Publikationer och beslut om forskarutbildning

Här har vi samlat rapporter, tillsynsbeslut och utvärderingar som är kopplade till utbildning på forskarnivå.

Vi har valt att dela in materialet utifrån år och i datumordning. Vi börjar med rapporter och fyller sedan på med utvärdering och tillsyn på temat forskarutbildning. Under vissa år har det kanske inte släppts någon rapport om forskarutbildning och då försvinner den kategorin i samlingen för just det året. Det gäller även för de andra två kategorierna utvärdering och tillsyn. Rapporterna omfattar flera områden. Det är rapporter med analyser om utvecklingen av forskarutbildningen, men även rapporter med resultat från utvärderingar och tillsyn. 

Här finns rapporter och tillsynsbeslut från 2002 och fram till 2021. Utvärderingar redovisas från den senaste utvärderingscykeln: 2017-2022. Material som är äldre än 2013 har tagits fram av UKÄ:s föregångare Högskoleverket (HSV) och är då markerade med ett HSV inom parantes i anslutning till titeln.

2022: rapporter

Rapporter: Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. Tematisk utvärdering, del 1 och del 2

Den 21 november 2019 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att genomföra en tematisk utvärdering av universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering utifrån det krav som infördes 2002 i högskolelagen (1992:1434) som anger att universitet och högskolor i sin verksamhet ska ”aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan” (1 kap. 5 § fjärde stycket). Uppdraget ska genomföras i samråd med Universitet- och högskolerådet (UHR).

UKÄ har i enlighet med regeringens uppdrag genomfört en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå utifrån respektive lärosätes specifika profil och förutsättningar. Syftet med den tematiska utvärderingen är att på nationell nivå synliggöra hur landets lärosäten arbetar med breddad rekrytering samt undersöka hur långt Sverige har nått i att öka mångfalden i högskolan och motverka snedrekryteringen. Den tematiska utvärderingen ska både skapa kunskap om arbetet med breddad rekrytering och göra nytta genom att stödja utvecklingsarbetet för högsta möjliga kvalitet i sektorn.

Samma mönster för social snedrekrytering till forskarutbildning som till utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan noteras i resultaten av den tematiska utvärderingen. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar sannolikheten för att en student ska gå vidare till forskarstudier. Försörjningsmodellen för forskarutbildning kan vara en avgörande faktor för en breddning av rekryteringen till forskarstudier. Andra faktorer som kan påverka en breddad rekrytering av doktorander vid ett lärosäte är hur utlysningen av doktorandplatser sker. Bedömargruppen anser att alltför få lärosäten i sin självvärdering diskuterat möjligheten till breddad rekrytering till forskarutbildning. Bedömargruppen rekommenderar också att lärosätena bör inkludera utbildning på forskarnivå i alla styrdokument om breddad rekrytering

Läs vår rapport Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. Tematisk utvärdering, del 1 Pdf, 1.5 MB.

Läs vår rapport Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. Tematisk utvärdering, del 2 Pdf, 1.4 MB.

 

2021: rapporter och utvärderingar

Rapport: Doktorandspegeln 2021 – doktoranders upplevelser av att genomföra forskarutbildningen under coronapandemin

Doktorandspegeln 2021 syftar till att få en bild av hur coronapandemin har påverkat forskarutbildningen. I en enkätundersökning beskriver doktoranderna sina upplevelser av hur det har varit att genomföra forskarutbildningen under coronapandemin. UKÄ har ställt frågor om doktorandernas hälsa och mående, i vilken utsträckning de har behövt extra stöd och om de har fått det. Frågor har också ställts om hur materialinsamlingen till avhandlingsarbetet har fungerat och hur doktoranderna upplever att det har fungerat att genomföra forskarutbildningen på distans.

Läs vår rapport Doktorandspegeln 2021 – doktoranders upplevelser av att genomföra forskarutbildningen under coronapandemin Pdf, 2.3 MB.

Rapport: Fokus forskarutbildning – ny kunskap från UKÄ:s temaprojekt

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har under ett par års tid undersökt den svenska forskarutbildningen. I en samlad rapport presenteras resultaten från flera undersökningar. Några av rapporten slutsatser är:

  • Vi kan inte ge ett entydigt svar på om de svenska studenternas intresse för forskarutbildningen har minskat. Inkomsten efter examen kan vara en förklaring och en annan fler utländska sökande.
  • En annan slutsats är att den externa finansieringen påverkat lärosätenas rekrytering till forskarutbildningen.
  • Totalt ser vi varken någon brist eller överskott på forskarutbildade. Däremot verkar det vara för få som utbildas inom vissa områden, till exempel inom vård.

Läs vår rapport Fokus forskarutbildning – ny kunskap från UKÄ:s temaprojekt Pdf, 1.3 MB.

Rapport: Röster om forskarutbildningen

UKÄ har intervjuat åtta lärosätena om deras syn på forskarutbildningen som presenteras i denna rapport. I intervjuerna ställdes frågor om sökande och antagna till forskarutbildningen, dimensioneringen av forskarutbildningen och efterfrågan på doktorsexaminerade. Rapporten visar bland annat att intresset för forskarutbildningen är stort och att antalet sökande har ökat de senaste tio åren. Det är fler utländska sökande än svenska, men en högre andel av de svenska sökanden antas.

Läs vår rapport Röster om forskarutbildningen Pdf, 956 kB.

Rapport: Vanligast att utländska doktorander arbetar inom högskolan

I en tidigare rapport visade UKÄ att en stor del av de utländska doktoranderna i Sverige lämnar landet efter doktorsexamen varje år. Men i denna rapport visar nya uppgifter att andelen som stannar ökar. För första gången sedan 1990-talet är det nu över hälften som stannar. Vad som kommer att hända efter att kraven i utlänningslagen skärptes ger inte rapporten svar på. Från juli 2021 ställs skärpta krav på alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd.

Läs vår rapport Vanligast att utländska doktorander arbetar inom högskolan Pdf, 956 kB.

Rapport: Flest utländska doktorandnybörjare från Asien

I denna rapport har UKÄ tittat närmare på utländska doktorandnybörjare. Forskarutbildningen rekryterar i hög grad internationellt och av de totalt 3 100 doktorandnybörjarna i Sverige 2020 var 40 procent utländska nybörjare. Flest doktorandnybörjare kom från länder utanför EU. Ser man till vilka geografiska områden inom EU och utanför EU som flest doktorandnybörjare kommer från är det Asien, men antalet har minskat de senaste tio åren. De länder i Asien som hade flest nybörjare 2020 var Kina, Indien och Iran.

Läs vår rapport Flest utländska doktorandnybörjare från Asien Pdf, 956 kB.

Rapport: Skuggdoktorander och rättssäkerhet vid antagning till utbildning på forskarnivå

UKÄ:s föregångare Högskoleverket har definierat begreppet skuggdoktorand som ”en person på ett lärosäte, som inte är antagen till forskarutbildningen, men som befinner sig i en situation som motsvarar en antagen doktorands.” Rapporten innehåller en kartläggning av skugg­doktorander och en undersökning av rättssäkerheten i samband med antagning till utbildning på forskarnivå. En slutsats i rapporten är att skuggdoktorander före­kommer i högskole­sektorn men att det är svårt att avgöra omfattningen av problemet ur ett nationellt perspektiv. I rapporten identifieras ett antal faktorer som kan bidra till att situationer med skuggdoktorander uppstår. Det förs även fram en rad goda exempel och förslag på åtgärder som kan bidra till att motverka förekomsten av skuggdoktorander. UKÄ:s granskning har också visat att det förekommer antagningsregler vid lärosätena som strider mot HL och HF eller skulle kunna öka risken för att situationer med skuggdoktorander uppstår. UKÄ utgår från att lärosätena ser över sina antagningsregler och vid behov reviderar dem.

Läs vår rapport Skuggdoktorander och rättssäkerhet vid antagning till utbildning på forskarnivå Pdf, 632.5 kB.

Rapport: Forskarutbildning vid högskolorna – en fråga om profilering

Syftet med regeringens reform utifrån propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) var att fler högskolor som inte är universitet skulle kunna ge forskarutbildning. Sedan den 1 januari 2010 har högskolor samt enskilda utbildningsanordnare haft möjlighet att ansöka om tillstånd att ge forskarutbildning inom avgränsade områden som de själva definierat. Detta har lett till att i nuläget, tio år efter att reformen sjösattes, har samtliga statliga högskolor, utom tre konstnärliga högskolor, tillstånd att bedriva forskarutbildning. Dessutom har fyra enskilda utbildningsanordnare tillstånd. Syftet med reformen har därmed uppnåtts. I denna rapport redovisas inom vilka områden högskolorna och de enskilda utbildningsanordnarna har beviljats tillstånd att inrätta forskarutbildningar.

Läs vår rapport Forskarutbildning vid högskolorna – en fråga om profilering Pdf, 1.2 MB.

Rapport: Efterfrågan på forskarutbildade högst inom universitet och högskolor och vården

I denna rapport har UKÄ undersökt efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft i jobbannonser. En majoritet av jobbannonserna kom från universitet och högskolor. Efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft ökade mellan 2012 till 2020 och sedan 2015 har antalet annonser från universitet och högskolor ökat i förhållande till övriga branscher. Utöver universitet och högskolor är efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft högst inom regionerna och inom forskningsintensiva storföretag. Bland de större företagen annonserade AstraZeneca och Ericsson efter flest forskarutbildade.

Läs vår rapport Efterfrågan på forskarutbildade högst inom universitet och högskolor och vården Pdf, 508.1 kB.

Rapport: Vad kostar forskarutbildningen?

2019 var lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå 45 miljarder. Hur stor andel av medlen till forskning och utbildning på forskarnivå som används för forskarutbildning 2019 är okänt eftersom kostnaden inte urskiljs i lärosätenas redovisning. UKÄ har nu tagit fram en ny modell för att skatta kostnaderna för forskarutbildningen som presenteras i denna rapport och kostnaderna var 13 miljarder kronor 2019. UKÄ:s beräkningar visar också att kostnaden legat på ungefär samma nivå sedan 1999, trots att lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt under tidsperioden.

Läs vår rapport Vad kostar forskarutbildningen Pdf, 629 kB.

Rapport: Doktorander och examina på forskarnivå 2020

I den här rapporten (statistiska meddelandet) beskrivs antalet doktorandnybörjare, doktorander och examinerade 2020 samt förändringar i antalen, i huvudsak under 2011–2020. Det vanligast förekommande forskningsämnesområdet bland doktorandnybörjarna var 2020 medicin och hälsovetenskap. För andra året i rad var det fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna.

Läs rapporten Doktorander och examina på forskarnivå 2020, UKÄ-SCB Pdf, 1.6 MB.

Rapport: Universitet och högskolor, Årsrapport 2021

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2021 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Ett kapitel i årsrapporten behandlar utbildning på forskarnivå. Rapporten är årlig och det finns en engelsk kortversion av årsrapporten också

Läs vår Årsrapport 2021 Pdf, 13.8 MB.

Läs vår engelska Årsrapport 2021

Utvärdering: forskarutbildningar som beslutades av UKÄ 2021

  • Analytisk kemi - 7 av 9 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2020-2021)
  • Organisk kemi - 4 av 10 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2020-2021)
  • Fysikalisk kemi - 9 av 11 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2020-2021)

Sammantaget fick 67 % av utbildningarna omdömet hög kvalitet. Uppföljning av de utbildningar som fick omdömet ifrågasatt kvalitet sker under 2022-2023 och en utbildning som fick omdömet bristande kvalitet är nedlagd.”

Läs mer om utfallet av utbildningsutvärderingarna av forskarutbildning i Högskolekollen.

2020: rapporter och tillsynsbeslut

Rapport: Forskarutbildade på en föränderlig arbetsmarknad – analys av forskarutbildade på svensk arbetsmarknad 2007-2018

UKÄ har studerat de forskarutbildade på den svenska arbetsmarknaden i denna rapport. De forskarutbildade är relativt ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar, inom näringslivet och inom staten. Bland de yrkesverksamma har andelen forskarutbildade kvinnor och andelen som genomgått en forskarutbildning utanför Sverige ökat under den senaste tioårsperioden. Särskilt stor har ökningen varit inom vården och inom IT-sektorn.

Läs vår rapport Forskarutbildade på en föränderlig arbetsmarknad – analys av forskarutbildade på svensk arbetsmarknad 2007-2018 Pdf, 1.6 MB.

Rapport: Högskolenybörjare 2019/20 och doktorandnybörjare 2018/19 efter föräldrarnas utbildningsnivå

I den här rapporten (statistiska meddelandet) beskrivs både den sociala sammansättningen i högskolan och den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det innebär redovisningar av dels föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan, dels påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå. I årskullen födda 1994 hade 24 procent av dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar påbörjat högskolestudier vid 25-års ålder. För dem med forskarutbildade föräldrar var andelen 83 procent.

Läs rapporten Högskolenybörjare 2019/20 och doktorandnybörjare 2018/19 efter föräldrarnas utbildningsnivå, UKÄ-SCB Pdf, 1.5 MB.

Rapport: Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2018/19

I den här rapporten (statistiska meddelandet) ges en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjat högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter på grundnivå och avancerad nivå och för doktorander. Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund fortsätter att öka och läsåret 2018/19 hade 26 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund. Föregående läsår var motsvarande andel 25 procent och tio läsår tidigare var andelen 17 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste tioårsperioden.

Läs rapporten Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2018/19, UKÄ-SCB Pdf, 5.5 MB.

Tillsyn: Beslut den 30 juni 2020, reg.nr. 31-00060-20

Ett universitet beslutade att anta doktoranden till forskarutbildning på en högskola. UKÄ slog fast att högskolan vid den tidpunkten inte hade rätt att bedriva sådan forskarutbildning. Det innebar att universitetet var ansvarigt för doktorandens forskarutbildning. UKÄ bedömde att uppföljningen av doktorandens individuella studieplan inte hade gjorts på det sätt som fastställts i en överenskommelse mellan universitetet och högskolan samt i den allmänna studieplanen. Ämbetet riktade kritik mot lärosätena för den bristfälliga hanteringen. Huvudansvaret för uppföljningen ansågs dock ligga på universitetet som var ansvarigt för utbildningen.

UKÄ konstaterade även att högskolans hantering av doktorandens avhandlingsmanuskript inte överensstämde med en överenskommelse mellan lärosätena och den individuella studieplanen. Högskolan kunde inte undgå kritik för hanteringen. UKÄ såg även skäl att kritisera universitetet, som inte tagit sitt ansvar för doktorandens forskarutbildning. Universitetet hade redovisat att lärosätet skulle genomföra ytterligare en granskning av doktorandens avhandlingsmanuskript och att en granskare skulle utses inom kort. UKÄ konstaterade att doktoranden dock hade rätt till handledning och andra resurser om inte universitetet med stöd av högskoleförordningen beslutat att dra in dessa.

Läs beslutet från 30 juni 2020 Pdf, 280.1 kB.

Tillsyn: Beslut den 25 februari 2020, reg.nr. 31-00351-19

UKÄ kritiserade lärosätet för lång handläggningstid i ett ärende om indragning av doktorands rätt till handledning och andra resurser. Anmälaren ansåg även att doktorandens anställning borde ha förlängts under handläggningen av ärendet. UKÄ konstaterade att det framgår av högskoleförordningen att doktorandanställningen måste ha löpt ut när lärosätet fattar beslut om att dra in en doktorands handledning och andra resurser. Det finns däremot inget som hindrar att ett lärosäte inleder ett sådant ärende när doktoranden fortfarande är anställd. Det finns inte heller något hinder mot att ett lärosäte förnyar anställningen under kortare perioder, exempelvis under handläggningen av ett ärende om indragning av handledning och andra resurser. Något krav på lärosätet att förnya anställningen finns däremot inte. Trots detta ansåg UKÄ att det anmälda fallet var otillfredsställande hanterat av lärosätet eftersom beslutet att dra in doktorandens resurser fattats först ett år efter att anställningen som doktorand upphört.

Läs beslutet från 25 februari 2020 Pdf, 189.2 kB.

2019: rapporter och utvärdering

Rapport: Hur värderas en forskarutbildning? En jämförande studie av individer födda 1970–1985 med och utan examen på forskarnivå

UKÄ har i denna rapport studerat hur en examen på forskarnivå värderas på den svenska arbetsmarknaden. Forskarutbildning verkar sällan löna sig ur ett individuellt inkomstperspektiv. Forskarexaminerade som grupp har visserligen relativt höga inkomster. Men det är inte stora skillnader i löneinkomster för jämförbara personer utan forskarutbildning. Detta gäller oavsett examen och vilken sektor eller vilket län personen arbetar inom. Det finns dock vissa undantag. Resultatet tyder på att det kan löna sig att disputera inom medicin och hälsovetenskap. Studien visar också att de med examen på forskarnivå trots allt har en positiv löneutveckling i förhållande till jämförelsegruppen.

Läs vår rapport Hur värderas en forskarutbildning Pdf, 1.5 MB.

Rapport: Små forskarutbildningsmiljöer

Under tidperioden 2017-2019 har UKÄ utvärderat och fattat beslut om 123 forskarutbildningar inom 17 forskningsämnen inom flera olika forskningsämnesområden. Bakgrunden till rapporten är att drygt 80 procent av de utbildningar som fick ifrågasatt kvalitet i den första och andra utvärderingsomgången hade tio doktorander eller färre. Det som utmärker problemen med en forskarutbildningsmiljö med få doktorander är att den ofta har en liten handledarresurs, en alltför småskalig seminarieverksamhet och ett begränsat kursutbud.

Läs vår rapport Små forskarutbildningsmiljöer

Rapport: Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

I denna rapport har UKÄ studerat vad de utländska doktoranderna gör efter examen, om de stannar i Sverige eller inte. Totalt 7 080 utländska doktorander avlade doktorsexamen under åren 1998–2012. 64 procent av männen och 58 av kvinnorna hade lämnat Sverige tre år efter examen. Andelen som lämnar Sverige varierar mellan de olika forskningsämnesområdena. Teknik hade lägst andel medan lantbruksvetenskap och veterinärmedicin hade den högsta andelen som lämnar Sverige.

Läs vår rapport Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen Pdf, 371.6 kB.

Rapport: Halverad andel som påbörjar en forskarutbildning

Andelen i den svenska befolkningen som börjar på en forskarutbildning senast vid 30 års ålder har minskat. Men under de senaste tio åren har den halverats. I denna rapport har UKÄ studerat möjliga förklaringar till att andelen har minskat de senaste tio åren. UKÄ undersökte bland annat om antalet nybörjare som har påbörjat forskarutbildning har blivit äldre och kunde se att doktoranderna i de senare årskullarna är något äldre, men att det bara kan förklara en liten del av minskningen.

Läs vår rapport Halverad andel som påbörjar en forskarutbildning Pdf, 283.9 kB.

Rapport: Granskning för utveckling. 95 granskade utbildningar på forskarnivå 2017 – 2019

Resultatet av granskningarna visar att omdömet hög kvalitet har getts till 70 (74 procent) av utbildningarna, medan de resterande har fått omdömet ifrågasatt kvalitet. Spridningen i resultat per utvärderat ämne varierar. Nästan hälften av utbildningarna, 45 stycken, hade inte mer än 10 doktorander. Majoriteten (15 stycken) av de utbildningar som fick omdömet ifrågasatt kvalitet brister endast i ett av de sex ingående aspektområdena. Aspektsområdena miljö, resurser och område samt utformning, genomförande och resultat har fått omdömet ej tillfredsställande långt fler gånger än övriga aspektområden och perspektiv. De problem som noterats har i dessa fall bland annat varit för få handledare och brist på ämneskompetens i handledargruppen samt att forskarutbildningsmiljön är för liten. När det gäller aspektområdet utformning, genomförande och resultat har problemen främst handlat om att lärosätet inte kan säkerställa doktorandernas måluppfyllelse, varken genom kursutbud eller examinering.

Läs vår rapport Granskning för utveckling Pdf, 1.3 MB.

Utvärdering: forskarutbildningar som beslutades av UKÄ 2019

  • Design - 4 av 5 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2018-2019)
  • Litteraturvetenskap - 9 av 9 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2018-2019)
  • Musik - 2 av 2 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2018-2019)
  • Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi - 9 av 12 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2018-2019)

Sammantaget fick 86 % av utbildningarna omdömet hög kvalitet. I samband med uppföljning av de fyra utbildningar som fick omdömet ifrågasatt kvalitet, så fick en utbildning omdömet hög kvalitet och tre utbildningar lades ner.

Läs mer om utfallet av utbildningsutvärderingarna av forskarutbildning i Högskolekollen.


2018: rapporter, utvärdering och tillsynsbeslut

Rapport: Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

I denna rapport redovisar UKÄ hur många av de doktorsexaminerade 2017 som genomfört delar av sin forskarutbildning i ett annat land än Sverige. Drygt en fjärdedel av de 2 840 som avlade doktorsexamen 2017 hade varit utomlands under sin forskarutbildning, främst inom EU. Av de som genomfört delar av utbildningen utomlands tillhörde en fjärdedel forskningsämnesområdet naturvetenskap. Inom medicin och hälsovetenskap, samhällsvetenskap och teknik fanns omkring 20 procent vardera.

Läs vår rapport Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen Pdf, 366.1 kB.

Utvärdering: forskarutbildningar som beslutades av UKÄ 2018

  • Datavetenskap - 8 av 14 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Psykologi – 8 av 9 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Tillämpad psykologi – 2 av 3 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Nationalekonomi – 10 av 16 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Pedagogik – 16 av 20 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Historia – 8 av 13 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Etik – 1 av 1 utbildning fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Religionshistoria – 3 av 3 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)
  • Arkitektur – 3 av 4 utbildningar fick omdömet hög kvalitet (utvärderades 2017-2018)

Sammantaget fick 71 % av utbildningarna omdömet hög kvalitet. I samband med uppföljning av de 24 forskarutbildningar som fick omdömet ifrågasatt kvalitet så fick sexton utbildningar omdömet hög kvalitet, sju utbildningar lades ner och en utbildning fick indraget examenstillstånd.

Läs mer om utfallet av utbildningsutvärderingarna av forskarutbildning i Högskolekollen.

Tillsyn: Beslut den 13 mars 2018, reg.nr. 32-00324-17

Lärosätets antagningsförfarande till utbildning på forskarnivå gick i korthet ut på att den presumtive doktoranden sökte en ledig plats som en handledare hade utlyst. De kandidater som bedömdes uppfylla doktorand­platsens krav bäst kallades till intervju och referenser togs. Den eller de som därefter gick vidare i processen skulle ansöka om bedömning av behörighet till utbildning på forskarnivå. Ansökan skulle vara godkänd innan det var möjligt att ansöka om antag­ning. De presumtiva doktoranderna skulle också, tillsammans med tilltänkt handledare, skriva ett förslag till individuell studieplan och därefter ansöka om antagning till utbild­ning på forskarnivå. Under denna förberedande period kunde de erbjudas en tidsbegrän­sad anställning som FoU-praktikant under 4–6 månader.

Universitetskanslersämbetet ansåg samman­fattningsvis att universitetets antagningsprocess för sökande till utbildning på forskarnivå stred mot den ordning för antagning till sådan utbildning som slagits fast i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Lärosätet kritiserades för att inte följa det regelverk som beslutats av regering och riksdag.

Läs beslutet från 31 mars 2018 Pdf, 86.9 kB.


2017: tillsynsbeslut

Tillsyn: Beslut den 20 juni 2017, reg.nr. 31-00236-16

I en anmälan till UKÄ ifrågasatte en doktorand att universitetet inte tillät doktoranden att vara kvar i ett forskningsprojekt när doktoranden begärde att få byta huvudhandledare under utbildningen på forskarnivå. Enligt UKÄ:s bedömning stred universitetets agerande inte mot bestämmelserna i högskoleförordningen.

Läs beslutet från 20 juni 2017 Pdf, 103.8 kB.

2016: rapporter

Rapport: Doktorandspegeln 2016 – en enkät om doktorandernas studiesituation

UKÄ har ställt frågor till doktoranders om deras upplevelser av sina studier i en enkät. Undersökningen sändes ut till 10 000 doktorander, med minst två terminers studier bakom sig och minst 10 procents aktivitet. Enkätsvaren visar att var femte doktorand anser att handledaren inte visar något större intresse för deras studier trots att den viktigaste personen för doktoranden under utbildningen är handledaren. Dessutom har en fjärdedel av doktoranderna varit med om att någon har använt deras forskningsresultat utan att ange dem som källa. Men 86 procent av doktoranderna gav sin utbildning det sammanfattande omdömet bra eller mycket bra.

Läs vår rapport Doktorandspegeln 2016 – en enkät om doktorandernas studiesituation Pdf, 2.6 MB.

Antalet doktorsexamina har ökat fyra gånger sedan 1973

UKÄ beskriver utvecklingen av doktorsexamina mellan åren 1973-2014. Under denna period har antalet avlagda doktorsexamina ökat inom alla ämnesområden. Ökningen har skett främst sedan mitten av 1990-talet och fram till och med 2008. Inom medicin och hälsovetenskap har antalet doktorsexamina ökat mest, men relativt sett har den största ökningen skett inom teknik.

Läs vår rapport Antalet doktorsexamina har ökat fyra gånger sedan 1973 Pdf, 73.5 kB.

2015: rapport

Rapport: Granskning av individuella studieplaner för doktorander

Rapporten avsåg att med hjälp av stickprov kartlägga hur väl lärosätena uppfyller de formella krav som ställs på en individuell studieplan i 6 kap. 29 § högskoleförordningen. Totalt valdes 928 doktorander ut. Granskningen visade att det för de flesta av doktoranderna fanns en individuell studieplan. Det fanns dock brister i innehållet i ett antal studieplaner. Den vanligaste bristen gällde regelbunden uppföljning, där finns det fans brister i cirka 41 procent av de granskade studieplanerna. När det gällde högskolans åtaganden fanns det brister i cirka 23 procent av studieplanerna. Däremot framgick inte doktorandens åtaganden i bara i cirka 4 procent av planerna. Tidsplan saknades i cirka 22 procent av studieplanerna. Vad sedan gällde själva fastställandet av den individuella studieplanen saknades uppgift om att den hade beslutats i cirka 18 procent av planerna, och i cirka 16 respektive 17 procent saknades uppgift om att samråd hade skett med handledare respektive doktorand.

Läs vår rapport om Granskning av individuella studieplaner för doktorander Pdf, 425.2 kB.

2014: rapport och tillsynsbeslut

Rapport: Tillgodoräknande i utbildning på forskarnivå – uppföljning med hjälp av nationell statistik och intervjuer med lärosäten

UKÄ har genomfört en första uppföljning av tillgodoräknande i utbildning på forskarnivå. De grundläggande behörighetskraven till utbildning på forskarnivå skärptes den 1 juli 2007. I syfte att inte detta skulle medföra att den totala studietiden från grundnivå till doktorsexamen förlängdes så infördes möjligheten för doktorander att tillgodoräkna sig studier från tidigare utbildningsnivåer och därmed korta tiden i forskarutbildningen från fyra till tre år. Resultaten visar att det inte är möjligt att i de statistiska uppgifterna urskilja om tillgodoräknanden har tagits före eller under tiden som doktorand så har det inte heller varit möjligt att beräkna om studietiden i forskarutbildningen har kortats för dem som har tillgodoräknat sig tidigare studier och yrkesverksamhet.

Läs vår rapport Tillgodoräknande i utbildning på forskarnivå Pdf, 312.7 kB.

Tillsyn: Beslut den 15 december 2014, reg.nr. 31-199-14

UKÄ kritiserade universitetet för att det tagit nio månader att genomföra ett handledarbyte sedan en doktorand begärt att få byta handledare. Universitetet fick även kritik för att inte ha följt upp den individuella studieplanen under flera år. Universitetskanslersämbetet utgick ifrån att universitetet i sin bedömning av en eventuell förlängning av doktorandens utbildnings- och anställningstid beaktade den kritik som ämbetet riktade mot universitetet gällande uppföljningen av den individuella studieplanen och den tid som det tagit att genomföra det handledarbyte som doktoranden hade begärt.

Läs beslutet från den 15 december 2014 Pdf, 50.5 kB.

Tillsyn: Beslut den 21 maj 2014, reg.nr. 31-00083-14

En person anmälde universitet för att han inte fick återuppta den forskarutbildning han antogs till 1980. Universitetet ansåg att övergångsbestäm­melser var tillämpliga. Enligt dessa hade den som påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 rätt att få examen enligt äldre föreskrifter fram till och med den 30 september 2000. UKÄ delade universitetets uppfattning och personen, som inte bedrivit forskarstudier vid universitetet sedan 1993 när nuvarande regler om doktorsexamen trädde i kraft, ansågs därmed inte ha någon rätt att återuppta sin forskarutbildning.

Läs beslutet från den 21 maj 2014 Pdf, 25 kB.

Tillsyn: Beslut den 26 februari 2014, reg.nr. 31-475-13

En doktorand ifrågasatte hur universitetet hade hanterat hennes begäran om byte av handledare och att hon inte hade någon individuell studieplan. Doktoranden och lärosätet hade inte kunnat enas om handledare eller innehållet i den individuella studieplanen. UKÄ konstaterade att det inte finns någon rätt för doktoranden att själv välja handledare. UKÄ ansåg dock att universitetet hade haft ansvaret för att ombesörja ett handledarbyte samt att besluta om en individuell studieplan även om handledarna och doktoranden inte var överens om innehållet i planen.

Läs beslutet från 26 februari 2014 Pdf, 28.1 kB.

2013: rapport

Rapport: Stora skillnader i examensfrekvens inom forskarutbildningen

I denna rapport har UKÄ studerat genomströmningen i forskarutbildningen. Vi har undersökt examensfrekvensen, dvs följa hur stor andel av dem som börjar på forskarutbildningen som har avlagt doktorsexamen efter ett visst antal terminer, från åtta terminer till 20 terminer. Resultaten visar att examensfrekvensen inom forskarutbildningen varierar mellan de olika forskningsämnesområdena.

Den är högre inom medicin och hälsovetenskap, naturvetenskap och lantbruksvetenskap än inom teknik, samhällsvetenskap och humaniora. En förklaring till skillnaden i examensfrekvens är i vilken omfattning doktoranderna studerar på heltid.

Läs vår rapport Stora skillnader i examensfrekvens inom forskarutbildningen Pdf, 301.7 kB.

2012: rapport

Rapport: Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen (HSV)

I denna rapport presenteras resultaten av en enkätundersökning till doktorander som påbör­jade sina forskarstudier läsåren 1999/2000 och 2000/01, men som vid utgången av år 2009 inte hade avlagt någon examen på forskarnivå (vare sig licentiat- eller doktorsexamen). Bland de doktorander som besvarade enkäten var det drygt 300 som uppgav att de helt hade avbrutit forskarstudierna, och det är dessa doktorander som har följts upp i denna studie. Två tredjedelar av alla doktorander har uppgett att de avbrutit studierna antingen av sociala skäl eller på grund av forskarutbildningen i sig. Bland de övriga skälen var det 17 procent av doktoranderna som hade avbrutit studierna på grund av arbetsmarknadsfaktorer, 12 procent hade slutat på grund av ekonomiska faktorer

Läs Högskoleverkets rapport Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Pdf, 971.3 kB.


2011: tillsynsbeslut

Tillsyn: Beslut den 16 mars 2011, reg.nr. 31-4135-10 (HSV)

Doktoranden ville lägga fram en avhandling i ett annat ämne än det han antagits till. Högskoleverket konstaterade att ett universitet själv beslutar om vilka ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Universitetet hade alltså ingen skyldighet att inrätta en utbildning i ämnet doktoranden vill disputera i och doktoranden hade inte rätt att examineras i något annat ämne än det han hade antagits till. Alternativt fick doktoranden ansöka om att bli antagen till utbildning på forskarnivå inom något annat ämne.

Läs beslutet från 16 mars 2011 Pdf, 61.2 kB.


2010: tillsynsbeslut

Tillsyn: Beslut den 16 juni 2010, reg.nr. 31-723-10 (HSV)

Doktoranden tillgodoräknades ett halvt års tidigare studier i sin forskarutbildning mot sin vilja. Högskoleverket uttalade att reglerna om prövning av tillgodoräknande i högskoleförordningen förutsätter studentens begäran. Verket ansåg att högskolan inte hade har haft ett rättsligt stöd för att företa prövningen mot doktorandens vilja.

Läs beslutet från 16 juni 2010 Pdf, 73 kB.

2009 och tidigare: rapport och tillsynsbeslut

Rapport: Forskarutbildningsreformen 1998 – genomströmning och examination (HSV, 2007)

I denna studie har forskarutbildningsreformen 1998 följts upp. Målet med reformen var att öka genomströmningen och antalet examina inom forskarutbildningen. Lärosäten fick enbart anta doktorander med garanterad försörjning för hela studietiden. När målen har följts upp visar studien att genomströmningen i forskarutbildningen har ökat och att även examinationen har ökat.

Läs Högskoleverkets rapport om Forskarutbildningsreformen 1998 – genomströmning och examination Pdf, 817.1 kB.

Tillsyn: Beslut den 19 augusti 2009, reg.nr. 31-1650-09 (HSV)

I beslutet förtydligade Högskoleverket vad som gäller om utbildningstiden för en doktorand inte förlängs. Verket uttalade bland annat följande. Lärosätet kan förlänga utbildningstiden om det finns särskilda skäl. Om lärosätet inte anser att det föreligger särskilda skäl för förlängning måste doktoranden avsluta sin utbildning enligt den ursprungliga planeringen efter eventuella mindre justeringar av tidsplanen. Om det inte fungerar ska lärosätet pröva doktorandens fortsatta rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Det är lärosätets ansvar att inte låta en doktorand, som inte följt tidsplanen och inte haft särskilda skäl för det, ändå fortsätta att utnyttja lärosätets resurser för utbildningen.

Läs beslutet från den 19 augusti 2009 Pdf, 56.1 kB.

Tillsyn: Beslut den 16 januari 2009, reg.nr. 31-5638-08 (HSV)

I beslutet gjorde Högskoleverket följande principiella uttalanden. Beslutandet av en individuell studieplan förutsätter normalt samråd med doktoranden och handledaren. Eftersom fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret måste nämnden besluta den individuella studieplanen även om en överenskommelse inte kan uppnås. När doktoranden och handledarna inte är överens om hur utbildningen ska fortsätta är det likväl fakultetsnämnden, som med utgångspunkt från den individuella studieplanen, ska granska varför utbildningen har dragit ut på tiden och om rätten till handledning kan anses förbrukad eller inte. Vid denna bedömning ska det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen.

Ett annat syfte med bestämmelserna är att studierna ska läggas upp så att den effektiva studietiden kan begränsas till fyra år. Det finns dock ingen bestämmelse som reglerar studietiden eller anger att rätten till handledning upphör vid en viss tidpunkt. Universitetet hade tolkat bestämmelserna i högskoleförordningen på så sätt att doktorandens rätt till handledning upphör automatiskt efter fyra års heltidsstudier. Högskoleverket uttalade att detta strider mot bestämmelserna om rätten till handledning i högskoleförordningen.

Läs beslutet från den 16 januari 2009 Pdf, 62.1 kB.

Tillsyn: Beslut den 12 mars 2008, reg.nr. 31-5469-07 (HSV)

En professor krävde att anmälaren skulle vara ”predoktorand” i två år innan hon skulle kunna antas till utbildningen. Högskoleverket konstaterade att bedriva en utbildning på forskarnivå utan att vara formellt antagen strider mot såväl högskoleförfattningar som universitetets lokala regelverk. Om anmälaren inför någon befattningshavare vid universitetet uttryckt önskan att vilja genomgå en utbildning på forskarnivå, borde hon ha hänvisats till det ordinarie antagningsförfarandet vid universitetet. Trots detta hade hon uppmanats att göra vissa uppgifter som normalt åligger en anställd eller en doktorand och fått intyg om att vara doktorand utan att vara det. Hon hade fått felaktiga upplysningar om universitetets antagningsprocedur och blivit därigenom vilseledd när det gäller hennes rättsliga status och möjligheter att bedriva utbildning på forskarnivå. Universitetet kritiserades för detta.

Läs beslutet från den 12 mars 2008 Pdf, 62.7 kB.

Tillsyn: Beslut den 28 juni 2007, reg.nr. 31-4004-06 (HSV)

Doktoranden saknade individuell studieplan. Istället träffades en muntlig överenskommelse om uppläggningen av utbildningen mellan honom och lärosätet. Högskoleverket uttalade att en sådan överenskommelse inte kan ersätta en individuell studieplan.

Läs beslutet från den 28 juni 2007 Pdf, 55 kB.

Tillsyn: Beslut den 9 augusti 2007, reg.nr 31-2119-07 (HSV)

En utländsk sökande till doktorandutbildningen erbjöds inte att söka tillträde till utbildningen i vanlig ordning utan fick information om att han som utländsk student måste ha en annan form av studiefinansiering än anställning som doktorand eller utbildningsbidrag för doktorander. Högskoleverket uttalade att det inte finns något rättsligt stöd för att undanta utländska studenter från ett gängse antagningsförfarande. Genom att inte från början genomföra en föreskriven prövning utan i stället informera sökanden om att han måste skaffa sig en studiefinansiering innan hans ansökan kunde prövas har han under en lång tid ställts i en ytterst osäker situation. Högskoleverket riktade kritik mot universitetet för att inte ha hanterat sökandens tydligt uttryckta intresse för att antas till forskarutbildning i enlighet med gällande regler.

Läs beslutet från den 9 augusti 2007 Pdf, 58.5 kB.

Tillsyn: Beslut den 7 november 2006, reg.nr. 31-2080-06 (HSV)

En sökande hade inför en professor vid KI uttryckt sin önskan att bli antagen till forskarutbildning vid professorns forskargrupp. Sökanden hade dock inte blivit hänvisad till att göra sin ansökan i en av universitetet föreskriven ordning. I stället fick han möjlighet att arbeta vid ett forskningslaboratorium. Universitetet medgav att det hade rört sig om en prövoperiod för att ta ställning till sökandens lämplighet till forskarutbildning. Efter en prövotid om 18 månader blev sökanden tvungen att lämna laboratoriet. Universitetet hade alltså hanterat sökandens tydligt uttryckta önskan att bli antagen till forskarutbildning utan att följa tillämpliga regler. Detta medförde att han aldrig fick tillfälle att ansöka om antagning hos en behörig beslutsfattare inom lärosätet. Den prövotid sökanden har hänvisats till hade inte något stöd i regelverket. Universitetet kritiserades för hanteringen.

Läs beslutet från den 7 november 2006 Pdf, 90.1 kB.

Tillsyn: Beslut den 30 augusti 2005, reg.nr. 31-2206-05 (HSV)

Doktorandens anställning förnyades inte med motiveringen att hon visat bristande förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning. Högskoleverket uttalade att lärosätets tolkning av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen att en doktorand inte har någon ovillkorlig rätt till förnyelse av förordnandet och att avseende vid förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildning ska fästas såväl när anställning som doktorand ska ske som vid förnyelse av anställningen inte är orimlig. I detta fall ansåg verket dock att universitetets uppgifter om att handledarna redan före det att anställningen löpte ut hade påpekat brister i hennes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen inte styrktes av den individuella studieplanen. Det framgick vidare att den individuella studieplanen inte har följts upp på det sätt som krävs enligt högskoleförordningen och som aviserats i studieplanen. Högskoleverket ansåg därför att uppföljningen av doktorandens forskarutbildning uppvisade stora formella brister. Universitetets beslut att inte förnya doktorandens anställning torde följaktligen ha varit svårt för henne att förutse och förstå. Mot denna bakgrund ansåg Högskoleverket att universitetets hantering av doktorandens ärende inte hade uppfyllt rimliga krav på rättssäkerhet. Lärosätet kritiserades för detta.

Läs beslutet från den 30 augusti 2005 Pdf, 55.2 kB.

Tillsyn: Beslut den 4 juni 2003, reg.nr. 31-4564-02 (HSV)

Universitetet ”avbrottsregistrerade” doktoranden den 2 mars 1999 sedan han inte hade presterat något nämnvärt resultat under sina forskarstudier 1985–1990 och därefter bedrivit forskarstudier i mycket liten omfattning eller inte alls. Universitetet förklarade uttrycket ”avbrottsregistrering” med ”registrering som passiv” och förklarat att en doktorand som avbrottsregistrerats har kvar sin möjlighet att när som helst återuppta sina studier och har samma tillgång till hjälp som andra doktorander. Högskoleverket konstaterade att det inte finns något annat sätt att besluta om avbrott i forskarutbildningen mot doktorandens vilja än genom att dra in rätten till handledning med stöd av högskoleförordningen. Den av universitetet valda lösningen hade inget stöd i högskoleförordningen.

Läs beslutet från den 4 juni 2003 Pdf, 55.2 kB.

Tillsyn: Beslut den 6 november 2002, reg.nr. 31-1781-02 (HSV)

Lärosätet antog en person som student till ”förberedande forskarutbildning”. Högskoleverket konstaterade att studierna som personen bedrivit varken utgjorde grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning.

Läs beslutet från den 6 november 2002 Pdf, 25.1 kB.