Jämställdhet i statistiken

UKÄ ansvarar för den officiella statistiken på högskoleområdet och arbetar efter riktlinjen om att all officiell statistik ska vara könsuppdelad. Statistiken publiceras löpande i UKÄ:s statistikdatabas och i statistiska meddelanden, rapporter och analyser.

Betydligt fler kvinnor än män studerar på högskolan

Det är betydligt fler kvinnor än män som studerar på grundnivå och avancerad nivå i högskolan. Kvinnorna har varit i majoritet bland studenterna i högskolan sedan slutet av 1970-talet. Höstterminen 2020 var 61 procent av de registrerade kvinnor medan 39 procent var män.

I alla grafer nedan representerar blå kurva män och gul kurva kvinnor.

Registrerade studenter i högskolan höstterminerna 1977–2020

Registrerade studenter i högskolan höstterminerna 1977–2020

Kvinnor och män studerar olika utbildningar och olika ämnen

Kvinnor och män studerar i stor utsträckning skilda ämnen och på olika utbildningar, det gäller såväl på grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå. Det leder både till en könssegregerad arbetsmarknad och att kvinnor och män delvis forskar inom olika ämnen.

Nästan alla yrkesexamensprogram har en sned könsfördelning. Vissa förändringar har dock skett de senaste åren. Om vi ser till de största yrkesexamensprogrammen har könsfördelningen blivit mer jämn på de manligt dominerade utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör, men inte på de kvinnligt dominerade utbildningarna till sjuksköterska och lärare.

Civilingenjörsprogrammet (examina)

Civilingenjörsprogrammet (examina)

 Högskoleingenjörsprogrammet (examina)

Civilingenjörsprogrammet (examina)

Sjuksköterskeprogrammet (examina)

Civilingenjörsprogrammet (examina)

Grundlärarprogrammet (examina)

Civilingenjörsprogrammet (examina)

Kvinnor har en högre genomströmning än män

Det är en större andel kvinnor än män som tar en examen inom normalstudietiden. Läsåret 2019/20 var det drygt 66 procent av kvinnorna och drygt 60 procent av männen på yrkesexamensprogram som hade avlagt examen inom den tiden. nominella studietiden (antal högskolepoäng i examen) + en termin.

Andel examinerade inom normalstudietid på yrkesexamensprogram

Kurva över genomströmning och skillnader mellan män och kvinnor.

Färre kvinnor än män är professorer

Det är betydligt färre kvinnor än män som är professorer, men skillnaden minskar. År 2020 var 31 procent av alla professorer kvinnor, och andelen har ökat under de senaste tio åren. För att bidra till ökningen av andelen kvinnor som är professorer har regeringen satt upp lärosätesspecifika mål för andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna. Under den senaste uppföljningsperioden lyckades lärosätena inte nå målen och regeringen har därför gett lärosätena nya jämställdhetsmål för rekryteringen av professorer för perioden 2021 – 2023. Se vidare Uppföljning av rekryteringsmål för professorer 2017-2019, UKÄ 2020.

Anställda professorer (individer).

Statistik över professorer- skillnader mellan män och kvinnor.

Sverige sticker inte på något sätt ut med den skeva könsfördelningen bland professorer. I de allra flesta av Europas länder var andelen kvinnor bland professorerna under 40 procent. Endast i Lettland, Litauen och Ryssland var andelen kvinnor större än 40 procent (Källa: ETER 2017).

Anställningskategorin meriteringsanställningar utgörs av tidsbegränsade anställningar som är avsedda att ge doktorsexaminerade möjlighet att meritera sig för en fortsatt karriär inom forskning och undervisning. Det finns tre olika typer av meriteringsanställningar; postdoktorer, biträdande lektorer och forskarassistenter. Könsfördelningen bland de meriteringsanställda är relativt jämn. Bland postdoktorer och biträdande lektorer är andelen män störst medan andelen kvinnor är störst bland forskarassistenter.

Antal meriteringsanställda (individer)

Statistik över meriteringsanställda - män och kvinnor

Bland doktoranderna är könsfördelningen jämn och har varit det under en längre period. Det blir tydligt att könsfördelningen förändras till det sämre ju längre upp i karriären man kommer.

Antal doktorander.

Antal doktorander - kvinnor och män

Aktuellt om jämställdhet

Fler forskarutbildade kvinnor på arbetsmarknaden

Könsfördelningen bland de forskarutbildade på arbetsmarknaden har jämnats ut. Från 34 procent kvinnor och 66 procent män 2007, till 43 procent kvinnor och 57 procent män 2018.

Läs mer i den statistiska analysen Forskarutbildade på en föränderlig arbetsmarknad - analys av forskarutbildade på svensk arbetsmarknad 2007-2018. Pdf, 1.6 MB.

Kvinnor påbörjar högskolestudier i högre utsträckning än män

I årskullen som föddes 2000 började 14,7 procent av kvinnorna och 10,9 procent av männen en högskoleutbildning till och med 2019. Jämfört med den föregående årskullen ökade andelen bland kvinnor med knappt 0,3 procentenheter, medan den var oförändrad bland männen. Det är fjärde året i rad som vi ser att skillnaden mellan kvinnor och män ökar.

Med stigande ålder ökar också könsskillnaden. I årskullen som föddes 1998 började 39,0 procent av kvinnorna och 26,9 procent av männen en högskoleutbildning senast vid 21 års ålder, vilket är en skillnad på drygt 12 procentenheter. Könsskillnaden var ännu större bland de som började högskolestudier senast vid 24 års ålder. Bland kvinnorna var den andelen 51,0 procent, jämfört med 35,4 procent bland männen.

Läs mer i den statistiska analysen Rekrytering till högskoleutbildning - i riket och per län och kommun.

Social snedrekrytering

Sedan lång tid tillbaka följer den sociala snedrekryteringen till högskolan samma mönster: ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan. Det gäller både kvinnor och män.

Läs mer i rapporten Social snedrekrytering till högskolan i historiskt perspektiv – statistisk uppföljning av medborgare som föddes 1956–1993.