Lärarutbildningen

Lärarutbildningen har reformerats ett antal gånger de senaste decennierna, och består sedan 2011 av fyra examina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen. Om alla dessa fyra yrkesexamensprogram slås samman är lärarutbildningen den största sett till antalet programnybörjare. Samtidigt tyder mycket på att Sverige står inför en tilltagande brist på behöriga lärare. I detta avsnitt belyser vi därför särskilt sökande, antagna, nybörjare och examinerade på program mot olika lärarexamina.

Antalet behöriga förstahandssökande minskade

Inför höstterminen 2018 var det sammanlagt 16 030 behöriga förstahandssökande som sökte ett program mot någon av de fyra lärarexamina. Flest, 4 510, sökte en förskollärarexamen (se figur 26). Näst vanligast var ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan med 3 900 sökande.

Figur 26.

Antalet behöriga förstahandssökande och antagna till lärarutbildningar ht 2014–ht 2018 samt söktryck (avläses på höger axel) under samma period.

Från höstterminen 2017 till höstterminen 2018 minskade det totala antalet behöriga förstahandssökande med 5 procent, från 16 850 till 16 030. Samtidigt ökade antalet antagna med 3 procent, från 11 950 till 12 270. Flera av de olika examina och inriktningarna minskade svagt i antalet sökande medan antalet antagna ökade. Det ledde till att söktrycket sjönk i olika omfattning för de flesta examina och inriktningar utom grundlärarexamen mot årskurs 4–6, ämneslärarexamen mot gymnasieskolan och yrkeslärarexamen, där det i stället var i princip oförändrat.

Förskollärarexamen har haft ett sjunkande söktryck de senaste fem höstterminerna, en följd av ett minskat antal sökande men i princip oförändrat antal antagna. Som nämndes i början är det dock fortsatt den mest sökta av de examina och inriktningar som ingår här.

Bland de 16 030 behöriga förstahandssökande som sökte till program mot någon av de fyra olika lärarexamina var 72 procent kvinnor. Högst var andelen kvinnor bland de sökande till program som leder till förskollärarexamen (93 procent). Jämnast var könsfördelningen på program som leder till ämneslärarexamen, där nästan hälften av de sökande var män och hälften var kvinnor. Mönstret var detsamma bland de antagna, liksom bland nybörjare och examinerade som redovisas härnäst.

Oförändrat antal nybörjare

Antalet antagna är inte detsamma som antalet som faktiskt påbörjar utbildningen, det vill säga nybörjarna. Höstterminen 2018 påbörjade totalt 10 200 ett program som leder till en lärarexamen av något slag (se tabell 7). Det är 240 studenter färre än höstterminen 2017, när antalet nybörjare var 10 440. Eftersom många lärarprogram också har antagning till vårterminen, kommer vi fortsättningsvis att fokusera på läsårsuppgifter i detta avsnitt. Läsåret 2017/18 började totalt 13 670 en lärarutbildning. Liksom tidigare år påbörjade flest en förskollärarutbildning, 3 810, följt av ämneslärarutbildning mot gymnasieskolan, 3 220 och grundlärarutbildning med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1–3, 1 830. Könsfördelningen var jämnast på program som leder till en ämneslärarexamen.

Tabell 7.

Antal nybörjare på olika lärarutbildningar läsåren 2014/15–2017/18 samt ht 18. Redovisas per examen och inriktning. Uppgifterna är avrundade till närmaste tiotal.

Resultat – utvärderingen av förskollärar- och grundlärarutbildningen

Under det gångna året (mars 2018–april 2019) har UKÄ utvärderat förskollärarutbildningar och grundlärarutbildningar med inriktningarna fritidshem, förskola och årskurs 1–3 samt årskurs 4–6 på landets 19 lärosäten. Bedömningarna har genomförts av bedömargrupper bestående av ämnesexperter, studentrepresentanter och arbetslivs-
företrädare.

Totalt har utvärderingen omfattat 67 utbildningar. Av de 19 förskollärarutbildningar som UKÄ har utvärderat får 8 omdömet ifrågasatt kvalitet. Motsvarande gäller 4 av 12 grundlärarutbildningar med inriktning mot fritidshem, 11 av 18 med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1–3 och 9 av 18 med inriktning mot årskurs 4–6.

UKÄ:s utvärderingssystem innehåller totalt 13 bedömningsgrunder som utbildningarna bedöms emot, vilket är mer omfattande än tidigare utvärderingssystem. Bland de utbildningar som har bedömts ha ifrågasatt kvalitet är det i flertalet fall endast en eller två bedömningsgrunder som bedöms som inte tillfredsställande. Tjugoen respektive 22 utbildningar av de totalt 32 som bedöms ha ifrågasatt kvalitet brister i måluppfyllelse av de examensmål som ingick i utvärderingen. Bedömningsgrunderna Jämställdhet, Uppföljning, Studentperspektiv och Arbetsliv och samverkan har däremot bedömts ha hög kvalitet på samtliga utbildningar som ingår i utvärderingen. De brister och utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat i utbildningarna, liksom de styrkor och goda exempel som identifierats, framgår i bedömargruppens yttrande. För mer information om utvärderingen se UKÄ:s webbplats under Högskolekollen/Utbildningsutvärdering.

Läs mer om UKÄ:s ansvar för kvalitetssäkring av universitetens och högskolornas verksamhet i faktarutan Kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning i kapitlet En introduktion till den svenska högskolan.

Det totala antalet nybörjare var i princip oförändrat jämfört med läsåret 2016/17. Antalet nybörjare på program som leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 ökade med 13 procent, från 680 till 760 nybörjare. Även grundlärarexamen mot årskurs 4–6 ökade, från 1 230 till 1 290 nybörjare, vilket motsvarar en ökning med 5 procent. Nybörjare på program mot ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan minskade med 5 procent och antalet nybörjare på program mot grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem minskade med 4 procent. Övriga inriktningar ökade eller minskade med 1–2 procent.

Antalet nybörjare har de tre senaste läsåren legat på mellan 13 670 och 13 780 (se figur 27). Det är, med undantag för läsåren 2002/03 och 2003/04, de högsta nivåerna under 2000-talet. Nybörjare på olika lärarutbildningar fanns på nästan alla statliga lärosäten i Sverige, undantaget vissa fackinriktade och konstnärliga högskolor. Stockholms universitet hade läsåret 2017/18 flest nybörjare, följt av Göteborgs universitet och Malmö universitet (se figur 28).

Figur 27.

Antal nybörjare på program mot olika slags lärarexamina läsåren 2001/02–2017/18.

Figur 28.

Antal programnybörjare på lärarutbildningar per lärosäte läsåret 2017/18.

Allt fler tog en ämneslärarexamen mot årskurs 7–9

Läsåret 2017/18 tog 8 360 en lärarexamen av något slag (se tabell 8). Det var en ökning med 9 procent jämfört med föregående läsår, när motsvarande antal var 7 690. Mellan 2013/14 och 2016/17 minskade antalet examinerade för varje läsår, men till läsåret 2017/18 skedde alltså en ökning. Minskningen tidigare läsår har bestått i att färre har avlagt en äldre lärarexamen, medan antalet examinerade inom den nya lärarutbildningen inte nått upp till motsvarande nivåer förrän till 2017/18.

Tabell 8.

Antal examinerade från lärarutbildningen läsåren 2013/14–2017/18.Uppgifterna är nettoräknade och avrundade till närmaste tiotal.

Vidareutbildning för lärare som saknar examen (VAL II)

Regeringen beslutade 2011 att fortsätta satsningen på Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL II). VAL II pågår fram till 2030, och UKÄ har i uppdrag att följa och utvärdera satsningen till 2021. Som en del i detta uppdrag gjordes hösten 2018 en deluppföljning av VAL II, med tonvikt på att följa studenterna i statistiken (VAL II – delrapportering av ett regeringsuppdrag med fokus på kompetensförsörjning, Rapport 2018:16, UKÄ).

Totalt sökte drygt 8 000 personer till VAL II minst en gång mellan höstterminen 2013 och vårterminen 2017. Av metodologiska skäl var fokus i rapporten på de 7 130 som sökte vid endast ett tillfälle, varav totalt 4 420 (63 procent) var aktuella för studier inom VAL II, vilket kan liknas vid antagna. Andelen antagna har sjunkit under uppföljningsperioden, men de flesta som antagits har påbörjat utbildningen. Eftersom studenterna har individuella studieplaner och dessutom kan läsa på halvfart i upp till fyra år, är det komplicerat att avgöra andelen examinerade. Uppskattningsvis rör det sig om omkring 60 procent av nybörjarna, vilket är i nivå med den äldre sammanhållna lärarexamen. UKÄ påpekar i uppföljningen att eftersom de som går VAL II redan har valt skolan som sin arbetsplats borde examensfrekvensen kunna vara högre. UKÄ föreslår därför en översyn av regelverket och en dialog mellan regeringen, huvudmän, högskolorna och studenterna om hur studievillkoren kan förbättras.

I dag har åtta lärosäten regeringens uppdrag att ge utbildning inom VAL II: Umeå universitet, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Antalet examinerade ökade för alla examina och inriktningar även läsåret 2017/18, men procentuellt mest för ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 där antalet ökade från 470 till 660 examinerade, vilket motsvarar 39 procent. Den enda examen som minskade var den äldre lärarexamen som huvudsakligen utfärdas till personer som påbörjade sina studier innan höstterminen 2011 samt vissa som tar examen genom exempelvis VAL II. För information om VAL II se faktarutan Vidareutbildning för lärare som saknar examen.

Liksom bland de sökande och nybörjarna var kvinnorna i majoritet bland samtliga examinerade då 77 procent av de examinerade var kvinnor och 23 procent var män. Bland dem som avlagt en förskollärarexamen var 94 procent kvinnor och 6 procent män och motsvarande andelar för grundlärarexamen var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Jämnast var könsfördelningen bland dem som avlagt en ämneslärarexamen, där 58 procent var kvinnor och 42 procent var män.

Ojämn könsfördelning i flera undervisningsämnen

Även om könsfördelningen var jämn på totalnivån bland dem som avlade en ämneslärarexamen eller en äldre lärarexamen mot årskurs 7–9 eller gymnasieskolan läsåret 2017/18, så var könsfördelningen ojämn i flera av undervisningsämnena bland de examinerade. I årskurs 7–9 var det störst andel kvinnor i svenska som andraspråk, 86 procent, spanska, 85 procent, samt hem- och konsumentkunskap och franska, 83 procent vardera. Störst andel män var det inom idrott och hälsa, 67 procent, och teknik, 59 procent. Bland dem som avlade en examen mot gymnasieskolan läsåret 2017/18 var andelen kvinnor högst i svenska som andraspråk, 90 procent, och bild, 87 procent. Högst andel män var det i fysik, 70 procent. Engelska var det vanligaste undervisningsämnet bland de examinerade läsåret 2017/18, följt av historia och svenska. Mer om undervisningsämnena i studenternas ämneslärarexamen eller äldre motsvarande examen finns i Ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasiet: Ökande behov väntas i flera undervisningsämnen, Statistisk analys, 2019-03-26/3, UKÄ.

Sida 8 av 10
Tillbaka Nästa