Högskoleutbildningen

En högskoleutbildning är en utbildning på eftergymnasial nivå. Den regleras i högskolelagstiftningen.

Utbildningen definieras av placeringen i utbildningssystemet – den kommer efter gymnasieskolan. Den definieras också av kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Högskoleutbildning är inte den enda formen av eftergymnasial utbildning. Andra exempel är utbildningar på yrkeshögskola och folkhögskola.

Högskoleutbildningens struktur

Högskoleutbildning består av kurser på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Nivåerna bygger på varandra. Nivåindelningen av den svenska utbildningen är en del av anpassningen till Bolognaprocessen. Den gör att högskoleutbildning är mer jämförbar i de länder som ingår i processen.

Kurserna på grundnivå och avancerad nivå kan vara sammansatta till program. Studenter kan följa ett program eller läsa fristående kurser. Ett program eller en kombination av fristående kurser kan ligga till grund för en examen på grundnivå eller på avancerad nivå. På forskarnivå ingår kurser och en vetenskaplig avhandling som motsvarar minst halva studietiden.

Utbildningens omfattning uttrycks i högskolepoäng. Ett akademiskt år är normalt 40 veckor och det motsvarar 60 högskolepoäng vid heltidsstudier. Högskolepoängen i den svenska utbildningen kan jämföras med the European Credit Transfer and Accumulation System Credits (ECTS credits), där 60 credits motsvarar ett års heltidsstudier.

Flexibel högskoleutbildning i Sverige

Eftersom utbildningsutbudet till stor del är kursbaserat är högskoleutbildningen i Sverige förhållandevis flexibelt jämfört med många andra länder. Dessutom ges många fristående kurser och program som distansutbildningar och flera är helt nätbaserade. Detta ger goda förutsättningar för livslångt lärande.

Studieavgifter

Den högre utbildningen är avgiftsfri utom för studenter som kommer från ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz och som inte studerar inom ett utbytesprogram. Dessa studenter måste betala både anmälnings- och studieavgifter för studier på grundnivå och avancerad nivå. Studier på forskarnivå är avgiftsfri. Lärosätena är skyldiga att ta en studieavgift som täcker den fulla kostnaden för utbildningen inklusive administrativa kostnader.

Betyg

Betyg sätts normalt på genomgången kurs eller prov. Varje högskola beslutar vilket betygssystem som ska användas. Flera olika betygssystem används med olika antal betygssteg. Två exempel är VG,G, U eller A, B, C, D, E, Fx, F. Betyg sätts inte på examen.

Examina

Det finns tre slags examina i högskolan: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina.

Generella och konstnärliga examina

Generella examina ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

På grundnivå finns två examina:

  • högskoleexamen, 120 högskolepoäng
  • kandidatexamen, 180 högskolepoäng

På avancerad nivå finns två examina:

  • magisterexamen, 60 högskolepoäng
  • masterexamen, 120 högskolepoäng

På forskarnivå finns två examina:

  • licentiatexamen, 120 högskolepoäng
  • doktorsexamen, 240 högskolepoäng

Motsvarande konstnärliga examina finns på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Vad är en högskoleutbildning?

Yrkesexamina

Det finns drygt 50 yrkesexamina. En del leder till examina på grundnivå och andra till examina på avancerad nivå. Många av dem gäller reglerade yrken. Det är yrken som det krävs särskilda kvalifikationer för att få utöva och en examen kan då vara kopplad till en legitimation. Yrkesexamina som inte gäller reglerade yrken är till exempel ingenjörsexamina.

Av de yrkesexamina som utfärdas på avancerad nivå förutsätter några, till exempel barnmorskeexamen, en examen på grundnivå. Övriga yrkesexamina på avancerad nivå utfärdas efter sammanhållna utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Ett exempel på det är tandläkarexamen.

Examensmål

För varje examen finns det mål för vad studenten ska ha uppnått. Målen anges i högskoleförordningen (1993:100).

Det finns tre examensmål:

  • kunskap och förståelse
  • färdighet och förmåga
  • värderingsförmåga och förhållningssätt

Alla generella examina som har samma omfattning, till exempel alla kandidatexamina eller alla masterexamina, har samma examensmål. De är alltså allmänt hållna. Detsamma gäller för alla konstnärliga examina. Däremot har varje yrkesexamen egna mål.

Tillstånd att utfärda examina

Det är lagstiftningen och särskilda beslut som fattas av UKÄ eller av regeringen som resulterar i ett tillstånd att utfärda examen. Statliga universitet får utfärda generella examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Statliga högskolor har fått allmänt tillstånd att utfärda generella examina på grundnivå och magisterexamen. De kan också efter prövning få tillstånd att utfärda masterexamen och examen på forskarnivå inom specifika områden.

Både universitet och högskolor måste ansöka om tillstånd att utfärda konstnärliga examina och yrkesexamina oavsett nivå.

Enskilda utbildningsanordnare måste söka examenstillstånd oavsett typ av examen och nivå på examen. Tillståndet ges av regeringen.

Om ett lärosäte inte längre uppfyller kraven för att få ge en examen kan tillståndet dras in.

Utbildningskvalitet

UKÄ granskar kvaliteten i högre utbildning. Det är viktigt för studenter, arbetsgivare och samhälle att all högskoleutbildning i Sverige håller hög kvalitet.

Läs om UKÄ:s kvalitetssäkringsystem