Högskolan under 2000-talet

Den svenska högskolan expanderar och följer därmed den internationella trenden.

Bolognaprocessen

Den nya utbildnings- och examensstruktur som infördes i högskolan 2007 medförde förändringar i syfte att i högre grad vara förenlig med överenskommelserna mellan de europeiska utbildningsministrarna inom den så kallade Bolognaprocessen. Bolognaprocessen syftar till att skapa jämförbarhet mellan olika länders utbildningar och utbildningsystem och därmed öka rörligheten mellan utbildningssystemen och på arbetsmarknaden. Överenskommelserna inom Bolognaprocessen syftar också till att öka Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent.

Den svenska strukturreformen innebar bland annat att Sverige införde de tre nivåerna inom högre utbildning som man kommit överens om i processen: på svenska benämnda utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Lärandemål blev också en central del av styrningen av utbildningssystemet och bland annat blev examensmål för utbildningen tydligare och viktigare, framför allt i de femtio olika yrkesexamina. Samtidigt med reformen av utbildnings- och examensstrukturen infördes i Sverige tre kategorier av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina.

Sverige har sedan 1977 ett system där studierna mättes i veckor och poäng per vecka. I och med den svenska strukturreformen skedde en anpassning till hur studiepoäng beräknas inom European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS), ett europeiskt system för överföring av studiemeriter som utvecklats inom ramen för Erasmusprogrammet. Ett års heltidsstudier, dvs 60 ECTS, motsvarade 40 poäng (p) i det gamla svenska systemet, men uttrycks numera som 60 högskolepoäng (hp). Inom ECTS finns också ett betygssystem som i och med reformen lyftes fram som ett tydligt alternativ vid betygssättning i Sverige, utöver att vara ett system för att jämföra studiemeriter och betyg vid utlandsstudier.

Gemensamt betygssystem

Ett gemensamt betygssystem, European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS) infördes för att kunna jämföra betyg mellan länderna.

Den största förändringen för Sveriges del blev uppdelningen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tillsammans med forskarutbildning fick Sverige därmed de internationellt vanliga tre stegen i all högskoleutbildning: utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Med denna reform infördes tre typer av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Examensmål för utbildningen blev tydligare och viktigare, framför allt i de femtio olika yrkesexamina.

Dagens svenska högskola

Sverige och världen

Den svenska högskolan följer den internationella utvecklingen – inte minst i den starka expansionen av utbildning och studenter i ökad internationalisering. Sverige tar emot en hög andel utländska studenter, inte minst på utbildning på forskarnivå, och många svenska studenter fullgör en del av eller hela sin utbildning vid ett internationellt universitet. Sverige följer även utvecklingen av webbaserad utbildning.

Samverkan

Sverige följer också internationella trender i utvecklingen när det gäller att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Samverkan bör prägla hela verksamheten. Det kan till exempel handla om verksamhetsförlagda inslag i utbildningen, att undervisningen behandlar frågor som är relevanta för arbetslivet, att anordna arbetsmarknadsdagar eller att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta.

Högskolan idag - den senaste statistiken