärarutbildningsguiden på studera.nu.

Kvaliteten i utbildningarna

Varje högskola och universitet ska ha ett system för att säkra att deras utbildningar håller hög kvalitet. Som central myndighet utvärderar UKÄ lärarutbildningarnas kvalitet. På uppdrag av regeringen utvärderar vi också olika satsningar på lärarutbildning. Här har vi samlat rapporter och resultat som handlar om lärarutbildningarnas kvalitet.

Under 2018–2021 utvärderar UKÄ de fyra lärarprogrammen som leder till förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Utvärderingarna visar hur lärosätena säkerställer att studenterna har nått examensmålen när de tar sin examen, och att de har haft goda förutsättningar att nå målen. Utvärderingar är också tänkta att bidra till lärosätenas arbete med att utveckla kvaliteten i utbildningarna.

Läs våra utvärderingar av de fyra lärarprogrammen som leder till förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.

För att utvärdera utbildningarna använder vi ett urval av examensmål. Examensmålen bestäms av regeringen och finns i högskoleförordningen.

På sidan Utvärdering av lärarutbildningar hittar du mer om urval av examensmål.

På riksdagen.se kan du läsa bilaga 2 i högskoleförordningen, examensordningen.

UKÄ tar hjälp av bedömare i sina utvärderingar. Bedömarna kommer från lärosätena och arbetslivet. Även studenter ingår i bedömargrupperna.

Om bedömargruppen kommer fram till att kvaliteten på utbildningen inte är tillräckligt bra får lärosätet ett år på sig att förbättra kvaliteten. Om bedömarna fortfarande tycker att det är för låg kvalitet när utbildningarna följs upp kan UKÄ återkalla examenstillståndet för utbildningen.

I Högskolekollen hittar du resultatet av alla kvalitetsgranskningar som UKÄ har gjort.

Särskilda satsningar för att stärka kvaliteten i utbildningen

UKÄ har utvärderat regeringens satsning på försöksverksamheten med övningsskolor inom lärarutbildningarna och kvaliteten i VFU (verksamhetsförlagd utbildning).

Läs vår artikel om lärosätenas erfarenheter av övningsskolor.

Läs vår rapport Kvalitetsförstärkning – åtgärder och effekter på utbildningskvalitet. Redovisning av ett regeringsuppdrag.

Läs vår rapport Utvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor 2014-2019 inom lärarutbildningarna.

Utbildningens innehåll

Lärarutbildningarnas innehåll regleras av examensordningen och lärosätena utformar sin utbildning efter de krav som anges i examensbeskrivningarna och de allmänna krav som finns i högskolelagen. För ämneslärarexamen finns det särskilda bestämmelser för hur undervisningsämnena får kombineras.

I alla lärarutbildningar ingår 60 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna, 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning och olika mängder ämnes- och ämnesdidaktiska studier beroende på vilken utbildning det gäller.

  • Inom utbildningsvetenskaplig kärna läser studenterna kurser där innehållet har en stark koppling till en lärares yrkesutövning. De behandlar exempelvis betyg och bedömning, specialpedagogik, vetenskapsteori och forskningsmetodik och skolväsendets historia.
  • Under den verksamhetsförlagda utbildningen får studenterna handledning för att sammanlänka teorin med praktiken i skolan eller i förskolan.
  • Ämnesdidaktik handlar om hur ett visst ämne lärs ut och ämnesstudierna ger den fördjupning i ämnet som lärare behöver.

Nuvarande lärarexamina

Förskollärarexamen: 210 högskolepoäng, examen på grundnivå

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem: 180 högskolepoäng, examen på grundnivå

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3: 240 högskolepoäng, examen på avancerad nivå

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6: 240 högskolepoäng, examen på avancerad nivå

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9: 270 högskolepoäng, examen på avancerad nivå

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan: 300-330 högskolepoäng, examen på avancerad nivå

Yrkeslärarexamen: 90 högskolepoäng, examen på grundnivå


Hur går det under studietiden?

Vad händer under studietiden för de studenter som påbörjar en lärarutbildning? Här samlar vi material om lärarstudenternas studier och prestationer under utbildningen.

UKÄ har publicerat statistik och analyser om lärarstudenternas genomströmning i form av bland annat kvarvaro, tidiga avhopp och examensfrekvens. Vi har även följt upp i vilken utsträckning lärarstudenter studerar utomlands och läser sommarkurser.

Lärarstudenternas genomströmning

Hur många studenter stannar kvar på lärarprogrammen, i vilken grad tar de examen och hur lång tid tar det till examen? Här finns samlad statistik och analys av genomströmningen på lärarutbildningarna. Ett vanligt mått på genomströmning är andelen tidiga avhopp, som UKÄ har visat är relativt höga på lärarutbildningarna, i jämförelse med andra högskoleutbildningar. Vi har även analyserat vilka faktorer som påverkar studenternas benägenhet att slutföra utbildningen. I tabellen nedan kan du se hur många studenter som stannar kvar på lärarprogrammen efter ett läsår jämfört med andra yrkesexamensprogram.

Ladda ner vår tabell över antal nybörjare läsåret 2016-2017 och andel som var registrerade på programmet påföljande läsår.

Läs våra publikationer

I UKÄ:s statistikdatabas kan du själv välja i listan vilket lärarprogram du vill ha uppgifter om.

I vår statistikdatabas kan du se statistik över normalstudietid på yrkesexamensprogram.

Läs vår statistiska analys Nybörjare och examinerade på lärarutbildning: Ökat antal examinerade möter fortfarande inte behovet. På sid 20 handlar det om tidiga avhopp.

Läs vårt statistiska meddelande Genomströmning: kvarvaro samt examensfrekvens.

Läs vår rapport Tidiga avhopp från högskolan – Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexamensprogrammen.

Läs vår statistiska analys Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation.

Läs publikationer från andra myndigheter

Läs Högskoleverkets rapport Regeringsuppdrag - utreda en modell med högre krav för särskild behörighet.

Läs Högskoleverkets rapport Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen? Ett förberedande uppdrag inför utvecklingen av ett särskilt antagningsprov till ämneslärarutbildningen.

Läs Högskoleverkets rapport Lämplighetsbedömning av sökande till lärarutbildningar. Utvärdering genomförd av försöksverksamhet med krav på att den som antas till förskollärar, grundlärar- eller ämneslärarprogram är lämplig för yrket.

Hur arbetar lärosäten med att förbättra genomströmning?

I utbildningsutvärderingen av för- och grundskollärarprogrammen under 2018/19 har lärosäten beskrivit hur de arbetar för att förbättra studenternas förutsättningar att genomföra sin utbildning. Genom att synliggöra olika åtgärder och insatser hoppas vi inspirera till fortsatt kvalitetsarbete.

Läs vår rapport För ökad genomströmning.

Gymnasiebetygens betydelse för högskolestudierna

Studenternas förkunskaper påverkar hur det går för dem under utbildningen. UKÄ har i en analys visat att de studenter som har bättre gymnasiebetyg hoppar av lärarutbildningarna i lägre grad. Här finns även andra publikationer som visar på gymnasiebetygens betydelse för studietiden på lärarutbildningarna.

Läs våra publikationer

Läs vår statistiska analys Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation.

Läs publikationer från andra myndigheter

Läs Skolverkets studie Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie på skolverket.se.

Utlandsstudier bland lärarstudenter

Internationell studentmobilitet är ett sätt att internationalisera högre utbildning. UKÄ:s statistik visar att utlandsstudier inom lärarutbildningarna är ovanligt. Här kan du bland annat se andelen bland de examinerade från de olika lärarprogrammen som har studerat utomlands under utbildningen. I vår statistikdatabas väljer själv i listan vilket lärarprogram som du vill ha uppgifter om.

Hitta uppgifter om utlandsstudier bland förstagångsexaminerade från yrkesexamensprogram i vår statistikdatabas.

Hitta uppgifter om utlandsstudier bland examinerade från yrkesexamensprogram i vår statistikdatabas.

Sommarkurser i lärarutbildningarna

De senaste åren har ett antal lärosäten, på uppdrag av regeringen, anordnat fler sommarkurser som i första hand ska kunna ingå i en lärarexamen. Syftet med sommarkurserna har varit att göra det möjligt för fler studenter att nå en lärarexamen på kortare tid samt möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för verksamma lärare. Här kan du läsa UKÄ:s uppföljningar av sommarkurser i lärarutbildningarna.

Läs våra publikationer

Läs vår rapport Uppföljning av sommarkurser.

Läs vår statistiska analys Satsning på sommarkurser har gett effekt.

När studierna är klara

Här har vi samlat analyser över tid om de examinerade lärarna och hur de etablerar sig på arbetsmarknaden. Här finns också analyser om inkomster för dem som har en lärarutbildning och om lärare som inte arbetar inom yrket.

När studenten har slutfört sina studier tar den ut sin examen som ligger till grund för lärarlegitimationen.

På skolverket.se kan du läsa om lärarlegitimationen.

Hur många nya lärare har utbildats?

Antalet examinerade lärare har varit förhållandevis stabilt under 2000-talet. Undantaget är i början av 2010-talet då kravet på lärarlegitimation infördes och lärarutbildningen gjordes om.

I den här diagramet syns det totala antalet utfärdade lärarexamina per läsår sedan mitten av 1990-talet.

Diagram över totalt antal utfärdade lärarexamina oavsett typ av examen.

I det här diagramet ser du hur många lärarexamina som utfärdades till kvinnor respektive män mellan 1995-2019.

Diagram över antal lärarexamina utfärdade till kvinnor respektive män.

Uppgifterna kommer från Universitetskanslersämbetets statistikdatabas. Där hittar du också fördjupande statistik om de olika lärarexamina och uppgifter uppdelade på kön, ålder och lärosäte.

Gå till vår statistikdatabas.

Ställningen på arbetsmarknaden för de som tog en lärarexamen 2015-2016

Läsår

Yrkesexamens-program

Antal
examinerade

Andel
etablerade (%)

Andel
osäker (%)

Andel
svag (%)

Andel
utanför (%)

2015

Förskollärarexamen

2291

87

5

7

*

2015

Grundlärarexamen

1362

91

4

5

*

2015

Yrkeslärarexamen

464

92

5

*

*

2015

Ämneslärarexamen

892

92

4

3

*

På sidan Statistik om etablering på arbetsmarknaden finns tabellen med förklaringar.

Lärarutbildade som inte arbetar som lärare

Trots den stora efterfrågan på examinerade lärare arbetar inte alla utbildade lärare inom yrket. Hur många personer det handlar om, och vad de gör istället, kan du läsa om i till exempel SCB:s undersökningar.