Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har skrivit en rapport med syfte att teckna en översiktlig och lättillgänglig bild av utvecklingen av den moderna svenska högskolan.

Detta som ett led i uppdraget att följa utvecklingen inom svensk högre utbildning och forskning publicerat en rapport om universitets- och högskolesektorns historiska utveckling med utgångspunkt i statens reformer.

De senaste åttio åren har den svenska universitets- och högskolesektorn genomgått stora förändringar. Förutsättningarna för att bedriva högre utbildning och forskning har ändrats i grunden. Universitet och högskolor har utvecklats från smala elitinstitutioner till att utbilda stora delar av befolkningen och har alltmer tilldragit sig politikens intresse. De finns i hela landet och har successivt tilldelats allt större resurser och ansvar. Huvuddelen av den offentligt finansierade forskningen bedrivs idag vid landets lärosäten. Samtidigt har sektorns utveckling kännetecknats av en betydande kontinuitet. Det är omöjligt att förstå strukturen hos dagens svenska högskolelandskap utan att ta hänsyn till universitetens och högskolornas bakgrund och historiska utveckling.

UKÄ behandlar i rapporten Förändring och kontinuitet utvecklingen under perioden 1940–2020. Utgångspunkten är statens reformer inom högre utbildning och forskning. Det handlar både om breda, övergripande reformer som berört stora delar av verksamheten vid universitet och högskolor i ett sammanhang och om den kontinuerliga anpassningen av bestämmelser och system. Syftet är att teckna en översiktlig bild av utvecklingen av den moderna svenska högskolan. Rapporten vänder sig i första hand till verksamma vid lärosäten och myndigheter, men också till politiker och personer ur den intresserade allmänheten som vill veta mer om bakgrunden till dagens universitets- och högskolesystem och varför det ser ut som det gör.