Examinerade

När en student är klar med sina studier och uppfyller kraven i examensordningen för en utbildning kan han eller hon begära att få ut ett examensbevis. En examen kan ses som ett bevis på att studenten har tillgodogjort sig kunskaper upp till en viss nivå. Det är emellertid inte alla studenter som avlägger en examen. Bland dem som inte tar ut någon examen finns till exempel studenter som läser en kortare tid på fristående kurser, personer som avbryter sina studier i förtid och personer som fullföljt sina studier men aldrig begär ut något examensbevis.

Uppgifter om antalet examinerade per lärosäte finns i tabell 11 i slutet av kapitlet.

Fler examinerade

Antalet examinerade studenter på grundnivå och avancerad nivå ökade läsåret 2017/18 i jämförelse med läsåret 2016/17 med 2 200 personer och uppgick till 65 600 personer (42 100 kvinnor och 23 500 män). Ökningen gällde både kvinnor och män.

Även i ett längre tidsperspektiv har antalet examinerade studenter ökat (se figur 15). Läsåren 2007/08–2009/10 examinerades omkring 50 000 personer årligen. Därefter ökade antalet, och läsåren 2014/15 och 2015/16 uppnåddes det högsta antalet examinerade hittills med cirka 68 300 personer respektive läsår. Denna ökning kan förklaras av en ökning av antalet nybörjare i högskolan några år tidigare.

Figur 15.

Antal examinerade studenter läsåren 2007/08–2017/18, fördelat på kvinnor och män.

Könsfördelningen har varit densamma sedan läsåret 2007/08, knappt två tredjedelar av de examinerade är kvinnor och drygt en tredjedel män. Vidare var 6 500 av de examinerade inresande studenter läsåret 2017/18. Läs mer om detta i kapitlet Internationell studentmobilitet. Antalet examinerade studenter, det vill säga de studenter som har avlagt examen under ett läsår, är inte detsamma som antalet utfärdade examina under läsåret, eftersom många examinerade avlägger mer än en examen under samma läsår.

Läsåret 2017/18 utfärdades 78 000 examina – 50 000 till kvinnor och 28 000 till män. Antalet examina var alltså betydligt högre än antalet examinerade samma läsår (65 600 personer). Det finns främst två förklaringar till detta. Dels kan en student begära dubbla examensbevis, vanligtvis en yrkesexamen och en generell examen – på samma meriter. Detta är vanligt förekommande inom vårdutbildningar och teknikutbildningar. Till exempel tog 65 procent av de som tog en sjuksköterskeexamen och 53 procent av de som tog en civilingenjörsexamen också ut en generell examen under läsåret 2017/18. Dels kan en student avlägga två olika examina samma läsår, till exempel en kandidatexamen i början av året och en magisterexamen i slutet av året.

Ett annat mått på utflödet av högskoleutbildade till arbetsmarknaden är de studenter som för första gången examineras på grundnivå och avancerad nivå. Läsåret 2017/18 var det 51 400 som examinerades för första gången. Det innebär att av alla som examinerades var det 78 procent som tog ut en första examen, och 22 procent som redan tidigare hade en eller fler examina. Andelen som examinerades för första gången var lägre bland kvinnor än bland män, 76 procent i jämförelse med 82 procent. En förklaring till det är att kvinnor i större utsträckning än män fortsätter med utbildningar på avancerad nivå och därmed tar ut en andra examen.

Figur 16.

Antal examinerade, förstagångsexaminerade respektive examina läsåren 2007/08–2017/18.

Vanligast med generella examina

Det finns tre typer av examina: generella examina, yrkesexamina och konstnärliga examina. Dessa delas in på grundnivå och avancerad nivå. För att få studera till en generell examen på avancerad nivå ska man normalt sett först ha avlagt en examen på grundnivå. Det var vanligast att ta en generell examen – 40 500 studenter (62 procent kvinnor och 38 procent män) tog antingen en högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller en masterexamen läsåret 2017/18.

Skillnaden mellan kvinnor och män var större på grundnivå än på avancerad nivå. På grundnivå var 66 procent av de examinerade kvinnor och 34 procent män, medan motsvarande för avancerad nivå var 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Fördelningen mellan grundnivå och avancerad nivå och vilka typer av examen som är vanligast varierar mellan lärosätena. På universiteten var en relativt hög andel av det totala antalet utfärdade generella examina på avancerad nivå. Exempelvis var över 60 procent av de utfärdade generella examina på avancerad nivå på både Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Det gällde dock inte de nyare universiteten (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Örebro universitet och Malmö universitet), där 19–30 procent av utfärdade generella examina var på avancerad nivå läsåret 2017/18. I detta avseende liknade de nyare universiteten många av högskolorna, vars utfärdade examina till större andel var på grundnivå. Undantaget var Gymnastik- och idrottshögskolan, där 55 procent av antalet utfärdade generella examina var på avancerad nivå. En förklaring till skillnaderna i fördelningen mellan grundnivå och avancerad nivå är att andelen inresande studenter varierar mellan lärosätena. De stora universiteten har i regel en högre andel inresande studenter bland de examinerade än de nyare universiteten och högskolorna, och de inresande studenterna studerar i stor utsträckning på avancerad nivå.

De konstnärliga högskolorna utfärdade jämförelsevis få examina, men en förhållandevis stor andel av dessa var på avancerad nivå.

Figur 17.

Antal examinerade studenter med generell examen läsåret 2017/18.

Flest examinerade inom samhällsvetenskaplig utbildning

Av de olika utbildningsinriktningarna för generella examina var samhällsvetenskap, juridik, handel och administration störst, med totalt 15 420 examinerade (9 730 kvinnor och 5 690 män) läsåret 2017/18 (se figur 18). Inriktningen hälso- och sjukvård samt social omsorg var näst störst samma läsår, med totalt 8 750 examinerade (7 280 kvinnor och 1 470 män). Minst antal examinerade var det inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård med 190 examinerade personer.

Figur 18.

Antal examinerade studenter med en generell examen efter SUN-inriktning, läsåret 2017/18.SUN står för Svensk utbildningsnomenklatur.

I jämförelse med läsåret 2016/17 var det inga större förändringar inom någon inriktning förutom lant- och skogsbruk samt djursjukvård, där antalet examinerade har minskat med en femtedel.

Den senaste tioårsperioden har antalet examinerade ökat inom alla inriktningar, med undantag för inriktningen pedagogik och lärarutbildning, där antalet examinerade minskat något i jämförelse med läsåret 2007/08. Bland övriga inriktningar har antalet examinerade ökat mest inom inriktningen samhällsvetenskap, juridik, handel och administration.

Sjuksköterskeexamen störst bland yrkesexamina

Under läsåret 2017/18 var det 33 600 personer som avlade en yrkesexamen, och av dem var 69 procent kvinnor och 31 procent män. Dessa utfärdades inom ett 60-tal olika yrkesexamensprogram – men 12 program stod för nästan 80 procent av samtliga yrkesexamina eftersom de allra flesta program är så pass små.

De yrkesexamina som utfärdades i störst antal var sjuksköterskeexamen följt av civilingenjörsexamen, förskollärarexamen, specialistsjuksköterskeexamen, högskoleingenjörsexamen och ämneslärarexamen (se tabell 6). De vanligaste yrkesexamina bland män var civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen, medan det för kvinnor var sjuksköterskeexamen och förskollärarexamen. Om de olika lärarexamina slås samman, så utgjorde de en fjärdedel av de yrkesexamina som utfärdades läsåret 2017/18. Lärarexamen, som 2011 ersattes av fyra olika examina (förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen) utfärdades fortfarande i stor utsträckning läsåret 2017/18, men kommer alltmer att ersättas av de nya examina. Könsskillnaderna var stora. Störst skillnad rådde för personer med förskollärarexamen, där 94 procent var kvinnor och 6 procent var män. Lägst skillnad mellan könen fanns bland personer med ämneslärarexamen (58 procent kvinnor och 42 procent män).

Tabell 6.

De tolv yrkesexamina med flest antal examinerade läsåret 2017/18, könsfördelning och förändring ijämförelse med läsåret 2016/17.

I jämförelse med läsåret 2016/17 var det små förändringar i antalet personer som tog en sjuksköterskeexamen respektive en civilingenjörsexamen. Antalet personer som avlade en juristexamen ökade med cirka 200 personer, medan antalet som avlade en läkarexamen var oförändrat. Mest minskade antalet personer som tog en lärarexamen, vilket är en följd av att denna examen har ersatts av fyra nya examina. Läs mer om detta i avsnittet Lärarutbildningen.

Konstnärliga examina ökade

Konstnärliga examina infördes 2007 och har sedan dess ökat kraftigt , från cirka 300 examinerade läsåret 2008/09 till cirka 1 100 läsåret 2017/18. Jämfört med föregående läsår var det cirka 140 fler examinerade. Könsfördelningen var förhållandevis jämn med 60 procent kvinnor och 40 procent män bland de som tog en konstnärlig examen läsåret 2017/18. Under den senaste tioårsperioden har dock könsfördelningen blivit något mera ojämn – läsåret 2008/09 var det 55 procent kvinnor och 45 procent män som examinerades.

Bedömning av utländska utbildningar

Utöver dem som avlägger examen vid svenska universitet och högskolor tillförs den svenska arbetsmarknaden också de högskoleutbildade som har invandrat till Sverige eller av någon annan anledning har studerat i ett annat land.

Under 2018 utfärdade Universitets- och högskolerådet (UHR) 8 340 utlåtanden. Den vanligaste bedömningsjämförelsen var kandidatexamen, där 5 350 utbildningar ansågs motsvara en svensk kandidatexamen. Därefter kom 1 030 magisterexamen, 380 högskoleexamen, 160 masterexamen och 160 doktorsexamen. Bland yrkesexamina gällde de flesta utlåtandena ingenjörsutbildningar – 920 bedömdes motsvara högskoleingenjörsexamen och 340 civilingenjörsexamen. De inkomna ansökningarna för bedömning under 2018 omfattade ett antal utbildningsländer. Klart flest ansökningar avsåg Syrien (1 520). Därefter följde Irak (660), Iran (630), Indien (590), Storbritannien (340), Ryssland (330), USA (300) och Pakistan (290).

Om en utländsk utbildning gäller arbete inom hälso- och sjukvården, där legitimation krävs, så är det Socialstyrelsen som gör bedömningen och utfärdar legitimationen. De senaste uppgifterna som finns tillgängliga är från 2017. Då utfärdade Socialstyrelsen cirka 2 100 legitimationer för personer med utländsk utbildning, varav cirka 1 060 var läkarlegitimationer och 450 sjuksköterskelegitimationer. Antalet kan jämföras med att Socialstyrelsen samma år utfärdade cirka 10 160 legitimationer till personer med svensk utbildning.

På motsvarande sätt gör Skolverket prövningar för lärarlegitimation. Under 2018 utfärdade Skolverket legitimationer till 610 personer med utländsk lärar- och/eller förskollärarutbildning.

Källa: UHR, Socialstyrelsen och Skolverket.

Färre män än kvinnor var över 35 år vid examen

Det finns vissa skillnader mellan könen när det gäller ålder vid tid för examen (se figur 19). På grundnivå var 35 procent av kvinnorna respektive 34 procent av männen mellan 22 och 24 år är när de tog examen. Av männen var 40 procent mellan 25 och 29 år vid examen, men bara 35 procent av kvinnorna. Däremot var det en högre andel kvinnor än män som var över 35 år när de tog examen: 17 procent i jämförelse med 13 procent.

Figur 19.

Antal av de examinerade som examinerats vid olika åldrar efter utbildningsnivå och kön, läsåret 2017/18.

Notera att intervallen i ålderskategorierna är olika stora.

På avancerad nivå är studenterna naturligt nog äldre när de avlägger examen. För både män och kvinnor var den i särklass vanligaste åldern vid examen mellan 25 och 29 år, 46 procent av kvinnorna och 54 procent av männen. Även på avancerad nivå var fler kvinnor än män över 35 år när de tog examen: 25 procent jämfört med 12 procent.

Andelen högutbildade kvinnor fortsätter öka

Utbildningsnivån i befolkningen har ökat stadigt sedan 1950-talet och allt fler har en examen efter minst tre års högskoleutbildning, vilket här räknas som högutbildad. Årskullarna födda mellan 1950 och 1993 har följts upp vid olika åldrar: vid 25, 30, 35 och 40 års ålder samt efter 40 års ålder (se figur 20a och 20b). Den yngsta årskullen som har gått att följa upp är den som är född 1993, och den följs upp vid 25 års ålder. Inresande studenter ingår inte i dessa uppgifter.

Figur 20a.

Andel av kvinnor födda mellan 1950 och 1993 som vid 25, 30, 35 och 40 års ålder eller senare avlagt en examen efter minst tre års högre utbildning vid uppföljningen 2018.

Figur 20b.

Andel av män födda mellan 1950 och 1993 som vid 25, 30, 35 och 40 års ålder eller senare avlagt en examen efter minst tre års högre utbildning vid uppföljningen 2018.

Av årskullarna födda i början av 1950-talet var cirka 14 procent högutbildade enligt denna definition. Nivån steg sedan till cirka 16 procent bland dem som föddes i mitten av 1950-talet. Från och med dem som föddes i mitten av 1960-talet ökade sedan andelen högutbildade för varje årskull, och i den senaste årskull som har kunnat följas till 40 års ålder (årskullen född 1977) hade 31 procent minst en treårig högskoleexamen uppföljningsåret 2017/18.

I de yngsta årskullarna var omkring 11 procent högutbildade vid 25 års ålder, och den andelen har varit relativt oförändrad de tre senaste läsåren.

Kvinnor har ökat sin utbildningsnivå i avsevärt högre utsträckning än män. I början av 1950-talet var ungefär lika många kvinnor som män högutbildade i befolkningen, men därefter har kvinnorna ökat sin utbildningsnivå betydligt mer än männen. För de som var födda 1960 var skillnaden i utbildningsnivå mellan könen 6 procentenheter och för de som föddes 1970 hade den ökat till 11 procentenheter. År 2018 var 39 procent av kvinnorna födda 1977 högutbildade vid 40 års ålder, medan det bland män födda samma år bara var 23 procent som var högutbildade.

I detta sammanhang kan det vara värt att notera att andelen 19-åringar som påbörjade en högskoleutbildning sjönk åren 2013–2017 (läs mer om detta i avsnittet Nybörjare i den svenska högskolan). Därmed kommer troligen även andelen högutbildade i den yngsta årskullen att minska om några år.

Sida 6 av 10
Tillbaka Nästa