Det totala antalet studenter i svensk högskoleutbildning

I högskolan utgör högskolenybörjarna endast en del av samtliga studenter. Förutom högskolenybörjarna ingår det i studentpopulationen som helhet också de som är kvar i studier sedan tidigare och de som har återkommit till studier i högskolan efter en tids frånvaro. Totalt studerade 349 300 personer (registrerade studenter) på grundnivå eller avancerad nivå någon gång under höstterminen 2018 (se figur 8). Av dessa var 31 100 inresande studenter, vilket motsvarar knappt 9 procent av det totala antalet studenter.

Figur 8.

Registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ht 1977–ht 2018.

Jämfört med föregående hösttermin var det 3 820 fler studenter höstterminen 2018, vilket motsvarar en ökning på 1 procent. Detta är andra höstterminen i rad som antalet registrerade studenter ökar. Men det är första gången sedan höstterminen 2011 som antalet svenska studenter ökar. Den stora ökningen av studenter stod svenska kvinnor för, men även antalet svenska män ökade. Antalet svenska kvinnor ökade med 2 430 studenter till 194 700, och antalet svenska män ökade med 710 studenter till 123 500. Även antalet inresande studenter ökade från 30 400 till 31 100.

Ur ett längre perspektiv är antalet studenter i den svenska högskolan högt. På 1950-talet studerade färre än 50 000 personer vid högskolan och i slutet av 1960-talet hade antalet ökat till drygt 100 000. I och med högskolereformen 1977, som innebar att i stort sett all eftergymnasial utbildning fördes in i högskolan, ökade antalet studenter och vid början av 1980-talet var antalet registrerade studenter nästan 160 000. Utbyggnaden av högskolan fortsatte under 1990-talet och i början av 2000-talet ökade antalet studenter från 173 000 till 340 000. Under den påföljande högkonjunkturen minskade antalet studenter under några år, men i spåren av den ekonomiska krisen ökade efterfrågan på utbildning igen. Mellan höstterminerna 2008 och 2010 ökade antalet studenter kraftigt, och höstterminen 2010 fanns det 365 000 studenter i högskolan. En tillfällig utbyggnad av högskolan 2010–2011 gav lärosätena möjlighet att under några år utbilda fler studenter än någonsin. Under de påföljande åren anpassade universiteten och högskolorna sig till förändrade ekonomiska förutsättningar och antalet studenter har därför minskat. Mera information finns i kapitlet Högskolans ekonomi och finansiering. År 2015 inleddes den permanenta utbyggnaden av högskolan, och höstterminen 2018 fanns det som tidigare nämnts 349 300 registrerade studenter i högskolan.

I samband med 1977 års högskolereform, då kvinnodominerade utbildningar som lärar- och vårdutbildningar införlivades i högskolan, ökade andelen kvinnor. Före 1977 var det fler män än kvinnor som studerade i högskolan, men sedan dess har andelen kvinnor alltid varit större än andelen män. Andelen kvinnor har ökat under perioden, men könsfördelningen bland de svenska studenterna har sedan början på 2000-talet hållit sig kring 38–40 procent män och 60–62 procent kvinnor. Höstterminen 2018 var andelen kvinnor drygt 61 procent.

Allt vanligare att studera på distans

Det vanligaste sättet att bedriva studier på i högskolan är i utbildning som bedrivs på campus. Höstterminen 2018 studerade 273 000 studenter enbart på campus (78 procent), vilket var en liten minskning i jämförelse med före-
gående hösttermin (se figur 9).

Figur 9.

Antal registrerade studenter i enbart campusstudier, antal i distansstudier samt antal som kombinerar distans- och campusstudier ht 2008–ht 2018.

Däremot ökade antalet distansstudenter relativt mycket. Distansutbildning definieras i statistiken som utbildning baserad på undervisning där lärare och studenter den mesta tiden är rumsligt och tidsmässigt åtskilda. Distansutbildning har utvecklats för att öka utbildningars tillgänglighet och för att bredda lärosätenas rekryteringsbas. Under de senaste decennierna har olika former av distansutbildning utvecklats, och det finns nu allt från i huvudsak campusutbildning med inslag av nätbaserad undervisning till helt nätbaserade utbildningar utan några obligatoriska träffar. Under perioden höstterminerna 2002–2011 ökade antalet studenter som läste på distans kraftigt, vilket medförde att 65 200 studenter läste enbart på distans höstterminen 2011. Därefter minskade antalet distansstudenter under de följande två terminerna, för att sedan ligga relativt stabilt på omkring 57 300 studenter. Men under de tre senaste höstterminerna har antalet distansstudenter ökat.

Höstterminen 2018 ökade antalet studenter som studerade enbart på distans till 62 490, det vill säga samma nivå som höstterminen 2011. Detta innebär en ökning med drygt 4 240 studenter på ett år och med 4 740 studenter på två år. Den stora ökningen stod kvinnorna för, men även antalet män som läste på distans ökade. Jämfört med föregående hösttermin ökade antalet kvinnor med drygt 2 830 studenter till 43 580 och antalet män med 1 410 studenter till 18 910. Bland dem som läste enbart på distans var således endast 30 procent män.

Av hela studentpopulationen var det 18 procent som läste enbart på distans hösten 2018, och 4 procent kombinerade studier på campus med studier på distans.

Bland de studenter som enbart läste på distans var utbildning inom juridik och samhällsvetenskap vanligast för både män och kvinnor, följt av humaniora och teologi. Minst antal distansstudenter fanns det inom det konstnärliga området. Den stora majoriteten av studenterna som läste enbart på distans läste fristående kurser. Flest distansstudenter hösten 2018 hade Umeå universitet med 8 700 studenter och Linnéuniversitetet med 8 320 studenter.

Ämnesområdet juridik och samhällsvetenskap har flest studenter

Studenterna i högskolan är registrerade på kurser inom olika ämnesområden som är en övergripande gruppering av olika ämnen i högskolan. Det enskilt största ämnesområdet läsåret 2017/18 var, liksom tidigare år, juridik och samhällsvetenskap med 208 200 studenter, vilket var en liten ökning jämfört med föregående år (se tabell 5). Det näst största området var humaniora och teologi som hade färre än hälften så många studenter (94 500). Det konstnärliga området hade minst antal studenter (12 600), vilket var en ökning med 600 studenter jämfört med föregående läsår. Fördelningen av antalet studenter mellan ämnen har varit ungefär densamma under de senaste läsåren.

Inom alla områden utom teknik och naturvetenskap var det flera kvinnor än män bland studenterna. Teknik var det mest mansdominerade ämnesområdet med 66 procent män, medan vård och omsorg var det mest kvinnodominerade området med 84 procent kvinnor. Ämnesområdet med jämnast könsfördelning var naturvetenskap med 46 procent kvinnor och 54 procent män. För mer information se Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18, UF 20 SM 1801, UKÄ och SCB.

Fler studenter på avancerad nivå

Under de senaste åren läser en större andel av studenterna på avancerad nivå. Läsåret 2017/18 var andelen 27 procent, vilket var en liten ökning jämfört med föregående läsår (se tabell 5). Störst andel studenter på avancerad nivå var det inom ämnesområdet medicin och odontologi med 33 procent, vilket var i nivå med läsåret innan. Medicin och odontologi var också det område med störst skillnad mellan kvinnor och män – 40 procent av männen läser på avancerad nivå men endast 30 procent av kvinnorna. I övriga områden var skillnaderna mellan män och kvinnor inte så stora. Lägst andel studenter på avancerad nivå var det inom ämnesområdet humaniora och teologi med drygt 9 procent, vilket var i nivå med läsåret innan. Den långsiktiga trenden är att andelen som läser på avancerad nivå ökar. Jämfört med förra läsåret var andelen studenter på avancerad nivå lika stor eller lite större inom alla ämnesområden, förutom inom det konstnärliga området där det var en liten minskning.

Tabell 5.

Antalet registrerade studenter i högskolan per område läsåret 2017/18 samt andel registrerade studenter på avancerad nivå, uppdelat på kvinnor och män. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. Procenttalen är avrundade till närmaste heltal.

Lärarledd tid i den svenska högskolan

Den lärarledda tid som studenter erbjuds vid svenska lärosäten har varit föremål för debatt. Det har bland annat diskuterats att omfattningen av undervisningen i vissa ämnen är för låg och att undervisningstiden har minskat över tid. I rapporten Lärarledd tid i den svenska högskolan – En studie av scheman, Rapport 2018:15, UKÄ har den lärarledda undervisningstiden undersökts genom analyser av scheman från kurser som gavs höstterminerna 2007, 2014 och 2017.

Studien visar att på totalnivå får en student på en svensk högskola i genomsnitt 11 timmar lärarledd undervisning per vecka under sin första termin på högskolan. Endast mycket små förändringar har skett mellan 2007 och 2017. Även när undervisningstiden bryts ner på utbildningsområden förefaller undervisningstiden vara relativt stabil över tid.

Ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras dels på antalet helårsstudenter, dels på antalet helårsprestationer. Ersättningen varierar kraftigt beroende på vilket utbildningsområde en kurs tillhör. Lärosätena kan omfördela dessa resurser på det sätt de finner mest ändamålsenligt, men ersättningsbeloppen sätter i praktiken ändå tydliga ramar för hur mycket resurser kurser inom olika utbildningsområden får. Ersättningen till utbildningsområdena NTF (naturvetenskapligt, tekniskt och farmaceutiskt) är nästan dubbelt så hög som den till utbildningsområdena HSTJ (humanistiskt, samhällsvetenskapligt, teologiskt och juridiskt). Den lärarledda tiden är också nästan dubbelt så hög inom NTF – 8 timmar per vecka för HSTJ och 15 timmar per vecka för NTF (se figur 10). Minst lärarledd undervisningstid får studenter som läser kurser inom området undervisning, det vill säga kurser som huvudsakligen ges inom lärarprogrammen. Detta trots att ersättningen till området undervisning är högre än till HSTJ, dock lägre än till NTF. Områdena vård och medicin erhåller högre ersättningsbelopp än NTF, men erbjuder mindre lärarledd undervisningstid – 11 respektive 14 timmar per vecka. I gruppen konstnärliga ämnen och idrott ingår utbildningsområden som erhåller de högsta ersättningsbeloppen. Analyserna av scheman visar dock att studenter som läser kurser inom dessa områden ändå inte får mer lärarledd undervisning, 14 timmar per vecka. Det finns ingen reglerad eller överenskommen nedre gräns för hur mycket lärarledd undervisningstid en student ska erbjudas. En siffra som ändå ofta refererats till gällande HSTJ är 9 timmar per vecka. Denna siffra kommer från de förarbeten som låg till grund införandet av dagens ersättningssystem. Baserat på denna gräns har 64 procent av kurserna inom HSJT för lite undervisning.

Givet en viss mängd lärarledd undervisning kan studenter erhålla olika andelar undervisning i storgrupp (traditionella föreläsningar) respektive gruppindelad undervisning. En jämförelse av hur mycket av undervisningen som ges som föreläsningar visar att det varierar från i genomsnitt 3 timmar per vecka i gruppen konstnärliga ämnen och idrott till 8 timmar per vecka inom utbildningsområdet medicin, med övriga utbildningsområden däremellan. Per utbildningsområde motsvarar det omkring 50 procent av all undervisning. Undantaget är gruppen konstnärliga ämnen och idrott som har relativt sett lite undervisning i form av föreläsningar. Detta visar att alla undersökta utbildningsområden utom de i gruppen konstnärliga ämnen och idrott har relativt sett lika stor mängd föreläsningar – omkring 50 procent. Resultaten tyder på att högre prislappar inte i någon större utsträckning resulterar i mer gruppindelad undervisning. För mer information se Lärarledd tid i den svenska högskolan – En studie av scheman, Rapport 2018:15, UKÄ.

Figur 10.

Genomsnittligt antal timmar per vecka av lärarledd undervisning per utbildningsområde, uppdelat på undervisningsformer. För varje utbildningsområde är uppgifter från de tre terminerna sammanslagna.


Stora skillnader mellan lärosäten

Antalet registrerade studenter per lärosäte varierade från under 100 till nästan 45 000 under läsåret 2017/18. Stockholms universitet var störst med knappt 45 000 registrerade studenter på grundnivå och avancerad nivå, följt av Uppsala universitet och Göteborgs universitet med drygt 39 000 studenter vardera samt Lunds universitet med knappt 35 000 studenter. Minst antal studenter hade flera av de konstnärliga högskolorna och de enskilda utbildningssamordnarna samt Försvarshögskolan med färre än 1 000 studenter läsåret 2017/18.

På det stora flertalet lärosäten var kvinnor i majoritet, liksom i högskoleutbildningen totalt sett. På cirka vart fjärde lärosäte var könsfördelningen jämn, det vill säga i intervallet 60–40 procent kvinnor och män. Störst andel män, 65–68 procent, var det på de tekniskt inriktade lärosätena Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola samt Försvarshögskolan. Se tabell 11 i slutet av kapitlet för mer uppgifter över antalet studenter per lärosäte.

Deltagandet i högskoleutbildning högst vid 22 års ålder

Andelen av befolkningen som studerar i högskolan varierar mellan olika åldersgrupper (se figur 11), men högst är studiedeltagandet i åldrarna 21–23 år. Liksom tidigare år återfanns det största deltagandet bland 22-åringarna, där 25 procent av befolkningen studerade på grundnivå eller avancerad nivå höstterminen 2018. Detta är en liten minskning jämfört med föregående hösttermin. I samtliga åldrar eller åldersgrupper är deltagandet större bland kvinnor än män, och som visats i tidigare avsnitt är skillnaderna ganska stora. Störst skillnad är det vid 22 års ålder. Bland kvinnor var det 31 procent av 22-åringarna som studerade, jämfört med 20 procent av männen. Vid 19 års ålder var skillnaden mellan kvinnor och män endast 3 procentenheter, men tre år senare har skillnaden alltså vuxit till 11 procentenheter.

Under de senaste åren har som tidigare visats andelen yngre studenter i högskolan minskat. Hösten 2013 var andelen studenter som var 24 år eller yngre 52 procent. Därefter har andelen minskat till lite drygt 47 procent hösten 2018.

Figur 11.

Andel av befolkningen i olika åldrar som var registrerade i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ht 2018.

Sida 4 av 10
Tillbaka Nästa