Nybörjare i den svenska högskolan

Av de som sökte till högskolan och inte tidigare har studerat i den svenska högskolan antogs hösten 2018 färre än hälften. Samtidigt är det inte alla som antas som påbörjar sina högskolestudier. Vid den senaste uppföljningen, höstterminen 2017, visade det sig att nästan 90 procent av de som sökt och antagits också hade registrerat sig och därmed blivit nybörjare i högskolan.

Antalet svenska högskolenybörjare ökar

Läsåret 2017/18 började 86 650 nya studenter (högskolenybörjare) studera på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor (se figur 4). Det är 790 nybörjare fler än föregående läsår, och andra året i rad som antalet högskolenybörjare ökar. Dock är det första gången på åtta läsår som antalet svenska högskolenybörjare ökar, medan antalet inresande högskolenybörjare ökade för fjärde läsåret i rad. Antalet svenska högskolenybörjare ökade med 140 studenter medan antalet inresande högskolenybörjare ökade med 650 studenter.

Kvinnorna stod för ökningen bland de svenska nybörjarna, medan antalet män fortsatte att minska för åttonde läsåret i rad. Jämfört med föregående läsår minskade antalet svenska män med 360 studenter till 25 090 medan antalet kvinnor ökade med 500 studenter till 37 380 studenter. Av de svenska nybörjarna var således 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Figur 4.

Antalet högskolenybörjare läsåren 2007/08–2017/18, fördelat på svenska och inresande högskolenybörjare samt på kvinnor och män.

Antalet inresande män ökade med 280 studenter till 11 370, medan antalet inresande kvinnor ökade med 370 studenter till 12 810. Fram till och med läsåret 2010/11 var det alltid fler inresande män än kvinnor, men i samband med att studieavgifterna infördes för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz sjönk antalet inresande män betydligt mer än antalet kvinnor, och inresande kvinnor har varit i majoritet sedan dess.

Antalet inresande nybörjare utgör en allt större andel av högskolenybörjarna. Andelen inresande studenter har ökat för varje år sedan läsåret 2011/12, och utgjorde 2017/18 knappt 28 procent av det totala antalet nybörjarstudenter. De inresande studenterna utgör dock en betydligt mindre andel av det totala antalet studenter i högskolan, eftersom de i genomsnitt studerar kortare tid än svenska studenter. Mer information om inresande nybörjare finns i kapitlet Internationell studentmobilitet.

Mellan läsåren 2006/07 och 2009/10 ökade antalet högskolenybörjare kraftigt på grund av ökad efterfrågan i samband med konjunkturförsämring i kombination med tillfälliga utbyggnader av den svenska högskolan. Sedan topp-noteringen läsåret 2009/10, då antalet nybörjare var 107 000, har antalet minskat med nästan 20 procent i takt med att lärosätena gradvis har anpassat utbildningsvolymen till förändrade ekonomiska förutsättningar. Läs mer om detta i kapitlet Högskolans ekonomi och finansiering. Se även tabell 11 i slutet av kapitlet för mer statistik över antalet högskolenybörjare per lärosäte.

De flesta högskolenybörjare har studerat i enbart gymnasieskolan

De allra flesta som påbörjar högskolestudier och tillhör den svenska befolkningen har avslutat ett program i gymnasieskolan. Av de 62 470 svenska högskolenybörjarna läsåret 2017/18 hade 66 procent studerat i enbart gymnasieskolan medan 17 procent hade både avslutat en gymnasieutbildning och studier i kommunal vuxenutbildning (komvux). Ytterligare 12 procent hade enbart studerat på komvux. Det är något vanligare bland kvinnor än bland män att ha studerat på komvux.

En majoritet av högskolenybörjarna har läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet, och läsåret 2017/18 var andelen 55 procent. Detta var i nivå med föregående läsår, men jämfört med fem år tillbaka har andelen ökat med 11 procentenheter. I och med införandet av den nya gymnasieskolan (Gy 2011) blev det vanligare med denna utbildningsbakgrund bland högskolenybörjarna. Andelen högskolenybörjare som läst ett yrkesförberedande program har i stället minskat och har mer än halverats på fem år. Endast 10 procent av högskolenybörjarna hade läst ett yrkesförberedande program läsåret 2017/18. För mer information se Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18, UF 20 SM 1801, UKÄ och SCB.

Stora skillnader i övergången till högskolestudier mellan olika gymnasieprogram

I och med införandet av Gy 2011 läsåret 2011/12 inrättades 18 nationella program: 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program samt International Baccalaureate. Förutom dessa program finns det även riksrekryterande utbildningar som elever från hela landet kan söka på samma villkor.

En examen från ett högskoleförberedande program ger automatiskt grundläggande behörighet till högskolan, medan en elev som går ett yrkesförberedande program kan få grundläggande behörighet till högskolan genom komplettering. Läsåret 2014/15 var det 75 550 elever som tog en gymnasieexamen. Av dessa hade 45 procent påbörjat högskolestudier inom tre år, det vill säga senast läsåret 2017/18 (se tabell 2). Detta är i nivå med de elever som tog gymnasieexamen ett år tidigare.

Tabell 2.

Behöriga förstahandssökande till de 20 mest sökta yrkesexamensprogram som gavs både ht 17 och 18 samt vt 18 och 19. Siffrorna är avrundade till tiotal.

Av alla elever som tog gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program 2014/15 hade 63 procent påbörjat högskolestudier inom tre år, medan det från yrkesförberedande program endast var 10 procent som hade påbörjat högskolestudier. Av samtliga elever var det en större andel av kvinnorna än männen som tre år efter gymnasieexamen hade påbörjat högskolestudier, 51 respektive 39 procent. Skillnaden mellan könen var relativt stor från yrkesförberedande program, men jämn från högskoleförberedande program. På yrkesförberedande program hade 16 procent av kvinnorna och
5 procent av männen påbörjat högskolestudier, medan 63 procent av kvinnorna och 61 procent av männen från de högskoleförberedande programmen hade påbörjat högskolestudier inom tre år.

Det är stora skillnader mellan de olika högskoleförberedande programmen i övergången till högre utbildning. Störst var andelen från naturvetenskapsprogrammet, där 84 procent hade påbörjat högskolestudier inom tre år. Minsta
andel var det från det estetiska programmet, där endast 39 procent hade påbörjat högskolestudier.

Övergången bland kvinnorna var högre än bland männen från nästan samtliga program. Störst skillnad mellan kvinnor och män var det på samhällsvetenskapsprogrammet, där 60 procent av kvinnorna hade påbörjat högskolestudier inom tre år jämfört med endast 47 procent av männen. Från de yrkesförberedande programmen var övergången störst från Vård- och omsorgsprogrammet (30 procent), följt av Barn- och fritidsprogrammet (20 procent).

Färre 19-åringar påbörjar högre utbildning

En allt lägre andel av ungdomarna påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Av de som föddes 1998 hade 13 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 19 års ålder (uppföljningsåret 2017). I årskullarna som föddes i början av 1990-talet påbörjade 19-åringarna i större utsträckning högskolestudier – nära 15 procent åren 1990 till 1994. Efter 1994 har det däremot varit en nedåtgående trend, och nivåerna börjar närma sig dem i slutet på 1980-talet då en lägre andel av ungdomarna påbörjade högskolestudier direkt efter gymnasieskolan.

Om övergången till högskolan i stället följs upp till och med det år man fyller 24 år ökar övergångsfrekvensen avsevärt. Uppföljningen 2017 avsåg årskullen född 1993, och av dem hade knappt 44 procent påbörjat högskolestudier. Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder har varit relativt konstant under de senaste åren, och pendlat mellan 43 och 45 procent för de som är födda under 80- och 90-talen. För mer information, se Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner – Fortsatt minskning av 19-åringar som påbörjar högskolestudier, Statistisk analys 2018/6, UKÄ.

Större andel kvinnor än män påbörjar högskolestudier

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur stor andel som påbörjar högskolestudier antingen i Sverige eller som har studiemedel från CSN för att studera utomlands (se figur 5). Ju äldre årskullen blir, desto större blir ökningen mellan könen.

Figur 5.

Andelen av årskullarna födda 1985–1998 som påbörjat högskolestudier i Sverige eller som har studiemedel från CSN för att studera utomlands senast vid 19, 21 respektive 24 års ålder.

Bland 19-åringarna som föddes 1998 hade 14 procent av kvinnorna påbörjat högskolestudier, jämfört med 12 procent av männen, vilket är en skillnad på 2 procentenheter. Den senaste årskullen som kunnat följas till och med 21 års ålder är de som föddes 1996. Av dessa hade 38 procent av kvinnorna och 26 procent av männen påbörjat högskolestudier, vilket är en skillnad på 12 procentenheter. Denna skillnad har pendlat mellan 10 och 12 procentenheter de senaste åren.

Bland kvinnorna i årskullen som föddes 1993 hade 52 procent påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder (uppföljningsåret 2017) jämfört med 37 procent bland männen, vilket är en skillnad på 15 procentenheter. Denna skillnad har legat stabilt mellan 15 och 16 procentenheter de senaste åren.

Andelen yngre svenska högskolenybörjare minskar

Under de senaste läsåren har åldersstrukturen bland svenska högskolenybörjare förändrats (se figur 6). Antalet nybörjare som är 21 år eller yngre blir färre, medan nybörjare som är 25 år eller äldre blir fler.

Figur 6.

Andel av svenska högskolenybörjare i olika åldrar under läsåren 1999/2000–2017/18.

Läsåret 2017/18 var 73 procent av svenska högskolenybörjarna 24 år eller yngre. Jämfört med föregående läsår var det en minskning med 2 procentenheter, och det var framför allt andelen som var 19 år eller yngre som minskade. Detta har medfört att svenska högskolenybörjare i genomsnitt blivit äldre. Läsåret 2017/18 var medianålder för svenska högskolenybörjare 21,9 år för kvinnor och 21,5 år för män. Detta är en liten ökning jämfört med föregående läsår.

De senaste årens minskning av yngre högskolenybörjare följde på en uppgång som pågick under perioden 2002/03 till 2013/14. Under denna period ökade andelen unga högskolenybörjare (24 år eller yngre) från 64 procent till 79 procent, men till läsåret 2017/18 hade alltså andelen sjunkit till 73 procent.

För mer information se Nybörjare i högskolan 2017/18: Antalet nybörjare i högskolan ökar, Statistisk analys 2018/8, UKÄ.

Allt fler svenska nybörjare läser ett yrkesexamensprogram

All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ges i form av kurser som antingen kan vara fristående eller kombineras till program. Programmen kan leda till en yrkesexamen, generell examen eller konstnärlig examen.

Under flera år har antalet svenska nybörjare på fristående kurser minskat, samtidigt som nybörjare på yrkesexamensprogram blivit fler. Denna trend fortsatte läsåret 2017/18, då antalet svenska nybörjare på fristående kurser minskade med 450 studenter. Minskningen var därmed inte lika stor som de senaste läsåren. Sedan rekordnoteringen läsåret 2009/10 har antalet svenska nybörjare på fristående kurser halverats, från 34 800 studenter till 17 250 studenter läsåret 2017/18.

Antalet svenska nybörjare på yrkesexamensprogram ökade däremot med 600 studenter, från 27 700 till 28 300 studenter. Läsåret 2017/18 utgjorde nybörjare på yrkesexamensprogram drygt 45 procent av det totala antalet svenska högskolenybörjare. Antalet svenska nybörjare på program som ger en generell examen har däremot legat stabilt de senaste tre läsåren. För tredje läsåret i rad var antalet svenska nybörjare på generella program 16 900 läsåret 2017/18 och utgjorde därmed 27 procent av de svenska högskolenybörjarna.

För inresande studenter ser mönstret annorlunda ut. Av de 24 200 inresande högskolenybörjarna läsåret 2017/18 läste endast 2 procent, eller knappt 500 studenter, ett yrkesexamensprogram, medan 15 550 läste fristående kurser. Den stora ökningen av inresande högskolenybörjare skedde på generella program, där antalet inresande nybörjare ökade med 1 050 studenter till 8 150 studenter.

Figur 7.

Samtliga högskolenybörjare fördelade efter studieform (kurs, program mot generell examen eller yrkesexamensprogram) 2007/08–2017/18.

Fler programnybörjare på avancerad nivå

Hittills har vi beskrivit antalet nybörjare i högskolan, det vill säga studenter som aldrig tidigare studerat i högskolan. Vi övergår nu till att beskriva utvecklingen av antalet nybörjare på program, så kallade programnybörjare, det vill säga studenter som för första gången är registrerade på ett visst yrkesexamensprogram eller på ett generellt program (program mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen). Detta inkluderar både högskolenybörjare och de som har studerat tidigare i svensk högskola, eftersom många av dem som påbörjar ett program har tidigare erfarenhet av högskolestudier. För nybörjare på generella program mot magister- eller masterexamen är det exempelvis nödvändigt att ha studerat tidigare, eftersom det är ett behörighetskrav att ha en utbildning på grundnivå för att kunna antas.

Av de generella programmen har program mot kandidatexamen flest antal programnybörjare, även om det totala antalet programnybörjare har minskat de senaste läsåren. Läsåret 2017/18 var antalet 24 930, vilket var en minskning med 220 studenter i jämförelse med läsåret innan och en minskning med 1 350 studenter sedan läsåret 2013/14. Framför allt är det kvinnorna som har blivit färre. Könsfördelningen var relativt jämn med 56 procent kvinnor och 44 procent män. Läsåret 2017/18 utgjorde inresande nybörjare 4 procent av nybörjarna på program som leder till kandidatexamen.

Minst antal nybörjare bland de generella programmen hade program mot den tvååriga
högskoleexamen, och antalet har sjunkit stadigt under flera år. Jämfört med läsåret 2016/17 minskade antalet med knappt 300 till 1 280 nybörjare. På fem år har antalet mer än halverats. På program mot högskoleexamen studerar fler män än kvinnor – andelen män var läsåret 2017/18 64 procent. Endast 3 procent av nybörjarna på program mot högskoleexamen var inresande studenter.

På avancerad nivå var program som leder till en masterexamen störst med 14 960 nybörjare läsåret 2017/18. Jämfört med läsåret innan ökade antalet nybörjare med 850 studenter, vilket motsvarar en ökning på 6 procent. Program som leder till masterexamen är det generella program som har vuxit mest de senaste läsåren mätt i antalet nybörjare. Antalet nybörjare på magisterprogram var 4 110, vilket innebär att antalet nybörjare på magisterprogram i stort sätt var oförändrat jämfört med föregående år och har varit så under de senaste läsåren.

Det var något fler kvinnor än män som var nybörjare på program mot magisterexamen och andelarna har varit relativt stabila under de senaste läsåren. Läsåret 2017/18 var andelen kvinnor 60 procent och andelen män 40 procent. På program mot masterexamen var det för första gången sedan läsåret 2012/13 fler kvinnor än män, även om skillnaden var marginell. Jämfört med föregående läsår ökade antalet män med 150 studenter och antalet kvinnor med 700 studenter.

Till skillnad från nybörjarna på grundnivå är andelen inresande studenter hög på avancerad nivå. Läsåret 2017/18 var andelen inresande nybörjare 41 procent på magisterprogram och drygt 43 procent på masterprogram. Den höga andelen beror på att merparten av de inresande studenterna som inte är utbytesstudenter läser program på avancerad nivå. Mera information om inresande studenter finns i kapitlet Internationell studentmobilitet.

Basår

Basåret (behörighetsgivande förutbildning) är en högst ettårig förutbildning som ger särskild behörighet till vissa högskoleutbildningar som börjar på grundnivå. När personer antas till basåret ska de samtidigt antas till den högskoleutbildning som basåret ska ge behörighet till. Basåret har funnits i högskolan sedan 1992 och finansieras inom lärosätenas anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. De första åren gavs basåret enbart som en förutbildning till högskoleutbildningar inom naturvetenskap och teknik, men sedan 2003 kan lärosätena ge basårsutbildning för alla utbildningsprogram på grundnivå där det finns brist på behöriga sökande och det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft.

Läsåret 2017/18 var 4 070 personer registrerade på ett basår, vilket var lika många som läsåret 2016/17 (se tabell 3). Jämfört med läsåret 2015/16 ökade antalet basårstuderande med ungefär 100 personer och sedan 2007/08 med drygt 460 personer, vilket motsvarar en ökning på 13 procent. Totalt sett är det fler män än kvinnor som studerar på basår – läsåret 2017/18 var fördelningen 64 procent respektive 36 procent. Sedan läsåret 2007/08 har andelen kvinnor minskat med 6 procentenheter. Det är framför allt unga personer (upp till 25 år) som studerar på basår– läsåret 2017/18 utgjorde de 82 procent av samtliga basårsstuderande. Läsåret 2017/18 fanns det basårsstudenter vid 23högskolor och universitet. Kungl. Tekniska högskolan hade flest registrerade basårsstuderande, 1 110 och Stiftelsen Högskolan i Jönköping hade näst flest, 302.

Av de 4 070 personer som började på basåret föregående läsår (2016/17) hade 71 procent påbörjat en högskoleutbildning direkt efter basåret, det vill säga till och med läsåret 2017/18. Kvinnor och män hade fortsatt i samma utsträckning.

Tabell 3.

Uppgifter om registrerade på basår. Uppgifterna är avrundade till närmaste tiotal.

Fler programnybörjare på yrkesexamensprogram

Under flera läsår har antalet programnybörjare på program som leder till en yrkesexamen ökat. Det senaste läsåret ökade antalet med 700 studenter till 49 730 (se tabell 4). Det är vanligt att nybörjare på yrkesexamensprogram tidigare studerat i den svenska högskolan. Av de 49 730 programnybörjarna hade 20 900 tidigare studerat i den svenska högskolan, vilket motsvarar 42 procent.

Tabell 4.

Programnybörjare på de generella programmen samt de yrkesexamensprogram med fler än 1 000nybörjare läsåret 2017/18, könsfördelning och förändring i jämförelse med läsåret 2016/17.

Inresande nybörjare utgjorde endast en liten andel av nybörjare på program som leder till en yrkesexamen. Läsåret 2017/18 fanns det endast 650 inresande nybörjare på yrkesexamensprogram, vilket var en minskning med 200 nybörjare jämfört med året innan. Av de inresande nybörjarna på yrkesexamensprogram läste 35 procent på civilingenjörsprogrammet.

Totalt finns ett femtiotal yrkesexamensprogram och storleksskillnaden mellan de olika yrkesexamensprogrammen är betydande. Det enskilt största yrkesexamensprogrammet är det som leder till en civilingenjörsexamen som läsåret 2017/18 hade 7 040 programnybörjare. Slår man ihop de olika programmen som leder till lärarexamen (förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen) var de dock tillsammans störst med 13 250 nybörjare.

Flera av yrkesexamensprogram är dock väldigt små och läsåret 2017/18 hade 13 program färre än 100 nybörjare. I tabell 4 visas de 11 yrkesexamensprogram som hade fler än 1 000 nybörjare. Tillsammans var det 40 440 nybörjare på dessa program, som därmed utgjorde 81 procent av det totala antalet programnybörjare. Jämfört med förra läsåret var det framförallt program som leder till specialistsjuksköterskeexamen och juristexamen av dessa program som växte. Programmen hade 10 procent fler nybörjare än året innan. För övriga program var förändringarna relativt små i jämförelse med läsåret innan.

Sedan 2015 har staten tillfört lärosätena extra medel för att bygga ut vissa utbildningar, först och främst vård- och lärarutbildningar. På utbildningar inom dessa områden ökade antalet nybörjare på program mot specialistsjuksköterskeexamen, förskollärarexamen, grundlärarexamen, speciallärarexamen, sjuksköterskeexamen läsåret 2017/18 jämfört med föregående läsår, medan antalet minskade på program mot ämneslärarexamen, specialpedagogexamen och barnmorskeexamen. Antalet nybörjare på yrkeslärarprogrammet var i nivå med föregående läsår. Från 2018 har regeringen även tillfört extra medel för att bygga ut ingenjörsutbildningar och läkarutbildningen.

Många av yrkesexamensprogrammen har en ojämn könsfördelning

Könsskillnaderna mellan män och kvinnor är stora på många av yrkesprogrammen – sammantaget var 64 procent kvinnor och 36 procent män läsåret 2017/18. Endast inom sju av yrkesexamensprogram var könsfördelningen jämn, det vill säga i intervallet 40–60 procent eller jämnare. Detta är något färre program än förra läsåret, men könsfördelningen kan variera stort mellan olika läsår inom flera av de mindre yrkesprogrammen. Bland de elva yrkesprogram med flest nybörjare var könsfördelningen i intervallet 40–60 procent eller jämnare på program mot civilekonomexamen, läkarexamen och ämneslärarexamen (se tabell 4).

På den stora majoriteten av yrkesexamensprogrammen är kvinnorna fler än männen, med undantag för program inom teknikområdet där männen är fler. Störst andel män är det på flera mindre program som exempelvis sjöingenjörs-
programmet, sjökaptensprogrammet och skogsmästarprogrammet, men männen är även majoritet på program mot civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen. Precis som föregående läsår var det störst andel kvinnor på barnmorskeprogrammet med 99 procent kvinnor. För mer information se Nybörjare i högskolan 2017/18: Antalet nybörjare i högskolan ökar, Statistisk analys 2018/8, UKÄ.

Sida 3 av 10
Tillbaka Nästa