Nybörjare på forskarnivå

Flest nybörjare 2018 fanns vid Lunds universitet med 430 (se tabell 14). Fler än 300 nybörjare hade även Karolinska institutet, Uppsala universitet och Kungl. Tekniska högskolan. Därefter följer Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet som alla hade mellan 190 och 250 nybörjare. Samma åtta lärosäten har haft flest nybörjare de senaste tio åren.

Tabell 14.

Totalt antal doktorandnybörjare och antal utländska doktorandnybörjare uppdelat på kvinnor och män samt andel utländska doktorandnybörjare, vid de lärosäten som hade fler än femtio nybörjare 2018. Avrundat till närmaste tiotal.

Antalet utländska doktorandnybörjare varierade mellan de olika lärosätena. Flest utländska nybörjare fanns 2018 vid Kungl. Tekniska högskolan, där även andelen utländska doktorandnybörjare var hög, 60 procent. Övriga lärosäten med teknisk inriktning hade också höga andelar utländska nybörjare: vid Luleå tekniska universitet (med högst andel) 67 procent och Chalmers tekniska högskola 55 procent. För fler uppgifter per lärosäte se tabell på UKÄ:s webbplats, uka.se/arsrapport.

Doktorandanställning vanligast

Enligt regelverket ska doktoranderna ha en tryggad försörjning under hela utbildningen. Försörjningsformerna är doktorandanställning eller annan anställning vid högskolan, annan anställning utanför högskolan som doktoranden kan bedriva sin forskarutbildning inom, utbildningsbidrag, stipendier eller ”övrig försörjning”. I ”övrig försörjning” ingår de doktorander som har egen försörjning, studiemedel eller att det saknas uppgift om studiefinansiering.

Regeringen bedömer i den senaste forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt År 2018 var antalet doktorandnybörjare 3 080.Det var en minskning med 100 personer jämfört med föregående år, då antalet var 3 180 (se figur 34).

Som nybörjare i utbildning på forskarnivå räknas man det kalenderhalvår man för första gången var registrerad med minst en procents aktivitet. Bland doktorandnybörjarna ingår även de personer som är antagna till studier till licentiatexamen. Det sker en viss eftersläpning i rapporteringen av antalet doktorandnybörjare, vilket innebär att det slutliga antalet blir något större, men troligen kvarstår det faktum att det var en minskning mellan 2017 och 2018.

Figur 34.

Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå 2008–2018, totalt och fördelat på kvinnor och män.

År 2018 var könsfördelningen jämn bland doktorandnybörjarna, 50 procent av nybörjarna var kvinnor och 50 procent män. Till skillnad från utbildning på grundnivå och avancerad nivå där det är en betydligt större andel kvinnor, är det alltså i stort sett lika många kvinnor som män som börjar studera på forskarnivå, och andelen kvinnor har varierat mellan 46 och 50 procent under den senaste tioårsperioden. I ett ännu längre perspektiv har dock andelen kvinnor på forskarutbildningen ökat: före 1995 utgjorde kvinnorna mindre än 40 procent av nybörjarna varje år.

Den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare ökat fram till 2012, men mellan 2012 och 2013 minskade antalet kraftigt. Därefter har antalet varierat, men ändå varit stabilt. Både svenska och utländska doktorandnybörjare har blivit färre sedan 2012. Trots fortsatt ökade intäkter till forskning och forskarutbildning, har antalet nybörjare på forskarnivå minskat. En förklaring till minskningen av nybörjare mellan 2012 och 2016 kan vara att lärosätena har avvecklat utbildningsbidragen till förmån för doktorandanställningar. Eftersom kostnaden för doktorandanställningar är högre än för utbildningsbidrag, kan detta ha lett till att det ekonomiska utrymmet för att rekrytera doktorandnybörjare har minskat inom några ämnen, vilket också framgår av några lärosätens årsredovisningar.

För fler uppgifter om utbildning på forskarnivå se Doktorander och examina på forskarnivå 2018, UF 21 SM 1901, UKÄ och SCB, som publiceras i juni 2019.

Fortsatt hög andel utländska nybörjare

Bland de 3 080 nybörjarna på forskarnivå 2018 fanns det 1 300 utländska nybörjare, vilket motsvarar 42 procent. Jämfört med föregående år var antalet utländska nybörjare oförändrat samtidigt som antalet svenska nybörjare hade minskat från 1 870 till 1 780 (se figur 35). Det innebär att andelen utländska nybörjare har ökat något.

Figur 35.

Totalt antal nybörjare, fördelat på antal utländska respektive svenska nybörjare i utbildning på forskarnivå 2008–2018.

Utländska doktorander omfattar personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. Dessa personer kan urskiljas i statistiken för att de har beviljats uppehållstillstånd för studier och för att det beslutet har fattats mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. Eftersom inte alla utländska doktorander ansöker om uppehållstillstånd, räknas även de personer som är utrikes födda och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

Notera att utländska doktorander inte är det samma som doktorander med utländsk bakgrund, vilka vi behandlar i avsnittet Breddad rekrytering. Utländsk bakgrund innebär att man antingen är född i Sverige av två utrikes födda föräldrar eller att man är född utomlands och har invandrat före 18 års ålder. En mer utförlig definition finns i avsnittet Breddad rekrytering.

Mellan 2008 och 2012 ökade antalet utländska nybörjare på forskarutbildningen från 1 100 till 1 560. Det innebär att andelen utländska nybörjare steg från 32 till 40 procent. Från 2012 minskade först både utländska och svenska nybörjare, för att sedan under några år ligga på samma nivå. Det innebär att andelen utländska nybörjare legat kvar på i stort sett samma nivå runt 40 procent. Från 2017 har antalet utländska nybörjare ökat, och 2018 var andelen 42 procent.

Den övervägande delen av utländska nybörjare på forskarnivå kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz. Men från 2013 minskade antalet nybörjare från dessa länder, samtidigt som antalet nybörjare från länder inom EU/EES och Schweiz var oförändrat. En förklaring till minskningen av nybörjare från länder utanför EU/EES och Schweiz kan vara studieavgiftsreformen, som har lett till att inresande studenter på avancerad nivå från dessa länder har minskat. Eftersom det är en rekryteringsväg till forskarutbildningen, kan avgiftsreformen ha lett till en minskning av antalet doktorandnybörjare från dessa länder.

Könsfördelningen var helt jämn bland samtliga doktorandnybörjare 2018. Bland de utländska nybörjarna på forskarutbildningen var dock männen något fler än kvinnorna: 54 procent män och 46 procent kvinnor. Männen har varit i majoritet bland utländska nybörjare sedan uppgifterna började samlas in 1997. Andelen kvinnor bland utländska nybörjare har dock ökat de två senaste åren, och var som högst 2018. Bland de svenska doktorandnybörjarna har andelen kvinnor varit högre än bland de utländska nybörjarna. År 2018 var andelen kvinnor bland de svenska nybörjarna 54 procent, vilket är den högsta andel som redovisats hittills.

Flest nybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Utbildningen på forskarnivå redovisas efter de sex forskningsämnesområdena (i fortsättningen benämnda ämnesområden): medicin och hälsovetenskap; naturvetenskap; teknik; samhällsvetenskap; humaniora och konst; lantbruksvetenskap och veterinärmedicin.

Antalet nybörjare varierar betydligt mellan de olika ämnesområdena (se figur 36). Flest nybörjare fanns det 2018 liksom tidigare år inom medicin och hälsovetenskap. De utgjorde en tredjedel av samtliga nybörjare och uppgick till 1 010. Nybörjarna inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik var 750 respektive 610. Inom samhällsvetenskap samt humaniora och konst var antalet doktorandnybörjare något lägre, 490 respektive 150. Lantbruksvetenskap hade lägst antal med 70 nybörjare.

Figur 36.

Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå, fördelat på forskningsämnesområden 2008–2018.

Antalet doktorandnybörjare ökade något inom samhällsvetenskap samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin mellan 2017 och 2018, samtidigt som antalet minskade inom teknik samt medicin och hälsovetenskap. Inom de övriga ämnesområdena var antalet nybörjare i stort sett oförändrat.

År 2018 var det fler kvinnor än män bland nybörjarna inom humaniora och konst, samhällsvetenskap samt medicin och hälsovetenskap. Inom ämnesområdena teknik och naturvetenskap var det däremot fler män än kvinnor, medan könsfördelningen var jämn inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (se tabell 12). Jämfört med föregående år var fördelningen av kvinnor och män inom de olika ämnesområdena densamma. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor varierat inom de olika ämnesområdena. Vid en jämförelse mellan 2008 och 2018 har andelen kvinnor ökat inom ämnesområdena samhällsvetenskap och teknik, medan andelen kvinnor har minskat inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin.

Tabell 12.

Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå fördelat på forskningsämnesområde 2008 och 2018 samtfördelat på kvinnor och män, procent. Avrundat till närmaste tiotal.

Utländska nybörjare i majoritet inom naturvetenskap och teknik

Det finns skillnader mellan utländska och svenska nybörjare på forskarnivå gällande inom vilket ämnesområde de börjar studera. Bland de svenska nybörjarna var det i särklass vanligast att påbörja en forskarutbildning inom medicin och hälsovetenskap, mer än 40 procent påbörjade en forskarutbildning inom det ämnesområdet 2018 (se tabell 13). Vanligast bland utländska nybörjare var att påbörja en forskarutbildning inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik, där 34 procent respektive 28 procent påbörjade en utbildning 2018. Inom båda dessa ämnesområden var utländska nybörjare i majoritet.

Tabell 13.

Antal utländska och svenska nybörjare i utbildning på forskarnivå fördelat på forskningsämnesområden 2018 samt fördelat på kvinnor och män, procent. Avrundat till närmaste tiotal.

Både bland utländska och svenska doktorandnybörjare dominerade männen inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. Däremot var det fler kvinnor än män inom humaniora och konst, samhällsvetenskap samt medicin och hälsovetenskap både bland de svenska och utländska doktorandnybörjarna.

Examenstillstånd på forskarnivå

Alla universitet har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå, och från och med 1 januari 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område, och ansökan prövas och beslutas av UKÄ. Mellan 2010 och 2018 har 15 högskolor beviljats examenstillstånd.

För konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen, som infördes som egna examina den 1 januari 2010, måste såväl universitet som högskolor ansöka om examenstillstånd. Ansökan prövas och beslutas av UKÄ. År 2018 hade fyra lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Stockholms konstnärliga högskola.

Beslut om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare fattas dock av regeringen.

Högst andel utländska nybörjare vid Kungl. Tekniska högskolan

Sammanlagt hade 33 lärosäten 2018 tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Från och med 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå och flera högskolor har fått examenstillståndkonkurrenskraft (prop. 2016/17:50) att de studiesociala villkoren bör förbättras för doktorander med stipendier och utbildningsbidrag. Regeringen avskaffade därför utbildningsbidrag för doktorander 2017 och införde 2018 ändringar, för att förbättra villkoren för stipendiefinansierade doktorander.

De senaste åren har ett flertal lärosäten successivt avvecklat utbildningsbidragen och beslutat att doktorander ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Detta har lett till att andelen nybörjare med doktorandanställning har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden, från 39 procent till 71 procent, vilket innebär att doktorandernas försörjning har förbättrats (se tabell 15). Samtidigt har andelen nybörjare med utbildningsbidrag minskat från 23 procent till att det nästan inte finns några nybörjare som har utbildningsbidrag. Tidigare var utbildningsbidrag vanligare bland nybörjarna på forskarnivå än bland doktoranderna i stort, eftersom det var en inledande försörjningsform som efter ett år skulle ersättas med en doktorandanställning.

Tabell 15

Försörjningsformer för nybörjare i utbildning på forskarnivå fördelat på kvinnor och män 2008–2018, helårspersoner.

Doktorandnybörjare som är företagsdoktorander eller har läkaranställning har ökat något mellan 2008 och 2018, samtidigt som antalet nybörjare med annan anställning utanför högskolan eller övrig försörjning har minskat.

Bland nybörjarna 2018 var det fler kvinnor än män som hade anställning utanför högskolan och fler män än kvinnor som var företagsdoktorander. I övrigt var det inga större skillnader mellan könen gällande just försörjningsformer. Tio år tidigare var det vanligare att män än kvinnor hade doktorandanställning och stipendier, samtidigt som kvinnor i större utsträckning än män hade utbildningsbidrag och anställning utanför högskolan.

De utländska doktorandnybörjarna hade 2018 en högre andel doktorandanställningar än de svenska, 77 procent jämfört med 67 procent. En betydligt högre andel av utländska än svenska doktorandnybörjare hade stipendier, 12 respektive 3 procent. Svenska doktorandnybörjare hade läkaranställning i större omfattning än utländska: 10 procent av de svenska jämfört med 1 procent av de utländska nybörjarna. Dessutom hade fler svenska doktorandnybörjare en annan anställning utanför högskolan: 7 procent av de svenska jämfört med 3 procent av de utländska. Fler svenska än utländska nybörjare var företagsdoktorander, 8 respektive 3 procent.

Ambitionen att förbättra doktorandernas studiesociala villkor har lett till att andelen nybörjare med doktorandanställning ökat markant inom alla ämnesområden under perioden 2008–2018 samtidigt som stipendier och övrig försörjning minskat kraftigt (se figur 37). Inom humaniora och konst syns förändringen tydligast, då antalet nybörjare med doktorandanställning har ökat från 39 procent 2008 till 90 procent 2018. Samtidigt har andelen nybörjare inom humaniora och konst med utbildningsbidrag minskat från 37 procent till att helt ha försvunnit. Nybörjarna inom naturvetenskap har en likartad utveckling gällande försörjningsformerna doktorandanställning och utbildningsbidrag som nybörjarna inom humaniora och konst.

Figur 37.

Försörjningsformer för nybörjare i utbildning på forskarnivå, fördelat på forskningsämnesområden 2008 respektive 2018, helårspersoner.

Det var vanligast att påbörja utbildning på forskarnivå i åldrarna 25–29 år både bland kvinnor och män 2018 (se tabell 16). Fler kvinnor än män började en utbildning på forskarnivå när de var 40 år eller äldre 2018. Samtidigt var det vanligare bland män än kvinnor att påbörja en forskarutbildning när de var mellan 25 och 29 år. Mellan 2017 och 2018 var det inte någon förändring i ålderssammansättningen, men i ett längre perspektiv var det en liten skillnad i sammansättningen. Det var en lägre andel som började 2018 när de var 25–29, och en högre andel som började när de var 30–34 än 2008.

Tabell 16.

Åldersfördelning bland nybörjare i utbildning på forskarnivå fördelat på kvinnor och män, åren 2008 respektive 2018.

Andelen i befolkningen som påbörjar en forskarutbildning har minskat

Ett sätt att mäta hur hög andel av Sveriges befolkning som har påbörjat forskarstudier är andelen av befolkningen i Sverige som påbörjar en utbildning på forskarnivå vid en viss ålder. Här redogörs för andelen av årskullarna födda 1956–1988 som har påbörjat forskarutbildningen senast vid 30 års ålder. Det finns även personer i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning i ett annat land, men de ingår inte i det här avsnittet. Andelen i årskullarna har varierat under perioden 1956–1988 (se figur 38). I årskullen 1956 var andelen som påbörjade en forskarutbildning 0,9 procent, och ökade därefter successivt för att vara som högst i årskullarna födda 1975–1978 då den låg på 1,6 procent. Men för de som är födda 1979 eller senare har andelen som påbörjade en forskarutbildning gradvis minskat, och den var 0,7 procent för årskullen 1988. Det innebär att den nu i stort sett ligger på samma nivå som för 30 år sedan.

Figur 38.

Påbörjad forskarutbildning vid senast 30 års ålder för årskullar födda 1956–1988, fördelat på kvinnor och män.

I årskullen födda 1956 var det en större andel män än kvinnor som påbörjade en forskarutbildning, men i årskullarna födda mellan 1979 och 1984 var andelen män och kvinnor lika stor. De senaste fyra åren har det varit en större andel män än kvinnor som började studera på forskarnivå.

I analysen Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning, Statistisk analys 2019/2, UKÄ, undersöktes olika förklaringar till varför andelen av befolkningen som har påbörjat en forskarutbildning har minskat de senaste tio åren.

I analysen undersöktes om den minskade andelen i befolkningen beror på att fler påbörjar en forskarutbildning efter att de fyllt 30 år. Det visade sig att doktoranderna i de senare årskullarna var något äldre, men förändringen var så pass liten att den inte kan förklara minskningen av andelen de senaste tio åren. Vid studier av det totala antalet doktorandnybörjare framgick att antalet svenska doktorandnybörjare har minskat samtidigt som antalet utländska nybörjare har ökat. Det högre antalet utländska doktorandnybörjare i slutet av perioden sammanfaller med att andelen i den svenska befolkningen som börjar på en forskarutbildning har minskat.

Orsaker till att antalet svenska doktorandnybörjare har minskat förklarades alltså inte fullt ut utifrån vad som undersöktes i analysen. Men det är ändå tydligt att volymen på forskarutbildningen behöver öka, om andelen av den svenska befolkningen som påbörjar forskarstudier ska öka igen samtidigt som forskarutbildningen attraherar och rekryterar många utländska doktorander.

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare

Staten har genomfört flera satsningar på forskarskolor för yrkesverksamma lärare, varav den första startade 2008. Därefter följde ytterligare satsningar som påbörjades 2010, 2012, 2014 och 2018. Lärarna får, med bibehållen lön, gå utbildningen på forskarnivå under två och ett halvt år, och samtidigt arbeta kvar som lärare på 20 procent av sin arbetstid. Utbildningen avses leda fram till en licentiatexamen.

Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare påbörjades alltså 2018, och 15 lärare har påbörjat en forskarutbildning. Liksom på lärarutbildningen dominerar kvinnorna bland doktoranderna på dessa forskarskolor. I den föregående satsningen 2014 påbörjade 58 lärare en forskarutbildning och av dessa har 8 avlagt en licentiatexamen 2018.